Ester 3

1 Sedan detta skedt var, uppsatte Konungen Haman, Medatha son, den Agagiten, och upphöjde honom; och satte hans stol öfver alla Förstar, som när honom voro.

Bu ixlardin keyin padixaⱨ Aⱨaxwerox Agagiylardin bolƣan Ⱨammidataning oƣli Ⱨamanning mǝnsipini ɵstürdi; padixaⱨ uning ornini ɵstürüp, ɵzi bilǝn billǝ ixlǝydiƣan barliⱪ ǝmirlǝrningkidin yuⱪiri ⱪildi.

2 Och alle Konungens tjenare, som för Konungens dörr vistades, böjde knän och tillbådo Haman; ty Konung Ahasveros hade så budit. Men Mardechai böjde icke knän, och tillbad honom intet.

Padixaⱨ uning ⱨǝⱪⱪidǝ ǝmr ⱪilƣaqⱪa, orda dǝrwazisida turƣan padixaⱨning barliⱪ ǝmǝldarliri Ⱨamanning aldida tǝzim ⱪilip bax uratti; lekin Mordikay bolsa Ⱨamanƣa nǝ tǝzim ⱪilmidi, nǝ bax urmidi.

3 Då sade Konungens tjenare, som för Konungens dörr voro, till Mardechai: Hvi öfverträder du Konungens bud?

Orda dǝrwazisida turƣan padixaⱨning hizmǝtkarliri Mordikaydin: — Sili nemixⱪa padixaⱨning ǝmrigǝ hilapliⱪ ⱪilidila? — dǝp soraytti.

4 Och som de hvar dag sade honom sådant, och han skötte intet derom, sade de det för Haman, att de skulle få se, om Mardechai ville blifva ståndandes vid sin ord; ty han hade sagt dem, att han var en Jude.

Xundaⱪ boldiki, ular ⱨǝr küni nǝsiⱨǝt ⱪilixⱪan bolsimu, u ⱪulaⱪ salmiƣandin keyin, ular: — Ⱪeni, Mordikayning ⱪilƣan bu ixiƣa yol ⱪoyulamdu-yoⱪ, bir kɵrǝyliqu, dǝp buni Ⱨamanƣa eytti; qünki u ularƣa ɵzining Yǝⱨudiy ikǝnlikini eytⱪanidi.

5 Och då Haman såg, att Mardechai icke böjde honom knän, ej heller tillbad honom, vardt han full med grymhet;

Ⱨaman Mordikayning ɵzigǝ bax urup tǝzim ⱪilmiƣanliⱪini kɵrüp ⱪattiⱪ ƣǝzǝplǝndi.

6 Och räknade för litet, att han skulle bära sina hand på Mardechai allena; ty de hade sagt honom om Mardechai folk; utan han for efter att förgöra Mardechai folk, alla de Judar som i hela Ahasveros rike voro.

Lekin u «Mordikayning üstigǝ ⱪol selixni kiqikkinǝ bir ix» dǝp ⱨesablidi; qünki ular Mordikayning millitini uningƣa dǝp ⱪoyƣanidi; xunga Ⱨaman Aⱨaxweroxning pütkül padixaⱨliⱪidiki Yǝⱨudiylarni, yǝni Mordikayning hǝlⱪini biraⱪla yoⱪitix yolini izdǝp yürdi.

7 Uti första månadenom, det är i den månaden Nisan, i tolfte årena Konungs Ahasveros, vardt lotten kastad för Haman, ifrå den ena dagen till den andra, och ifrå månad, allt intill den tolfte månaden, det är den månaden Adar.

Padixaⱨ Aⱨaxweroxning on ikkinqi yili birinqi ayda, yǝni Nisan eyida, birsi Ⱨamanning aldida [ⱪutluⱪ] ay-künni bekitix üqün ⱨǝr kün, ⱨǝr ay boyiqǝ «pur», yǝni qǝk taxliwidi, on ikkinqi ayƣa, yǝni «Adar eyi»ƣa qiⱪti.

8 Och Haman sade till Konung Ahasveros: Ett folk är förströdt, och hafver delat sig ibland all folk i all dins rikes land, och deras lag äro annor än all folks, och de göra icke efter Konungens lag; och Konungenom står icke till görande att låta dem så blifva.

Ⱨaman padixaⱨ Aⱨaxweroxⱪa: — Padixaⱨliⱪlirining ⱨǝrⱪaysi ɵlkiliridiki ǝl-millǝtlǝr arisida qeqilip yaxawatⱪan bir hǝlⱪ bar; ularning ⱪanun-bǝlgilimiliri baxⱪa hǝlⱪlǝrningkigǝ ohximaydu, ular aliylirining ⱪanun-bǝlgilimilirigimu boysunmaydu; xunga ularning yaxixiƣa yol ⱪoyux aliyliriƣa ⱨeq payda yǝtküzmǝydu.

9 Om Konungenom så täckes, så skrifve att man förgör dem; så vill jag uppväga tiotusend centener silfver i arbetares hand, till att låta inkomma uti Konungens kammar.

Əgǝr padixaⱨimƣa layiⱪ kɵrünsǝ, ularni yoⱪitix toƣruluⱪ yarliⱪ pütüp qüxürgǝyla; mana mǝn ɵz yenimdin on ming talant kümüxni aliylirining hǝzinilirigǝ selix üqün padixaⱨliⱪning ixlirini baxⱪuridiƣan hadimlarning ⱪoliƣa tapxurimǝn, dedi.

10 Då tog Konungen sin ring af handene, och fick Haman, Medatha son, dem Agagitenom, Judarnas fienda.

Xuning bilǝn padixaⱨ ɵzining barmiⱪidin üzükni siyrip qiⱪirip, Yǝⱨudiylarning rǝⱪibi, Agagiy Ⱨammidataning oƣli Ⱨamanƣa berip:

11 Och Konungen sade till Haman: Silfret vare dig skänkt, och folket dertill, att du må dermed göra hvad dig täckes.

— Xu kümüxlǝrni ɵzünggǝ in’am ⱪildim, u hǝlⱪnimu sanga tapxurdum, ularni ⱪandaⱪ ⱪilixni halisang, xundaⱪ ⱪil! — dedi.

12 Då kallade man Konungens skrifvare, på trettonde dagen i första månadenom; och vardt skrifvet, såsom Haman befallde, till Konungens Förstar och till landshöfdingarna, både här och der i landen, och till höfvitsmännerna för hvart folket i landen här och der, efter hvars och ens folks skrift, och efter deras mål, under Konung Ahasveros namn, och med Konungens insegel försegladt.

Andin birinqi ayning on üqinqi küni padixaⱨning mirziliri qaⱪirilip, yarliⱪ Ⱨamanning barliⱪ tapiliƣini boyiqǝ pütüldi; u ⱨǝrⱪaysi ɵlkilǝrgǝ ɵz yeziⱪida, ⱨǝrⱪaysi ǝl-millǝtkǝ ɵz tilida yazdurulup, ⱨǝrbir ɵlkilǝrning waliyliriƣa, ⱨǝrbir ǝl-millǝtning ǝmirlirigǝ ǝwǝtildi; yarliⱪ padixaⱨ Aⱨaxweroxning namida pütülgǝn bolup, uning üzük mɵⱨüri bilǝn peqǝtlǝndi.

13 Och brefven vordo försänd med båd, uti all Konungens land, till att förgöra, dräpa och förlägga alla Judar, både unga och gamla, barn och qvinnor, allt på en dag, nämliga på trettonde dagen i tolfte månadenom, det är den månaden Adar; och till att sköfla deras gods.

Yarliⱪ mǝktupliri qaparmǝnlǝrning ⱪoli bilǝn padixaⱨliⱪning ⱨǝrⱪaysi ɵlkilirigǝ yǝtküzüldi; uningda bir kün iqidǝ — On ikkinqi ayning, yǝni Adar eyining on üqinqi küni ⱪeri-yax, balilar wǝ ayallar demǝy, barliⱪ Yǝⱨudiylarni ⱪoymay ⱪirip, ɵltürüp, nǝsli ⱪurutuwetilsun, ularning mal-mülki olja ⱪilinsun, deyilgǝnidi.

14 Alltså höll brefvet inne, att ett båd utgånget var i all land, till att förkunna all folk, att de på den samma dagen skulle redo vara.

Xu yarliⱪ ⱨǝrbir ɵlkidǝ jakarlinix üqün, xundaⱪla xu küni ⱨǝrbir hǝlⱪ xundaⱪ ⱪilixⱪa tǝyyar bolup turuxi üqün, mǝktupning kɵqürmǝ nushiliri ⱨǝrbir ǝl-millǝtkǝ elan ⱪilinmaⱪqi boldi.

15 Och båden gingo ut med hast, efter Konungens befallning, och i staden Susan vardt uppslaget ett påbud; och Konungen och Haman såto och drucko; och staden Susan vardt bekymrad.

Qaparmǝnlǝr padixaⱨning ǝmri boyiqǝ dǝrⱨal yolƣa qiⱪti; yarliⱪ Xuxan ⱪǝl’ǝsining ɵzidimu elan ⱪilindi. Bu qaƣda padixaⱨ Ⱨaman bilǝn xarab iqixkǝ olturƣanidi. Lekin Xuxan xǝⱨiridikilǝr dǝkkǝ-dükkigǝ qɵmüp ketixti.