Efesierbrevet 1
1 Paulus, Jesu Christi Apostel, genom Guds vilja, dem heligom som uti Epheso äro, och trognom i Jesu Christo.
Hagi Poli'na, Krais Jisasi aposolo eri'za ne'mo'na Anumzamo Agra'a avesite huhampri nantenege'na, Efesasi kumate zamentinti nehaza naga'ma (Saints) mani'ne'za, Krais Jisasinte tamage zamentinti nehu'za amage' nentaza vahetega ama avona kre netroe.
2 Nåd vare med eder, och frid af Gudi, vårom Fader, och Herranom Jesu Christo.
Anumza Nerafantegati'ene Ranti Jisasi Kraisintegati asunku'zane, rimpa fruzamo'a tamagrane mesie.
3 Välsignad vare Gud, och vårs Herras Jesu Christi Fader, den oss välsignat hafver med all andelig välsignelse, i de himmelska ting, genom Christum;
Hagi Anumzamofo ra agi amisune, Ranti Jisas Kraisi Nefa'ma mona kumapinti Kraisimpi, avamupina maka asomura hurante'ne.
4 Såsom han oss utvalt hafver i honom, förr än verldenes grund lagder var, att vi skole vara helige och ostraffelige för honom uti kärleken;
Korapara Agra mopa erifore osu'nea knafi agu'areti avesiranteno, Kraisi'ene otage huta fatgo zampi, havizana omanesigeta Agri avure manisnune huno tagrira huhamprirante'ne.
5 Och hafver tagit oss sig sjelfvom till barn, genom Jesum Christum, efter sins viljas goda behag;
Korapa Agra huhampri tanteno mofavreni'aza hugahaze huno Jisas Kraisinteti, tavreno Agrarega tante'ne, Agra'a so'e zanteti antahiramino anara hu'ne.
6 Sina härliga nåd till lof, genom hvilka han hafver oss täcka gjort uti honom, som kärkommen är;
Anumzamo'a avesinentemofo Jisas Kraisimpi taza hu'zana eri tagitregeno erami'nea zankura, ra agi amisune.
7 I hvilkom vi hafvom förlossning genom hans blod, syndernas förlåtelse, efter hans nåds rikedomar;
Kraisi koranu tahokeheno miza seneranteno, maka kumitia eri fanane nehuno, tusi'a asunku zama'areti Agra asuragiranteno taza hu'ne,
8 Af hvilka han oss rundeliga delaktiga gjort hafver uti all visdom och klokhet;
Agra rama'a zampi tagrira taza hu'ne. Mika fatgo antahintahine, knare tagu tagesa tami'ne.
9 Och hafver oss låtit få veta sins viljas hemlighet, efter sitt goda behag, och hafver det framhaft igenom honom;
Korapa Agri'a agu'afi oku'a me'nea antahi'za eriama huno taveri hu'ne. Kraisi'a zamaza hugahie huno agu'afi atre'nea tzahu'za, Agra'a eriama hu'ne.
10 Att det skulle predikadt varda, då tiden fullkomnad var; på det allting skulle sammanfattad varda i Christo, både det i himmelen och på jordene är, genom den samma;
Anumzamo ofenka'ati mago knama esia zupa, monane mopane eri mago huno, maka Kraisi kvafi antenaku antahi'neane,
11 Genom hvilken vi ock komne äre till arfvedelen, beskärde efter hans uppsåt, som all ting verkar efter sin egen viljas råd;
korapa agafare Anumzamo'a Agra'a avesite ko antahino keno huteno, maka'zana Kraisinteti erisanti hare'snaze huno tavarenaku huhampri rante'ne.
12 Att vi skole vara hans härlighet till lof, vi som tillförene hoppadoms på Christum;
Tagra ana nehuta, Jiu vahe'mota Kraisinte tamentintima pusante nehumota tagra, Anumzamofona ra agi amigahune.
13 Genom hvilken ock I hört hafven sanningenes ord, som är edor salighets Evangelium; uti hvilkom I ock, sedan I trodden, ären beseglade vordne med löftsens Helga Anda;
Tamagranena tamage kema Kraisimpinti ko antahitetma, manivava tamasimu eri'zanku Knare Musenke'are tamentintia nehazageno, Agra Ruotge Avamu'anu azanko avona kreno huhampri (seal) tamanteno tamami'ne.
14 Hvilken vårt arfs pant är, till vår förlossning, att vi skulle varda hans egendom, hans härlighet till pris.
Avamu'ama tami'neana huhampritanteno henka'anena ruga'a knarezantmima huhamprirante'nea zantamina erigahune huno tami'negu Anumzamofona muse hunenteta ra agi amisune.
15 Derföre ock jag, efter jag hört hafver af den tro, som i eder är till Herran Jesum, och edar kärlek till all helgon;
Hagi e'ina hu'nea agafare nagranena, Ranti Jisasinte tamagra tamentintima nehaza ke'ne, maka Anumzamofo naga otge hu'za nemani'za naga'ma tamavesima nezmantaza zanku nentahi'na,
16 Vänder jag icke åter att tacka Gud för eder, alltid tänkandes på eder i mina böner;
maka zupa nunamuni'afina nagerakani noramante'na, tamagrikura Anumzamofona susu hunentoe.
17 Att vårs Herras Jesu Christi Gud, härlighetenes Fader, ville gifva eder visdomsens och uppenbarelsens Anda, till sin kunskap,
Anumzamo'a so'e hihamu'ane masamofo Nafa'amo Ranti Jisas Kraisi Anumzamo'a knare antahi'zane, tamagu tamagesane, tamage ke'a huama hu antahi'zamofo avamura tamisnigeta Agrira antahita keta nehuta, avamupina ra hanazegu nehue.
18 Och upplysa edars förstånds ögon; att I förstå kunnen, hvad hopp han hafver kallat eder uti, och huru rik hans arfs härlighet är uti helgonen;
Nagra nunamu nehuankino antahintahitamofona masa tamina, tamagu'amofo avurgamo hari nehanigetma, Agrama kezatino fore hugahie huno tamagima nehiazana, tamagra kegahaze. Mizama'a mareri'nea zantmi, hihamu'ane msazama'afi Anumzamo'a tamina, Agrite mani ruotge nehaza vahe'mo'zane, tamagra erigahaze.
19 Och huru öfversvinneliga stor hans kraft är till oss, som trom efter hans mägtiga starkhets verkan;
Hanki ana nehuta tagrama tamentinti nehuna vahe'ma agatererfa razama, Agra hanave'a tami'neana, ama ana hihamu'agino,
20 Hvilka han verkade i Christo, då han uppväckte honom ifrå de döda, och satte honom på sin högra hand i himmelen;
tusi'a hihamu'afi Kraisina fri'nefintira, Agra azeri otiteno monare azantamaga kaziga avare antegeno mani'ne.
21 Öfver all Förstadöme, välde, magt, Herradöme, och allt det som nämnas kan, icke allenast i denna verldene, utan ock i den tillkommande; (aiōn g165)
Mareri onagate'nea tra'ma kvahu hanavema, maka zante kvama hu'neane, mika zamofo agima ko'ma antemi'neane, menima ama mani'nona knafinkerompage, henkama esia knafinena agatereno onaga'a mani'ne. (aiōn g165)
22 Och hafver all ting lagt under hans fötter, och hafver satt honom församlingene till ett hufvud öfver all ting;
Maka'zana Kraisi azampi kva hanie huno ante'ne, Agri kvafi maka'zana mono kevumotagu (sios) huno ante'ne.
23 Hvilken är hans kropp, och hans uppfyllelse, som allt i allom uppfyller.
Mono kevuma mani'nazana Kraisi avufgagna mani'naze. Kraisi mani viteno nemanino maka zampina anazanke huno manivite'ne.
