< Efesierbrevet 6 >

1 I barn, varer hörige edra föräldrar i Herranom; ty det är rättvist.
A hana, cukunoni anu tarsa a ka co barki Asere ane ini imum iriri.
2 Hedra din fader och moder; hvilket är det första bud, som löfte med sig hafver:
Utarsa a co nan ka ino ine ini imum ituba intaa na nu cwnti.
3 På det dig skall väl gå, och du må blifva långlifvad på jordene.
Barki riye tiwe me tiwi joko une.
4 I fäder, reter icke edor barn till vrede; utan uppföder dem i tukt och Herrans förmaning.
Shi, aka co kati iwu mu riba ma hana ashime mu corno me, wuza ni anime bati i hunguko we wa rusi tize nan nu tarsa Asere.
5 I tjenare, varer hörige edrom lekamligom herrom med räddhåga och bäfvan, i edor hjertas enfaldighet, såsom Christo;
Arere, tarsani a ka co tikura ti shi me ikuri i nya niwe a ce gusi u tarsa u Yesu uni izini.
6 Icke tjenande allena för ögonen, såsom menniskom till vilja; utan såsom Christi tjenare, görande det Gud vill utaf hjertat.
Azo uguna wa wu ma ruba muron uganiya sa wa hira shi a hira uwuza u ka tum, ca kacukuno katuma ka Yesu mani nicw ni meme, wa nu imum besa Asere a nyara a mu eiba mi shi me.
7 Med välviljoghet låter eder tycka, att I tjenen Herranom, och icke menniskom;
Wu zani katuma ka iri barki Asere azo agi barki ana buu.
8 Vetande, att hvad godt hvar och en gör, det skall han igenfå af Herranom, ehvad han är tjenare eller fri.
Rin hini debe sa ma wuza katuma ka riri madi kabi imum besanma wiza ahira Asere, urere mani unu ge be sanma zo me nqn Asere ba.
9 Och I herrar, görer ock detsamma emot dem, och öfvergifver trug; vetande, att ock edar Herre är i himmelen, och för honom är intet anseende till personen.
Shi ak co ati kura wuzani arere ashi me imum iriei sarki vat ti ushime a co udang mani madi nya shi imum be sizi.
10 På det sista, käre bröder, varer starke i Herranom, och i hans starkhets magt.
Vat in ani me una ni kara a hira Asere a nyimo u zina umeme.
11 Ikläder eder allt Guds harnesk, på det I mågen stå emot djefvulens listiga anlopp.
So kini tironga tini kono ta Asere i wusi fi kara nan una bi be bi zenze bi hino me.
12 Ty vi hafvom icke strid emot kött och blod; utan emot Förstar och väldiga, nämliga emot verldenes herrar, de som regera i denna verldenes mörker, emot de onda andar under himmelen. (aiōn g165)
Azo uguna, ti kara tiru ti ni pum nan maye mani, nan nibe izenze ini wan na Agomo ibe ima re sa iraa ati hira sasas. (aiōn g165)
13 Derföre, tager på eder allt Guds harnesk, att I mågen emotstå i den onda dagen, och all ting väl uträtta, och beståndande blifva.
Barki ani me, soki ni vat yi runga yini kono ta Asere bati ikem itonno Asesere ibe iburi uganiya iburu i geme, tonno ni gangang.
14 Så står nu omgjordade kringom edra länder med sanningene, och iklädde rättfärdighetenes kräfveto;
Barki ani me tonno ni ini kara itaesi ni kadure nan ma hene ma huma.
15 Och fötterna skodde, att I mågen redo vara till fridsens Evangelium.
Soki a kpatak barki tanu ti boo tize tu runta i cukuno a huma.
16 Men öfver all ting tager trones sköld, med hvilkom I kunnen utsläcka all hins ondas glödande skott.
U, inmta uwaga u ka dundure, une uni kpahiza ti irra ti nu bibe bi zen ze bi gino me.
17 Och tager på eder salighetenes hjelm, och Andans svärd, som är Guds ord;
Zika, bi tagiya bi ti ciku ti runta wani vira ubi bi niriri, une uni tize ta Asere.
18 I all bön och åkallan, alltid bedjande i Andanom; och vaker dertill, med all idkelighet, och bön för all helgon;
A nyimo a biringara, nan nu ubari Asere, be ni i irri u kabirka be sa Asere madi kabirka shi barki, anu age me sa wa ceki me.
19 Och för mig, att mig måtte gifvet varda tala dristeliga med öppen mun, att jag måtte kunniga göra Evangelii hemlighet;
Barki, ani me wunani mi biringara bika kadure ka ge be sa in di nya, inki ma poko anyo imum me sa ma buka atize ta Aseee i cukuno i mum u kaba ahira anu.
20 Hvilkets bådskap jag är i denna kedjon; på det jag deruti må fri tala, som mig bör tala.
Sa in zi una kadura a nyimo inyang, u denge uni uriri me sa in rani imboo tize ini riba ihuma.
21 Men på det I mågen ock veta, huru med oss tillstår, och hvad jag gör, skall Tychicus, min älskelige broder och trogne tjenare i Herranom, eder undervisa;
I cukuno anu rusa vat imum be sa in rani a nyimo me, tycikus, uhenu unu hem, ino nu, una ka dumduda ahira Assre modo nuki shi bay imum me si izi.
22 Hvilken jag derföre sände till eder, att I skolen få veta, huru med mig tillstår; och att han skulle trösta edor hjerta.
Ine ini ya wuna ma tuburko me barki ka ge katunama me, i rusi imum besa ti ra ni a nyimo me, ma kuri ma tarsi in shi a nyimo a mu riba mushi me.
23 Frid vare bröderna, och kärlek med trone, af Gud Fader och Herranom Jesu Christo.
I cukuno merum nan ni henu in taa ni a ce a nyimo uhbindirko usuro Asere aco nan Asere Yesu una bura uru.
24 Nåd vare med allom, som vår Herra Jesum Christum rättsinneliga kär hafva. Amen.
Urunta ucukuno nan de besa ma Tafina nan Asere unu bina uru, wanu Tafina uge be sa uzonu in ni we numara.

< Efesierbrevet 6 >