< Efesierbrevet 5 >
1 Så varer nu Guds efterföljare, såsom älskelige barn.
Ane ani cukuno ni anu tarsa Asere, gusi uhem mr, sa mazika shi a hana ameme.
2 Och vandrer i kärlekenom, såsom ock Christus hafver älskat oss, och utgifvit sig sjelf för oss till gåfvo och offer, Gudi till en söt lukt.
Cukuno ni, unu hem gusi unu kaba uru me sa ma hem in haru, mano ma nya nice ni meme imum u ira wanu unya uronta wa Asere.
3 Boleri och all slemhet, eller girighet låter ibland eder icke ens nämnda varda, såsom helgon tillhörer;
Kati i suzo ace shi inki ido wuzi ni isi nan aye a shi me ine ini iriri me, a hira ande be sa wa hana piit nan na Asere.
4 Och slem ord, eller gäckeri, eller skämt som icke höfves; utan heldre tacksägelse.
Nyani udira uni ce, tize ti hura, nan biranzo bi zatu uri, im bari i cukuno ayimo riba irom.
5 Ty I skolen veta, att ingen bolare, eller oren, eller giriger, hvilken är en afgudadyrkare, hafver arfvedel uti Christi och Guds rike.
Katuma ka madini, ticuku ti madini, unu uwuza uma kiri, mazo me in na hira a nyimo akura unu kaba nan Asere.
6 Låter eder ingen förföra med fåfäng ord; ty för sådana plägar Guds vrede komma öfver otrones barn.
Kati uye ma rangi shi in tize ti hura, barki ani mani ya wuna iriba iburu i Ugomo Asere idi tu, ani cw na hana be sa daki wa kaba me.
7 Derföre varer icke deras stallbröder.
Kati i haki nan we.
8 Ty I voren fordom mörker, men nu ären I ljus i Herranom; vandrar såsom ljusens barn.
Ya raa mariu, ana me iraa a masar ma Asere, barki ani me haka ni gusi ahana ama sa.
9 Ty Andans frukt är uti all godhet, och rättfärdighet, och sanning.
Uyo u riri ume sa une uni uhuma me, ulau, wa ka dundure.
10 Och pröfver hvad Herranom täckt är.
Ubezi imum besa ine ini iriri ya Asere.
11 Och hafver ingen delaktighet med de onyttiga mörksens verk; utan straffer dem heldre.
Kati ipasa ace ashi me, nan debesa wazin unu to umare, pogi zonwe.
12 Ty hvad hemliga af dem sker, det är ock skamligit att säga.
Imim be sa wa wuza ini ku gu agi abuki.
13 Men allt detta varder uppenbart, när det af ljuset straffadt varder; ty allt det uppenbart varder, det är ljus.
Vat imum sa iraa ama saa.
14 Derföre säger han: Vaka upp, du som sofver, och statt upp ifrå de döda, så varder Christus dig upplysandes.
Barki masaa me mazi vat, sa agu “hira”, hu sa uzin im moro, ukuri uhiri a nyimo i cau, unu bura madi pokkiwe ma saa.
15 Så ser nu till, huru I vandren visliga; icke som de ovise, utan som vise.
Barki ani me tarsani seke in ti cuku tiwe me, azo gusi unu dira urusa banga.
16 Och skicker eder efter tiden; ty tiden är ond.
Rusa uganiya barki tiye me ti i be izen-zeng ini.
17 Derföre, varer icke oförståndige, utan förståndige hvad Herrans vilje är.
Kti u cukuno shagalak, rusa imum be sa Asere ma nyara ini.
18 Och dricker eder icke druckna af vin, af hvilko ett oskickeligit väsende kommer; utan uppfyllens af den Helga Anda;
Kati usi ubere, una uhurne me uni, unu guna uwu anime imbari wa cukuno in bibe biriri.
19 Talande emellan eder i psalmer, och lofsånger, och andeliga visor; sjungandes och spelandes Herranom uti edor hjerta;
Booni tize ace ce a shime ina gburan uzabura, ini re ini nonzo ini re ibibe, izin ini re izabura a hira Ugomo Asere, ini nonzo a mu ruba mu shi me.
20 Alltid tacksägandes Gudi och Fadrenom för hvar man, uti vårs Herras Jesu Christi Namn;
I dingi wuza Ugomo Asere a co aru ankoi anyimo vat imum besa i wuza ini.
21 Ymsom underdånige, den ene dem andra, i Guds räddhåga.
Witoni ace ashi me anyimo a biyau bi Yesu unu kaba.
22 Hustrurna vare sina män underdåniga, såsom Herranom.
Shiane witoni ace ashi ahira anu roma ushi me gusi uwuza be sa a wuza Ugomo Asere.
23 Ty mannen är hustruns hufvud; såsom ock Christus är församlingenes hufvud; och han är ock sins kropps helsa.
Uroma me mani ni cenu une umeme, gusi Yesu sa mazi nan nu utarsa ume me, ine ini nipum ni me me, me nice ni meme, memani unu bura uni pum me.
24 Såsom nu församlingen är underdånig Christo, så skola ock hustrurna uti all ting vara sina män underdåniga.
Gusi anabu umu tarsa utize ta Asere sa wa wito ace awe me ahira unu kaba uru, animani shi ane idi witi ace ashi me a hira anu uruma ushi me.
25 I män, älsker edra hustrur, såsom ock Christus älskade församlingen, och hafver utgifvit sig sjelf för henne;
Shi anu uroma in tani anet a shime memerum gu unu kaba uru me sa ma nya nuce ni meme barka unu tarsa utize timeme.
26 På det han henne helga skulle, och hafver gjort henne rena i vattnsens bad, genom ordet;
Ma suso tini lau a hira Asere ma kuri ma kpico duru in mei nan tize timeme.
27 På det han skulle beställa sig sjelf ena församling, den härlig är, den ingen fläck eller skrynko hafver, eller annat sådant; utan att hon skulle vara helig och ostraffelig.
Mu wu ani barki ma witi nice ni meme, ahira anu tarsa tize timeme ti cukuno memerun kang, sarki ire imum izenzen i xukuno lau sarki madini.
28 Så skola ock männerne älska sina hustrur, såsom sina egna kroppar. Den sina hustru älskar, han älskar sig sjelf.
Ani mani anyara anu ruma wa inta une a wamme, sarki madini gusi apum awamme ani vat dwbe sa ma inta une nice ni me nini ma inta.
29 Ty ingen hafver någon tid hatat sitt eget kött; utan heldre föder och fordrar det, såsom ock Herren församlingen;
Barki, an debe sa wamu nyaruma ume nice ni meme ca bati ma inta nini memerum, gusi unu bara uru me sama inta anu tarsa umeme.
30 Ty vi äre ledamöter af hans kropp, af hans kött, och af hans benom.
Haru agememtihi hira tumeme tini.
31 Fördenskull skall menniskan öfvergifva sin fader och moder, och blifva vid sin hustru, och af tvåm varder ett kött.
Gusi unyetike sa awuzi, anu guna caa unu ma ceki a ino amwme nan kaco ameme, ma tafina une umeme we ware wa cukuno binama bi inde.
32 Denna hemlighet är stor; men jag talar om Christo och församlingen.
Tize ti ginome tini hunzi tini, imboo abanga unu kaba uru mani nan anu tarsa umeme.
33 Dock ock I, hvar i sin stad, älske sina hustru, såsom sig sjelf; men hustrun hafve mannen i vördning.
Vat tize tiginome takem shi vat ushi inta ni ane ashi memerum shu ane tarsani anu ruma ushi me ini ruba indw.