< Efesierbrevet 4 >

1 Så förmanar jag nu eder, jag fången i Herranom, att I vandren såsom tillbörligit är, i den kallelse, der I uti kallade ären;
Kwa nneyo, nne nankutabhwa kwa ligongo lya kwaatumishila Bhakulungwa, ngunakunshondelesheyanga, itendi yenunji ilingane na nshemo gunshemelwenje.
2 Med alla ödmjukhet och saktmodighet; med tålamod, unddragandes den ene den andra i kärlekenom;
Mobha gowe mwiitimalikanje, nnakolanje nnjimwa na mwiilumanje ntima na pingana.
3 Vinnläggande eder att hålla Andans enhet genom fridsens band;
Nntumbilanje kugoya shilongani shika Mbumu na lundana kwa ulele.
4 En kropp, och en Ande, såsom I ock kallade ären uti ett edars kallelses hopp;
Shipali shiilu shimo na Mbumu jwa a Nnungu jumo, malinga kulupalila kunshemelwenje na a Nnugu shikuli kumo.
5 En Herre, en tro, ett dop, en Gud, och allas våra Fader;
Bhakulungwa bhamo, ngulupai imo, na ubhatisho gumo.
6 Hvilken är öfver eder alla, genom eder alla, och i eder alla.
Bhapali a Nnungu bhamo ni Atati bha bhowenji, bhali bhakulungwa bha yowe na bhaatenda gowe na kwa kila shindu.
7 Men hvarjom och enom af oss är gifven nåd, efter Christi gåfvos mått.
Ikabheje kila mundu munkumbi gwetu ashipegwa nema malinga shashite pimilwa na a Kilishitu.
8 Derföre säger han: Han är uppstigen i höjden, och hafver fört fängelset fånget, och hafver gifvit menniskomen gåfvor.
Malinga Majandiko ga Ukonjelo shigalugula, “Pubhanyakwilwe kunani kunnungu, bhashinkutola bhaatabhwa bhabhagwinji, nikwapanganga bhandunji ipaji.”
9 Men det han uppfaren är, hvad är det annat än han for först härned, uti de nedersta jordenes rum?
Bhai, gene malobhe gakuti, “Bhashinkunyakulwa kunani,” Malombolelo gakwe nndi? Ibhaga nngabha kuti, bhashinkutandubha kutuluka pai pa shilambolyo?
10 Den der nederfor, han är ock den der uppfor öfver alla himlar, på det han skulle all ting uppfylla.
Bhai, bhene bhatulwishe pa shilambolyo, ni bhobho bhanyakwilwe kwenda kunnungu kunani kaje, nkupinga bhashigumbaye shilambolyo.
11 Han hafver ock somliga satt till Apostlar, somliga till Propheter, somliga till Evangelister, somliga till herdar och lärare;
Kwa nneyo gubhaatendilenje bhananji bhabhanganje, mitume na bhananji bhaalondola bha a Nnungu na bhananji bhaalunguya na bhananji bhaashunga na bhaajiganya.
12 Att de helige skola skickelige vara till ämbetsens verk, genom hvilket Christi lekamen må uppbyggd varda:
Bhashinkutenda nneyo ligongo lya kwashimilikanga bhandunji bha ukonjelo, nkupinga liengo litendeshe, nkupinga shiilu sha a Kilishitu shikule,
13 Tilldess att vi alle kommom till ena tro, och Guds Sons kunskap, och vardom en fullkommen man, den der är uti Christi fullbordiga ålders mått;
nkali uwe tubhowe pushituishile shilongani shimo sha nngulupai na kummanya kaje Mwana jwa a Nnungu, nkali kuishimilika na ishila timilika malinga a Yeshu Kilishitu bhayene.
14 På det vi icke mer skolom vara barn, och låta oss beveka och omföras af allahanda lärdomsväder, genom menniskors skalkhet och illfundighet, med hvilka de falla till, att de måga bedraga oss.
Nkupinga tunabhe kabhili mbuti bhana bhashoko, tulipelekwa na pepeluywa akuno na kukuno na mbungo ja majiganyo ga bhandunji bha unami nkupinga kwaapuganyanga bhananji kwa unami.
15 Men varom rättsinnige i kärlekenom, och växom till i all stycke i honom, som hufvudet är, Christus;
Ikabheje tulugulilanaga ya kweli kwa ntima gwa pingana, shitukule kwa kila shindu malinga shiili kwa a Kilishitu bhali kalongolele,
16 Af hvilkom hele kroppen tillhopafogas, och en lem hänger intill den andra genom all ledamöten, der den ene tjenar dem andra, efter det verk som hvar lem hafver i sitt mått, och gör att kroppen växer sig sjelf till förbättring, genom kärleken.
tulundanaga na bhenebho shiilu showe shinakamulana shilitagwa mashili nkujangutilwa na ibhalo ina. Bhai, kila shibhalo shikamulaga liengo lyakwe, shiilu showe shinakula nkupingana.
17 Så säger jag nu, och betygar det i Herranom, att I icke mer vandren såsom de andre Hedningar vandra, i deras sinnes fåfängelighet;
Bhai, kwa lina lya Bhakulungwa, ngunakunneyanga nnatamangane malinga bhandunji bha ilambo ina, bhaatamangana nng'aniyo yangali ya mmbone,
18 Hvilkas förstånd förmörkradt är, och de bortkomne ifrå det lif som af Gudi är, genom den fåvitsko som i dem är, och genom deras hjertas blindhet;
na lunda lwabhonji lushigumbala lubhindu, kwa nneyo bhashitalikangananga na gumi gwa a Nnungu, kwa ligongo lya ungumba guli mmitima jabhonji na mitau jabhonji.
19 Hvilke, sedan de vordo förstockade, gåfvo de sig sjelfva uti otukt, till att bedrifva all orenlighet, samt med girighet.
Bhashipuganikanga mitima jabhonji na wala oni, bhalipunda kwiibhikanga nnkukwetela na bhatendanje indu ya nyata.
20 Men I hafven icke så lärt Christum;
Ikabheje mmanganyanji mwangaijiganyanga nneyo ga a Kilishitu.
21 Om I annars honom hört hafven, och uti honom lärde ären, huru ett rättsinnigt väsende är i Jesu.
Ibhaga mwapilikenenje ukoto ngani jabho, na jiganywa ga kweli ga a Yeshu,
22 Så lägger nu bort ifrån eder den gamla menniskan, der I förra med umgingen, hvilken genom lustar i villfarelse sig förderfvar;
bhai nnekanje itendi yenunji ya bhukala, yani gundu gwa bhukala guangabhanyika kwa kwiikagulila ilokoli itemba.
23 Och förnyer eder i edar sinnes anda;
Kwa nneyo ntendwanje mmaambi nng'aniyo ya mmitima jenunji.
24 Och ikläder eder den nya menniskona, den efter Gud skapad är, i sannskyldiga rättfärdighet och helighet.
Nng'walanje gundu gwaambi, upengenywe shi Nnungu kwa aki na ukonjelo gwa kweli.
25 Derföre, lägger bort lögnen, och taler sanningen, hvar och en med sin nästa; efter vi ärom inbördes lemmar.
Bhai nnekanje unami, mmeleketanje ya kweli kila mundu naka mundu mwine, pabha kila mundu anakunkulupalila mwine.
26 Vredgens och synder icke; låter icke solena gå ned öfver edra vrede.
Nnalebhanje kwa ligongo lya nnjimwa, lyubha linatitimile nnjimwa ikanabhe kunshokanga.
27 Gifver ock icke lastarenom rum.
Wala nnanng'ugulilanje Lishetani nnango.
28 Den der stulit hafver, han stjäle icke mer; utan heldre arbete med sina händer det godt är; på det han något skall hafva dela med den som nödtorftig är.
Nngwii anajibhe kabhili, ikabhe, akamule liengo lyambone kwa mashili gakwe nnyene, nkupinga akole shindu sha kunngabhila nkulaga.
29 Intet ohöfviskt tal gånge utaf edar mun; utan det nyttigt är till förbättring, der det behöfves; att det må dem, som det höra, till tacka vara.
Lilobhe lyolyowe lyangali lya mmbone linakoposhe nkang'wa yenunji, ikabhe lilobhe lyambone lya kumpwaa nkulaga, nkupinga lyaapanganje nema bhakulipilikananga.
30 Och bedröfver icke Guds Helga Anda, der I med beseglade ären till förlossningenes dag.
Wala nnammulayanje kuinjika Mbumu jwa Ukonjelo, pabha jwenejo ni lulembo lwa a Nnungu lunnembwilwenje lubhe shilangulo shenunji mpaka lyubha lya gombolwa.
31 All bitterhet och grymhet, och vrede, och rop, och hädelse vare långt ifrån eder, samt med alla ondsko.
Bhai, nnekanje magongo na nnjimwa na tumbala na njobhela na matukano, nkali yangali ya mmbone inapilikanishe kwenu mmanganya.
32 Men varer inbördes till hvarannan vänlige, godhjertige; och förlåter den ene dem andra, såsom ock Gud genom Christum hafver förlåtit eder.
Nkolanje ntima gwa mmbone na gwa bhonelana shiya, nneshelelananje mmashayenenji, kila mundu anneshelele nnjakwe malinga a Nnungu shibhanneshelelenje mmanganyanji kupitila a Kilishitu.

< Efesierbrevet 4 >