< Predikaren 7 >
1 Ett godt rykte är bättre än god salva, och dödsens dag bättre än födelsedagen.
A good name is better than fine perfume, and one’s day of death is better than his day of birth.
2 Bättre är gå i sorgahus än i gästabådshus; uti det ena är alla menniskors ändalykt, och den lefvande lägger det uppå hjertat.
It is better to enter a house of mourning than a house of feasting, since death is the end of every man, and the living should take this to heart.
3 Sörja är bättre än le; ty genom sorg varder hjertat förbättradt.
Sorrow is better than laughter, for a sad countenance is good for the heart.
4 De visas hjerta är i sorgahuset, och dårars hjerta i glädjehuset.
The heart of the wise is in the house of mourning, but the heart of fools is in the house of pleasure.
5 Bättre är höra dens visas straff, än att höra dårars sång.
It is better to heed a wise man’s rebuke than to listen to the song of fools.
6 Ty dårars löje är såsom sprakande af törne under grytone; och det är ock fåfängelighet.
For like the crackling of thorns under the pot, so is the laughter of the fool. This too is futile.
7 En genvördig gör en visan oviljog, och förderfvar ett mildt hjerta.
Surely extortion turns a wise man into a fool, and a bribe corrupts the heart.
8 Änden på ett ting är bättre än dess begynnelse; en tålig ande är bättre än en hög ande.
The end of a matter is better than the beginning, and a patient spirit is better than a proud one.
9 Var icke hastig till vrede; ty vreden hvilar uti ens dåras hjerta.
Do not be quickly provoked in your spirit, for anger settles in the lap of a fool.
10 Säg icke: Hvad är det, att de förra dagar voro bättre än denne? Ty du frågar sådant icke visliga.
Do not say, “Why were the old days better than these?” For it is unwise of you to ask about this.
11 Vishet är god mild arfvedelen, och hjelper, att en kan glädja sig af solene.
Wisdom, like an inheritance, is good, and it benefits those who see the sun.
12 Ty vishet beskärmar; penningar beskärma ock; men visheten gifver lif honom, som henne hafver.
For wisdom, like money, is a shelter, and the advantage of knowledge is that wisdom preserves the life of its owner.
13 Se på Guds verk; ty ho kan rätta det han gör krokot?
Consider the work of God: Who can straighten what He has bent?
14 I goda dagar var glad, och den onda dagen tag ock till godo; ty denna skapade Gud jemte den andra, att menniskan icke skall veta hvad tillkommande är.
In the day of prosperity, be joyful, but in the day of adversity, consider this: God has made one of these along with the other, so that a man cannot discover anything that will come after him.
15 Jag hafver allahanda sett i mine fåfängelighets tid: Det är en rättfärdig, och förgås i sine rättfärdighet; och det är en ogudaktig, som länge lefver i sine ondsko.
In my futile life I have seen both of these: A righteous man perishing in his righteousness, and a wicked man living long in his wickedness.
16 Var icke allt för mycket rättfärdig, ej heller för mycket vis, att du icke förderfvar dig.
Do not be overly righteous, and do not make yourself too wise. Why should you destroy yourself?
17 Var icke allt för mycket ogudaktig, och galnas icke, att du icke dör i otid.
Do not be excessively wicked, and do not be a fool. Why should you die before your time?
18 Det är godt att du detta fattar, och att du ock icke släpper det andra utu dina hand; ty den der Gud fruktar, han undkommer det allt.
It is good to grasp the one and not let the other slip from your hand. For he who fears God will follow both warnings.
19 Vishet stärker den visa, mer än tio väldige, som i stadenom äro.
Wisdom makes the wise man stronger than ten rulers in a city.
20 Ty det är ingen menniska på jordene, som godt gör, och icke syndar.
Surely there is no righteous man on earth who does good and never sins.
21 Lägg ock icke på hjertat allt det man säger; på det du icke skall höra din tjenare banna dig.
Do not pay attention to every word that is spoken, or you may hear your servant cursing you.
22 Ty ditt hjerta vet, att du ock ofta androm bannat hafver.
For you know in your heart that many times you yourself have cursed others.
23 Sådant allt hafver jag försökt visliga. Jag tänkte: Jag vill vara vis; men visheten kom långt ifrå mig.
All this I tested by wisdom, saying, “I resolve to be wise.” But it was beyond me.
24 Det är fjerran, hvad skall det varda? Och det är fast djupt, ho kan finnat?
What exists is out of reach and very deep. Who can fathom it?
25 Jag vände mitt hjerta till att förfara, och uppspörja, och uppsöka vishet och konst, till att förfara de ogudaktigas dårhet, och de galnas villfarelse;
I directed my mind to understand, to explore, to search out wisdom and explanations, and to understand the stupidity of wickedness and the folly of madness.
26 Och fann, att en sådana qvinna, hvilkens hjerta är nät och snara, och hennes händer bojor äro, är bittrare än döden. Den Gudi täck är, han undkommer henne; men syndaren varder genom henne fången.
And I find more bitter than death the woman who is a snare, whose heart is a net, and whose hands are chains. The man who pleases God escapes her, but the sinner is ensnared.
27 Si, det hafver jag funnit, säger Predikaren, hvart efter det andra, att jag måtte finna konst.
“Behold,” says the Teacher, “I have discovered this by adding one thing to another to find an explanation.
28 Och min själ söker ännu, och hafver intet funnit. Ibland tusende hafver jag funnit en man; men ingen qvinno hafver jag funnit ibland alla.
While my soul was still searching but not finding, among a thousand I have found one upright man, but among all these I have not found one such woman.
29 Allena skåda härtill: Jag hafver funnit, att Gud hafver gjort menniskona rätta; men de söka många konster.
Only this have I found: I have discovered that God made men upright, but they have sought out many schemes.”