< Predikaren 11 >

1 Låt ditt bröd fara öfver vatten, så varder du det finnandes i längdene.
Nanliringni sularƣa ǝwǝt; kɵp künlǝrdin keyin uni ⱪaytidin tapisǝn.
2 Skift ut emellan sju, ock emellan åtta; ty du vetst icke, hvad olycka på jordene komma kan.
Bir ülüxni yǝttǝ kixigǝ, sǝkkizigimu bǝrgin; qünki yǝr yüzidǝ nemǝ yamanliⱪ bolidiƣanliⱪini bilmǝysǝn.
3 När molnskyarna fulle äro, så gifva de regn på jordena; och när trät faller, det falle söderut, eller norrut, på hvilket rum det faller, der blifver det liggandes.
Bulutlar yamƣurƣa tolƣan bolsa, ɵzlirini zemin üstigǝ boxitidu; dǝrǝh ximal tǝrǝpkǝ ɵrülsǝ, yaki jǝnub tǝrǝpkǝ ɵrülsǝ, ⱪaysi tǝrǝpkǝ qüxkǝn bolsa, xu yǝrdǝ ⱪalidu.
4 Den som aktar på vädret, han sår intet, och den som uppå skyarna skådar, han skär intet upp.
Xamalni kɵzitidiƣanlar teriⱪqiliⱪ ⱪilmaydu; bulutlarƣa ⱪaraydiƣanlar orma ormaydu.
5 Såsom du icke vetst vädrens väg, och huru benen i moderlifvet tillredd varda, så kan du ock icke veta Guds verk, som han allt gör.
Sǝn xamalning yolini bilmiginingdǝk yaki boyida barning ⱨamilisining ustihanlirining baliyatⱪuda ⱪandaⱪ ɵsidiƣanliⱪini bilmiginingdǝk, sǝn ⱨǝmmini yasiƣuqi Hudaning ⱪilƣinini bilmǝysǝn.
6 Så dina säd om morgonen, och håll icke upp med dine hand om aftonen; ty du vetst icke, hvilketdera bättre lyckas kan; och om både lyckades, så vore det dess bättre.
Sǝⱨǝrdǝ uruⱪungni teriƣin, kǝqtimu ⱪolungni ixtin ⱪaldurma; qünki nemǝ ixning, u yaki bu ixning paydiliⱪ bolidiƣanliⱪini wǝ yaki ⱨǝr ikkisining ohxaxla yahxi bolidiƣanliⱪini bilmǝysǝn.
7 Ljuset är sött, och ögonen är ljuft att se solena.
Nur xerin bolidu, aptapni kɵrüxmu ⱨuzurluⱪ ixtur.
8 Om en menniska i lång tid lefver, och är glad i all ting, så tänker han dock allenast på de onda dagar, att de så månge äro; ty allt det honom vederfars, är fåfängelighet.
Xunga birsi kɵp yil yaxiƣan bolsa, bularning ⱨǝmmisidin ⱨuzur alsun. Ⱨalbuki, u yǝnǝ ⱪarangƣuluⱪ künlirini esidǝ tutsun, qünki ular kɵp bolidu; kǝlgüsidiki ixlarning ⱨǝmmisi bimǝniliktur!
9 Så gläd dig nu, du yngling, i dinom ungdom, och låt ditt hjerta vara gladt i dinom ungdom; gör hvad dino hjerta lyster, och dinom ögom behagar; och vet, att Gud skall, för allt detta, hafva dig fram för domen.
Yaxliⱪingdin ⱨuzur al, i yigit; yaxliⱪing künliridǝ kɵnglüng ɵzünggǝ huxalliⱪni yǝtküzgǝy; kɵnglüng haliƣini boyiqǝ wǝ kɵzliring kɵrgini boyiqǝ yürgin; biraⱪ xuni bilginki, bularning ⱨǝmmisi üqün Huda seni soraⱪⱪa tartidu.
10 Lägg bort sorg utaf ditt hjerta, och kasta bort det onda ifrå dinom kropp; ty barndom och ungdom är fåfängelighet.
Əmdi kɵnglüngdin ƣǝxlikni elip taxla, teningdin yamanliⱪni neri ⱪil; qünki baliliⱪ wǝ yaxliⱪmu bimǝniliktur.

< Predikaren 11 >