Predikaren 11

1 Låt ditt bröd fara öfver vatten, så varder du det finnandes i längdene.

Kagra rama'a kaziga eri'zana e'nerinka, henka'a knare miza erigahane.

2 Skift ut emellan sju, ock emellan åtta; ty du vetst icke, hvad olycka på jordene komma kan.

Zago fenonka'a 7ni'afino 8'afino refako hunka atregeno erizana erino. Na'ankure okima ama mopafima havizama fore'ma hania knazana ontahi'nane.

3 När molnskyarna fulle äro, så gifva de regn på jordena; och när trät faller, det falle söderut, eller norrut, på hvilket rum det faller, der blifver det liggandes.

Hagi hampomo'ma ome knama nehuno'a, ko tagiramino nerie. Hagi zafama antagi atregeno'ma noti kazigo, sauti kazigama umasere anante nemane.

4 Den som aktar på vädret, han sår intet, och den som uppå skyarna skådar, han skär intet upp.

Hanki kagrama zahoku'ene hampo koku'ma avegama antesunka avimzana hankrenka hoza ovasgegahane.

5 Såsom du icke vetst vädrens väg, och huru benen i moderlifvet tillredd varda, så kan du ock icke veta Guds verk, som han allt gör.

Zaho'mofo kama kenka antahinka osuge, osi mofavrema areranku'afima fore'ma nehiazama kenka antahinka osanaza hunka, Anumzamo'ma e'neria eri'zane, maka zama tro'ma nehia zana kenka antahinka osugahane.

6 Så dina säd om morgonen, och håll icke upp med dine hand om aftonen; ty du vetst icke, hvilketdera bättre lyckas kan; och om både lyckades, så vore det dess bättre.

Nanterana avimza avinka'a nehankrenka, kinaganena avimza avina hankro. Na'ankure mago avimzamo'ma havizama hanigeno'a, mago avimzamo'a knare hugahie. Huge anantarega avimzamokea knare hugaha'e.

7 Ljuset är sött, och ögonen är ljuft att se solena.

Masa zamo'a haganentake hu'neankino, vahe'mo'za muse hu'za zagea negaze.

8 Om en menniska i lång tid lefver, och är glad i all ting, så tänker han dock allenast på de onda dagar, att de så månge äro; ty allt det honom vederfars, är fåfängelighet.

Hagi mago vahe'mo'ma rama'a kafu zagema manino vunaku'ma hanuno'a, ana maka knafina muse huno manino vino. Hianagi ana knaramimpina rama'a havi knaramina me'neanki, agera okanino. Ana maka zama esnia zana agafa'a omne'ne.

9 Så gläd dig nu, du yngling, i dinom ungdom, och låt ditt hjerta vara gladt i dinom ungdom; gör hvad dino hjerta lyster, och dinom ögom behagar; och vet, att Gud skall, för allt detta, hafva dig fram för domen.

Kasefa vahe'ma mani'zana knare hu'neanki, kasefa vahe'moka maka kna muse hunka nemaninka, nazano hunaku'ma hanana zana amne huo. Hianagi kagera okanio, maka zama hanana zana Anumzamo'a keaga huganteno refko hugahie.

10 Lägg bort sorg utaf ditt hjerta, och kasta bort det onda ifrå dinom kropp; ty barndom och ungdom är fåfängelighet.

E'ina hu'negu krimpa ahezana netrenka, kavufga kegava hunka manio. Na'ankure kasefa kavufgane hihamukanena amneza me'neankino agafa'a omane'ne.