< Predikaren 11 >

1 Låt ditt bröd fara öfver vatten, så varder du det finnandes i längdene.
Ikia irio ciaku igũrũ rĩa maaĩ, nĩ ũndũ thuutha wa matukũ maingĩ nĩũgaaciona rĩngĩ.
2 Skift ut emellan sju, ock emellan åtta; ty du vetst icke, hvad olycka på jordene komma kan.
He andũ mũgwanja rwĩga, ĩĩ, o na ũhe andũ anana, nĩgũkorwo wee ndũngĩmenya mũtino ũrĩa ũngĩũka bũrũri-inĩ.
3 När molnskyarna fulle äro, så gifva de regn på jordena; och när trät faller, det falle söderut, eller norrut, på hvilket rum det faller, der blifver det liggandes.
Matu mangĩiyũra mbura, mamiuragia gũkũ thĩ. Mũtĩ ũngĩgũa na mwena wa gũthini, kana mwena wa gathigathini, o harĩa ũgũũaga, hau no ho ũikaraga.
4 Den som aktar på vädret, han sår intet, och den som uppå skyarna skådar, han skär intet upp.
Mũndũ ũrĩa wothe ũcũthagĩrĩria rũhuho, ndahaandaga; nake ũrĩa ũroraga matu, ndagethaga.
5 Såsom du icke vetst vädrens väg, och huru benen i moderlifvet tillredd varda, så kan du ock icke veta Guds verk, som han allt gör.
Tondũ ndũũĩ njĩra ĩrĩa rũhuho rũgeraga, o na kana ũrĩa mwana athondekagwo nda-inĩ ya nyina, ũguo noguo ũtangĩmenya wĩra wa Ngai, o we Mũũmbi wa indo ciothe.
6 Så dina säd om morgonen, och håll icke upp med dine hand om aftonen; ty du vetst icke, hvilketdera bättre lyckas kan; och om både lyckades, så vore det dess bättre.
Haanda mbeũ ciaku rũciinĩ, na hwaĩ-inĩ-rĩ, ndũkahurũkie moko maku, nĩgũkorwo ndũũĩ iria ikaagĩra, kana nĩ ici, kana nĩ icio ingĩ, kana hihi ikaagĩra o cierĩ.
7 Ljuset är sött, och ögonen är ljuft att se solena.
Ũtheri nĩ mwega, namo maitho nĩmakenagĩra kuona riũa.
8 Om en menniska i lång tid lefver, och är glad i all ting, så tänker han dock allenast på de onda dagar, att de så månge äro; ty allt det honom vederfars, är fåfängelighet.
Na rĩrĩ, mũndũ o na angĩgĩtũũra muoyo mĩaka mĩingĩ atĩa-rĩ, nĩamĩkenagĩre yothe. No nĩaririkanage matukũ ma nduma, tondũ magaakorwo marĩ maingĩ. Maũndũ mothe magooka nĩ ma tũhũ.
9 Så gläd dig nu, du yngling, i dinom ungdom, och låt ditt hjerta vara gladt i dinom ungdom; gör hvad dino hjerta lyster, och dinom ögom behagar; och vet, att Gud skall, för allt detta, hafva dig fram för domen.
Atĩrĩrĩ, wee mwanake ũyũ, kenagĩra ũnini waku, na ũreke ngoro yaku ĩgũkenagie matukũ-inĩ ma wĩthĩ waku. Thiiaga na mĩthiĩre ĩrĩa wĩyendeire na ngoro yaku, o na ĩrĩa yonagwo ĩrĩ mĩega nĩ maitho maku, no ũmenye atĩrĩ, harĩ maũndũ macio mothe, Ngai nĩagagũciirithia.
10 Lägg bort sorg utaf ditt hjerta, och kasta bort det onda ifrå dinom kropp; ty barndom och ungdom är fåfängelighet.
Nĩ ũndũ ũcio, eheria gwĩtanga ngoro-inĩ yaku, na weherie mathĩĩna mwĩrĩ-inĩ waku, tondũ wĩthĩ waku na hinya wa mwĩrĩ no cia tũhũ.

< Predikaren 11 >