< Predikaren 10 >
1 Onda flugor förderfva goda salvo; derföre är dårskap stundom bättre än vishet och ära.
Dead flies make the oil of the perfumer loathsome and corrupt; thus doth a little folly weigh down wisdom and honor.
2 Ty dens visas hjerta är på hans högra hand; men dens galnas hjerta är på hans venstra.
A wise man's mind is at his right hand; but a fool's mind is at his left.
3 Och ändå att den galne sjelf galen är i sin anslag, håller han likväl alla för galna.
Yea, even when the fool walketh in the way, his understanding faileth him, and he saith to every one that he is a fool.
4 Derföre, om ens väldigs mans trug hafver framgång emot din vilja, så gif dig icke öfver; ty unddraga stillar mycket ondt.
If the anger of a ruler rise up against thee, leave not thy place! for gentleness pacifieth great offences.
5 Det är ännu en usel ting, som jag såg under solene, nämliga oförstånd, det ibland de väldiga allmänneligit är;
There is an evil which I have seen under the sun; an error which proceedeth from a ruler.
6 Att en dåre sitter i stora värdighet, och de rike sitta nedre.
Folly is set in many high stations, and the noble sit in a low place.
7 Jag såg tjenare på hästar, och Förstar gå till fots, såsom tjenare.
I have seen servants upon horses, and princes walking as servants on foot.
8 Men den ena grop grafver, han skall sjelf falla deruti; och den en gård rifver, honom skall stinga en orm.
He that diggeth a pit shall fall into it; and whoso breaketh down a wall, a serpent shall bite him.
9 Den der stenar bortvältar, han skall hafva der mödo med; den som ved klyfver, han varder sargad deraf.
Whoso removeth stones shall be hurt therewith, and he that cleaveth wood shall be endangered thereby.
10 Då ett jern slött varder, och mister skarphetena, så måste man med mödo hvässat igen; alltså följer ock visdom efter flit.
If the iron be blunt, and one do not whet the edge, then must he put forth more strength; but an advantage for giving success hath wisdom.
11 En lackare är icke bättre än en orm, som obesvoren stinger.
If a serpent bite before he is charmed, then there is no advantage to the charmer.
12 De ord, som gå af ens vis mans mun, äro täckelig; men ens dåras läppar uppsvälja honom.
The words of a wise man's mouth are gracious; but the lips of a fool are his destruction.
13 Begynnelsen på hans ord är dårskap, och änden är skadelig galenskap.
The beginning of the words of his mouth is folly, and the end of his talk is mischievous madness.
14 En dåre hafver mång ord; ty menniskan vet icke hvad varit hafver; och ho vill säga henne, hvad efter henne komma skall?
A fool also multiplieth words, though no man knoweth what shall be; and who can tell him what shall be after him?
15 De dårars arbete varder dem svårt, efter man icke vet gå in i staden.
The labor of the foolish man wearieth him, because he knoweth not how to go to the city.
16 Ve dig, land, hvilkets Konung barn är, och hvilkets Förstar bittida äta.
Woe to thee, O land, when thy king is a child, and thy princes feast in the morning!
17 Väl är dig, land, hvilkets Konung ädla är, och hvilkets Förstar äta i rättom tid, till styrko, och icke till vällust.
Happy thou, O land, when thy king is a noble, and thy princes eat in due season, for strength, and not for drunkenness!
18 Ty för lättjas skull förfalla bjelkarna, och för försummeliga händers skull varder huset drypande.
By much slothfulness the building decayeth; and by the slackness of the hands the house leaketh.
19 Det våller, att de bereda bröd till vällust, och vinet måste glädja de lefvande, och penningen måste dem allt uträtta.
A feast is made for laughter, and wine makes merry; but money answereth all things.
20 Banna icke Konungenom i ditt hjerta, och banna icke dem rika i dinom sängakammar; ty foglarna under himmelen föra dina röst, och de der vingar hafva, säga det efter.
Curse not the king; no, not in thy thought; and curse not the rich in thy bed-chamber! for a bird of the air shall carry the voice; and that which hath wings shall tell the matter.