Predikaren 10
1 Onda flugor förderfva goda salvo; derföre är dårskap stundom bättre än vishet och ära.
Dead flies make the ointment of the perfumer fetid and putrid; so doth a little folly outweigh wisdom and honour.
2 Ty dens visas hjerta är på hans högra hand; men dens galnas hjerta är på hans venstra.
A wise man's understanding is at his right hand; but a fool's understanding at his left.
3 Och ändå att den galne sjelf galen är i sin anslag, håller han likväl alla för galna.
Yea also, when a fool walketh by the way, his understanding faileth him, and he saith to every one that he is a fool.
4 Derföre, om ens väldigs mans trug hafver framgång emot din vilja, så gif dig icke öfver; ty unddraga stillar mycket ondt.
If the spirit of the ruler rise up against thee, leave not thy place; for gentleness allayeth great offences.
5 Det är ännu en usel ting, som jag såg under solene, nämliga oförstånd, det ibland de väldiga allmänneligit är;
There is an evil which I have seen under the sun, like an error which proceedeth from a ruler:
6 Att en dåre sitter i stora värdighet, och de rike sitta nedre.
Folly is set on great heights, and the rich sit in low place.
7 Jag såg tjenare på hästar, och Förstar gå till fots, såsom tjenare.
I have seen servants upon horses, and princes walking as servants upon the earth.
8 Men den ena grop grafver, han skall sjelf falla deruti; och den en gård rifver, honom skall stinga en orm.
He that diggeth a pit shall fall into it; and whoso breaketh through a fence, a serpent shall bite him.
9 Den der stenar bortvältar, han skall hafva der mödo med; den som ved klyfver, han varder sargad deraf.
Whoso quarrieth stones shall be hurt therewith; and he that cleaveth wood is endangered thereby.
10 Då ett jern slött varder, och mister skarphetena, så måste man med mödo hvässat igen; alltså följer ock visdom efter flit.
If the iron be blunt, and one do not whet the edge, then must he put to more strength; but wisdom is profitable to direct.
11 En lackare är icke bättre än en orm, som obesvoren stinger.
If the serpent bite before it is charmed, then the charmer hath no advantage.
12 De ord, som gå af ens vis mans mun, äro täckelig; men ens dåras läppar uppsvälja honom.
The words of a wise man's mouth are gracious; but the lips of a fool will swallow up himself.
13 Begynnelsen på hans ord är dårskap, och änden är skadelig galenskap.
The beginning of the words of his mouth is foolishness; and the end of his talk is grievous madness.
14 En dåre hafver mång ord; ty menniskan vet icke hvad varit hafver; och ho vill säga henne, hvad efter henne komma skall?
A fool also multiplieth words; yet man knoweth not what shall be; and that which shall be after him, who can tell him?
15 De dårars arbete varder dem svårt, efter man icke vet gå in i staden.
The labour of fools wearieth every one of them, for he knoweth not how to go to the city.
16 Ve dig, land, hvilkets Konung barn är, och hvilkets Förstar bittida äta.
Woe to thee, O land, when thy king is a boy, and thy princes feast in the morning!
17 Väl är dig, land, hvilkets Konung ädla är, och hvilkets Förstar äta i rättom tid, till styrko, och icke till vällust.
Happy art thou, O land, when thy king is a free man, and thy princes eat in due season, in strength, and not in drunkenness!
18 Ty för lättjas skull förfalla bjelkarna, och för försummeliga händers skull varder huset drypande.
By slothfulness the rafters sink in; and through idleness of the hands the house leaketh.
19 Det våller, att de bereda bröd till vällust, och vinet måste glädja de lefvande, och penningen måste dem allt uträtta.
A feast is made for laughter, and wine maketh glad the life; and money answereth all things.
20 Banna icke Konungenom i ditt hjerta, och banna icke dem rika i dinom sängakammar; ty foglarna under himmelen föra dina röst, och de der vingar hafva, säga det efter.
Curse not the king, no, not in thy thought, and curse not the rich in thy bedchamber; for a bird of the air shall carry the voice, and that which hath wings shall tell the matter.
