Predikaren 1
1 Detta är Predikarens ord, Davids sons, Konungs i Jerusalem.
達味之子耶路撒冷的君王「訓道者」的語錄：
2 Allt är fåfängelighet, sade Predikaren; allt är icke annat än fåfängelighet.
虛而又虛，訓道者說：虛而又虛，萬事皆虛。
3 Hvad hafver menniskan mer af alla sine mödo, som hon hafver under solene?
人在太陽下辛勤勞作，為人究有何益﹖
4 En slägt förgås, den andra kommer till; men jorden blifver evinnerliga.
一代過去，一代又來，大地仍然常在。
5 Solen går upp, och går neder, och löper till sitt rum, att hon der igen uppgå skall.
太陽升起，太陽落下，匆匆趕回原處，從新再升。
6 Vädret går söder ut, och kommer norr igen, och åter på det rum igen, der det begynte.
風吹向南，又轉向北，旋轉不息，循環周行。
7 Alla floder löpa i hafvet, dock varder icke hafvet dess fullare; till det rum, der de utflyta, dit flyta de igen.
江河流入大海，大海總不滿溢；江河仍向所往之處，川流不息。
8 All ting är mödosam, så att ingen kan uttalat. Ögat ser sig aldrig mätt, och örat hörer sig aldrig mätt.
萬事皆辛勞，無人能盡言：眼看，看不夠；耳聽，聽不飽。
9 Hvad är det, som skedt är? Detsamma, som härefter ske skall. Hvad är det man gjort hafver? Detsamma, som man härefter ännu göra skall; och sker intet nytt under solene.
往昔所有的，將來會再有；昔日所行的，將來會再行；太陽之下決無新事。
10 Sker ock något, der man af sägs kan: Si, det är nytt? Ty det är ock förr skedt i de förra tider, som för oss varit hafva.
若有人指著某事說：「看，這是新事。」豈不知在我們以前早就有過。
11 Man kommer intet ihåg, huru det tillförene gånget är, ej heller kommer man ihåg, hvad härefter kommer, när dem som tillkommande äro.
只是對往者，沒有人去追憶；同樣，對來者，也不會為後輩所記念。
12 Jag, Predikare, var Konung öfver Israel i Jerusalem;
我訓道者，曾在耶路撒冷作過以色列的君王。
13 Och gaf mitt hjerta till att visliga söka och ransaka allt det man gör under himmelen. Sådana usla mödo hafver Gud gifvit menniskors barn, att de sig deruti qvälja skola.
我曾專心用智慧考查研究過天下所發生的一切；－－這實在是天主賜與人類的一項艱辛的工作。
14 Jag såg på allt det under solene sker, och si, det var allt fåfängelighet och jämmer.
我觀察了在太陽下所發生的一切：看，都是空虛，都是追風。
15 Krokot kan icke varda rätt; icke heller kunna bristerna varda räknade.
彎曲的，不能使之正直，虧缺的，實在不可勝數。
16 Jag sade i mitt hjerta: Si, jag är härlig vorden, och hafver mer vishet, än alla de som för mig varit hafva i Jerusalem, och mitt hjerta hafver mycket lärt och försökt.
我心裏自語說：「看，我獲得了又大又多的智慧，勝過了所有在我以前住在耶路撒冷的人，我的心獲得了許多智慧和學問。」
17 Och gaf också mitt hjerta dertill, att jag måtte lära vishet, och dårskap, och klokhet; men jag förnam, att det är ock möda.
我再專心研究智慧和學問，愚昧和狂妄，我纔發覺：連這項工作也是追風。
18 Ty der mycken vishet är, der är mycken grämelse; och den mycket försöker, han måste mycket lida.
因為，智慧愈多，煩惱愈多；學問越廣，憂慮越深。
