5 Mosebok 6

1 Desse äro nu de lag, och bud, och rätter, som Herren edar Gud budit hafver, att I dem lära och göra skolen i landena, dit I indragen till att intaga det;

«Mana, bular Pǝrwǝrdigar manga silǝr [dǝryadin] ɵtüp igilǝydiƣan zeminda turƣininglarda ularƣa ǝmǝl ⱪilixinglar üqün silǝrgǝ ɵgitixni tapiliƣan ǝmrlǝr, bǝlgilimilǝr ⱨǝm ⱨɵkümlǝrdur: —

2 Att du fruktar Herran din Gud, och håller alla hans rätter och bud, som jag bjuder dig; du och din barn, och din barnabarn, i alla edra lifsdagar, på det I skolen länge lefva.

(xuning bilǝn silǝr, yǝni sǝn ɵzüng, oƣlung wǝ nǝwrǝng barliⱪ tirik künliringlarda Pǝrwǝrdigar Hudayinglardin ⱪorⱪup, mǝn silǝrgǝ tapilawatⱪan uning barliⱪ bǝlgilimǝ wǝ ǝmrlirini tutisilǝr, xundaⱪla uzun künlǝrni kɵrisilǝr.

3 Israel, du skall höra, och behållat, så att du gör ock så, att dig väl går, och varder mycket förökad, såsom Herren dina fäders Gud dig tillsagt hafver ett land, der mjölk och hannog uti flyter.

Sǝn, i Israil, ularni anglap ǝmǝl ⱪilixⱪa kɵngül ⱪoyunglar; xuning bilǝn ata-bowiliringlarning Hudasi Pǝrwǝrdigar silǝrgǝ deginidǝk, süt bilǝn ⱨǝsǝl eⱪip turidiƣan munbǝt zeminda turup, ⱨalinglar yahxi bolidu wǝ saninglar intayin kɵpiyidu): —

4 Hör, Israel: Herren vår Gud är en enig Herre.

— Anglanglar, ǝy Israil: — Pǝrwǝrdigar Hudayimiz, Pǝrwǝrdigar bir birliktur;

5 Och du skall älska Herran din Gud af allo hjerta, af allo själ, af allo förmågo.

sǝn Pǝrwǝrdigar Hudayingni pütün ⱪǝlbing bilǝn, pütün jening bilǝn wǝ pütün küqüng bilǝn sɵygin.

6 Och dessa ord, som jag bjuder dig i dag, skall du lägga på hjertat;

Mǝn sanga bügün tapiliƣan bu sɵzlǝr ⱪǝlbingdǝ bolsun;

7 Och skall skärpa dem dinom barnom, och derom tala, när du sitter i ditt hus, eller går uppå vägen; när du nederlägger dig, eller uppstår;

Sǝn ularni baliliringƣa singdürüp ɵgǝt, mǝyli ɵydǝ olturƣanda, yolda mangƣanda, ornungda yatⱪanda wǝ ornungdin turuwatⱪanda ⱨǝr waⱪit ular toƣruluⱪ sɵzligin;

8 Och skall binda dem för ett tecken på dine hand, och skola vara dig till en åminnelse för din ögon;

ularni ⱪolungƣa [ǝslǝtmǝ]-bǝlgǝ ⱪilip tengiwal, pexanǝnggǝ ⱪaxⱪidǝk simwol ⱪilip ornitiwal;

9 Och skall skrifva dem på dins hus dörrträ, och uppå dörrena.

Sǝn ularni ɵyüngdiki kexǝkliringgǝ wǝ dǝrwaziliringƣa pütküzgin.

10 När nu Herren din Gud låter dig komma uti landet, som han dina fäder, Abraham, Isaac och Jacob, svorit hafver, dig att gifva stora och sköna städer, som du intet byggt hafver;

Wǝ Pǝrwǝrdigar Hudaying seni ⱪǝsǝm ⱪilip ata-bowiliringƣa, yǝni Ibraⱨim, Isⱨaⱪ wǝ Yaⱪupⱪa wǝdǝ ⱪilƣan zeminni sanga ata ⱪilix üqün seni uningƣa baxliƣanda, — ɵzüng ⱪurmiƣan uluƣ wǝ esil xǝⱨǝrlǝrgǝ,

11 Och hus full med allt godt, de du intet uppfyllt hafver; och uthuggna brunnar, som du intet uthuggit hafver; och vingårdar och oljoberg, som du intet planterat hafver, att du må äta och mätt varda;

ɵzüng bisatliⱪ ⱪilmiƣan alliⱪaqan esil bisatliⱪ ⱪilinƣan ɵylǝrgǝ, ɵzüng kolimiƣan, alliⱪaqan kolanƣan ⱪuduⱪlarƣa, ɵzüng tikmigǝn üzümzarlar wǝ zǝytunzarlarƣa muyǝssǝr ⱪilinixing bilǝn sǝn yǝp toyunƣandin keyin,

12 Så tag dig vara, att du icke förgäter Herran, som dig utur Egypti land, utu träldomens hus, fört hafver;

— ǝyni qaƣda seni Misir zeminidin, yǝni «ⱪulluⱪ makani»din qiⱪarƣan Pǝrwǝrdigarni untuxtin ⱨezi bol.

13 Utan skall frukta Herran din Gud, och tjena honom, och svärja vid hans Namn;

Sǝn Pǝrwǝrdigar Hudayingdin ⱪorⱪⱪin, ibaditidǝ bolƣin wǝ ⱪǝsǝm ⱪilsang uning nami bilǝnla ⱪǝsǝm iqkin.

14 Och skall icke följa andra gudar efter, dess folks, som omkring eder bo;

Silǝr baxⱪa ilaⱨlar, yǝni ǝtrapingdiki ǝllǝrning ilaⱨlirini ⱪǝt’iy izdimǝnglar;

15 Ty Herren din Gud är en nitälskande Gud ibland dig; att Herrans dins Guds vrede icke skall förgrymma sig öfver dig, och förgöra dig af jordene.

Qünki aranglarda turuwatⱪan Pǝrwǝrdigar Hudaying wapasizliⱪⱪa ⱨǝsǝt ⱪilƣuqi Tǝngridur. [Əgǝr xundaⱪ ⱪilsang] Pǝrwǝrdigar Hudayingning ƣǝzipi sanga ⱪozƣilip, U seni yǝr yüzidin yoⱪatmay ⱪalmaydu.

16 I skolen icke försöka Herran edar Gud, såsom I försökten honom i Massa;

Silǝr Pǝrwǝrdigar Hudayinglarni Massaⱨta siniƣandǝk Uni sinimanglar.

17 Utan skolen hålla Herrans edars Guds bud, och hans vittnesbörder, och hans rätter, som han budit hafver;

Pǝrwǝrdigar Hudayinglarning ǝmrlirini, silǝrgǝ tapiliƣan guwaⱨ-ⱨɵkümliri wǝ bǝlgimilirini kɵngül ⱪoyup tutunglar.

18 Att du gör det rätt och godt är för Herrans ögon, på det dig må gå väl, och du inkommer, och intager det goda landet, som Herren svorit hafver dina fäder;

Pǝrwǝrdigar Hudayinglarning nǝziridǝ durus wǝ yahxi bolƣanni ⱪilinglar; xundaⱪ ⱪilƣanda ⱨalinglar yahxi bolidu wǝ Pǝrwǝrdigar ata-bowiliringlarƣa berixkǝ ⱪǝsǝm ⱪilƣan zeminƣa kirip uni igilǝysilǝr,

19 Att han skall fördrifva alla dina fiendar för dig, såsom Herren sagt hafver.

xundaⱪla Pǝrwǝrdigar wǝdǝ ⱪilƣandǝk barliⱪ düxmǝnliringlarni aldinglardin ⱨǝydǝp qiⱪiriwetisilǝr.

20 När nu din son i dag eller i morgon frågar dig, och säger: Hvad är detta för vittnesbörder, bud och rätter, som Herren vår Gud eder budit hafver?

Kǝlgüsidǝ oƣlung sǝndin: — «Pǝrwǝrdigar Hudayimiz silǝrgǝ tapiliƣan agaⱨ-guwaⱨ, bǝlgilimǝ ⱨǝm ⱨɵkümlǝr nemǝ?» dǝp sorisa,

21 Så skall du säga dinom son: Vi vorom Pharaos trälar i Egypten; och Herren förde oss utur Egypten med mägtiga hand.

sǝn oƣlungƣa mundaⱪ dǝysǝn: «Biz ǝslidǝ Misirda Pirǝwnning ⱪulliri ikǝnmiz; biraⱪ Pǝrwǝrdigar bizni Misirdin küqlük bir ⱪol bilǝn qiⱪarƣan.

22 Och Herren gjorde stor och ond tecken och under öfver Egypten och Pharao, och allt hans hus, för vår ögon;

Pǝrwǝrdigar kɵz aldimizda uluƣ ⱨǝm dǝⱨxǝtlik mɵjizilik alamǝtlǝr wǝ karamǝtlǝrni kɵrsitip, Pirǝwnning üstigǝ ⱨǝm uning barliⱪ ailisidikilǝrning üstigǝ qüxürdi;

23 Och förde oss dädan, på det han skulle införa oss, och gifva oss det land, som han våra fäder svorit hade.

U ata-bowilirimizƣa ⱪǝsǝm iqip wǝdǝ ⱪilƣan zeminni bizgǝ ata ⱪilip, uningƣa bizni baxlap kirixkǝ xu yǝrdin yetǝklǝp qiⱪarƣan.

24 Och böd Herren oss att göra efter alla dessa rätter, att vi skole frukta Herran vår Gud, att oss väl går i alla våra lifsdagar, såsom det tillgår i denna dag.

Pǝrwǝrdigar bizgǝ bu barliⱪ bǝlgilimilǝrni tutuxni, Pǝrwǝrdigar Hudayimizdin ⱪorⱪuxni tapiliƣan; U ⱨalimizning daim yahxi boluxi wǝ bizning bügünkidǝk tirik saⱪlanƣandǝk, Uning panaⱨida boluximiz üqün xundaⱪ tapiliƣandur;

25 Och det skall vara oss till rättfärdighet för Herranom vårom Gud, om vi hålle och göre all dessa buden, såsom han oss budit hafver.

wǝ Pǝrwǝrdigar Hudayimizning aldida u bizgǝ tapiliƣandǝk bu barliⱪ ǝmrlǝrgǝ ǝmǝl ⱪilixⱪa kɵngül bɵlsǝk bu biz üqün ⱨǝⱪⱪaniyliⱪ bolidu».