5 Mosebok 4
1 Och nu hör, Israel, de bud och rätter, som jag eder lärer, att I dem göra skolen, på det I män lefva, och inkomma, och intaga landet, som Herren edra fäders Gud eder gifver.
— Əmdi, i Israil, mǝn silǝrgǝ ɵgitidiƣan muxu bǝlgilimilǝrgǝ ⱨǝm ⱨɵkümlǝrgǝ ⱪulaⱪ selinglar; ularƣa ǝmǝl ⱪilsanglar ⱨayatliⱪ tapisilǝr wǝ xundaⱪla ata-bowiliringlarning Hudasi Pǝrwǝrdigar silǝrgǝ tǝⱪsim ⱪilidiƣan zeminƣa kirip uni igilǝysilǝr.
2 I skolen intet lägga dertill, som jag eder bjuder; och skolen ej heller taga der något ifrå; på det I mågen bevara Herrans edars Guds bud, som jag bjuder eder.
Mǝn silǝrgǝ tapxuridiƣan Pǝrwǝrdigar Hudayinglarning muxu ǝmrlirigǝ ǝmǝl ⱪilixinglar üqün, mǝn silǝrgǝ ǝmr ⱪilƣan sɵzgǝ ⱨeqnemini ⱪoxmanglar ⱨǝmdǝ uningdin ⱨeqnemini qiⱪiriwǝtmǝnglar.
3 Edor ögon hafva sett hvad Herren gjort hafver med BaalPeor; ty alla de som efterföljde BaalPeor, dem hafver Herren din Gud förgjort ibland eder.
Silǝr ɵz kɵzlirnglar bilǝn Pǝrwǝrdigarning Baal-Peorning tüpǝylidin ⱪilƣan ixlirini kɵrgǝnsilǝr; qünki Baal-Peorƣa ǝgǝxkǝnlǝrning ⱨǝmmisini Pǝrwǝrdigar Hudayinglar aranglardin yoⱪatti;
4 Men I som höllen eder intill Herran edar Gud, I lefven alle på denna dag.
Lekin Pǝrwǝrdigar Hudayinglarƣa qing baƣlanƣanlardin ⱨǝrbiringlar bügüngǝ ⱪǝdǝr ⱨayat turuwatisilǝr.
5 Si, jag hafver lärt eder bud och rätter, såsom Herren min Gud mig budit hafver, att I så göra skolen i landet, der I inkommande varden till att intaga det.
Mana, mǝn Pǝrwǝrdigar Hudayim manga ǝmr ⱪilƣandǝk, kirip igilǝydiƣan zeminda turƣanda ularƣa ǝmǝl ⱪilsun dǝp silǝrgǝ bǝlgilimǝ ⱨǝm ⱨɵkümlǝrni ɵgǝttim.
6 Så behåller det nu, och görer det; ty så varder edor vishet och förstånd berömd för all folk, när de hörande varda all denna bud, så att de skola säga: Si, hvilket vist och förståndigt folk detta är, och ett härligit folk.
Silǝr ularni qing tutup ǝmǝl ⱪilinglar; qünki xundaⱪ ⱪilsanglar bu ⱨɵkümlǝrning ⱨǝmmisini angliƣan hǝlⱪlǝrning kɵz aldida silǝrning dana wǝ yorutulƣan bir hǝlⱪ ikǝnlikinglar ispatlinidu; ular dǝrwǝⱪǝ: «Bu uluƣ ǝl dǝrⱨǝⱪiⱪǝt dana ⱨǝm yorutulƣan bir hǝlⱪ ikǝn» — dǝydu.
7 Ty hvad folk är så härligit, hvilko gudarna så nalkas, såsom Herren vår Gud, så ofta som vi åkalle honom?
Qünki Pǝrwǝrdigar Hudayimizning bizning Uningƣa nida ⱪilƣan ⱨǝrbir tilǝklirimizdǝ bizgǝ yeⱪin turƣinidǝk, ɵzigǝ yeⱪin turƣan bir Hudasi bolƣan bizgǝ ohxax baxⱪa bir uluƣ ǝl barmu?
8 Och hvar är något så härligit folk, som så rättfärdiga seder och bud hafver, såsom all denna lagen, som jag eder på denna dagen föregifver?
Mǝn aldinglarƣa ⱪoyƣan muxu pütkül ⱪanundikidǝk adil bǝlgilimilǝr ⱨǝm ⱨɵkümlǝrgǝ igǝ bolƣan silǝrdǝk baxⱪa bir uluƣ ǝl barmu?
9 Så förvara dig nu och dina själ granneliga, att du icke förgäter hvad för din ögon skedt är, och att det icke gånger utu dino hjerta i alla dina lifsdagar; och skall förkunna dinom barnom, och dinom barnabarnom,
Ɵz kɵzünglar bilǝn kɵrgǝn ixlarni untumasliⱪinglar, ⱨǝtta ɵmrünglarning barliⱪ künliridǝ ⱪǝlbinglardin qiⱪarmasliⱪinglar üqün ɵzünglarƣa eⱨtiyat ⱪilinglar wǝ ihlasliⱪ bilǝn ⱪǝlbinglarni [ezixtin] saⱪlanglar; xuningdǝk silǝr kɵrgininglarni baliliringlarƣa wǝ baliliringlarning baliliriƣa yǝtküzünglar;
10 Den dagen, då du stod för Herranom dinom Gud vid berget Horeb, och Herren till mig sade: Församla mig folket, att jag skall låta dem höra min ord, och lära frukta mig i alla deras lifsdagar på jordene, och lära sin barn.
Silǝr Ⱨorǝb teƣida Pǝrwǝrdigar Hudayinglarning aldida turƣan küni Pǝrwǝrdigar manga: «Hǝlⱪni Mening sɵzlirimni anglixi üqün yenimƣa yiƣⱪin; xuning bilǝn ular sɵzlirimni ɵginip, yǝr yüzidiki barliⱪ künliridǝ Mǝndin ǝyminidu wǝ baliliriƣa ɵgitidu» — degǝnidi.
11 Och I gingen fram, och stoden neder under berget, och berget brann halfväges upp till himmelen; och der var mörker, moln och töckna.
Silǝr yeⱪin kelip taƣning tüwidǝ turdunglar; bu taƣning oti asmanlarning baƣriƣiqǝ kɵyüp yǝtti, ⱨǝmdǝ ⱪarangƣuluⱪ, bulutlar wǝ sür taƣni ⱪaplidi;
12 Och Herren talade med eder midt utur elden; hans ords röst hörden I, men ingen liknelse sågen I, utan röstena.
Pǝrwǝrdigar otning otturisidin silǝrgǝ sɵz ⱪildi; silǝr sɵzlǝrning sadasini anglidinglar, lekin ⱨeq xǝkilni kɵrmidinglar; silǝr pǝⱪǝt bir awazni anglidinglar.
13 Och han förkunnade eder sitt förbund, det han eder böd att göra; nämliga de tio ord, och skref dem på två stentaflor.
Wǝ U xu qaƣda silǝrgǝ ǝmr ⱪilƣan ǝⱨdisini, yǝni «on ǝmr»ni ayan ⱪildi wǝ ularni ikki tax tahtay üstigǝ pütti.
14 Och Herren böd mig på samma tiden, att jag skulle lära eder bud och rätter, att I derefter göra skullen uti de lande, der I indragen till att intaga det.
Wǝ xu qaƣda Pǝrwǝrdigar manga ǝmr ⱪilip, silǝr dǝryadin ɵtüp igilǝydiƣan zeminda ularni ularƣa ǝmǝl ⱪilixinglar üqün silǝrgǝ bǝlgilimilǝr ⱨǝm ⱨɵkümlǝrni ɵgitixni tapilidi.
15 Så förvarer nu edra själar väl; ty I hafven ingen liknelse sett på den dagen, då Herren talade med eder utur elden på bergena Horeb;
Ɵzünglarƣa naⱨayiti eⱨtiyat ⱪilinglarki (qünki Pǝrwǝrdigar Ⱨorǝb teƣida ot otturisidin silǝrgǝ sɵz ⱪilƣanda ⱨeqⱪandaⱪ xǝkilni kɵrmigǝnsilǝr),
16 På det I icke skolen förderfva eder och göra eder något beläte, det en man likt är eller qvinno;
ɵzünglarni bulƣap, mǝyli ǝrkǝk yaki ayal süritidǝ, mǝyli yǝr yüzidiki ⱨǝrⱪandaⱪ ⱨaywan yaki asmanda uqidiƣan ⱨǝrⱪandaⱪ ⱪux bolsun, mǝyli yǝr yüzidǝ ⱨǝrⱪandaⱪ ɵmiligüqi ⱨaywan yaki yǝr astidiki sulardiki ⱨǝrⱪandaⱪ beliⱪ bolsun, ularning süritidǝ ⱨeqⱪandaⱪ xǝkil-ⱪiyapǝttiki oyma butni ɵzünglar üqün yasimanglar,
17 Eller djure på jordene, eller fogle under himmelen;
18 Eller matke, som kräker på jordene, eller fiske i vattnena under jordene;
19 Och att du icke heller upphäfver din ögon till himmelen, och ser solen, och månan, och stjernorna, hela himmelens här, och faller af, och tillbeder dem, och tjenar dem, hvilka Herren din Gud förskickat hafver allom folkom under hela himmelen.
yaki xuningdǝk, bexinglarni kɵtürüp asmanlarƣa ⱪarap, ⱪuyax, ay, yultuzlar, yǝni pütkül samawi ⱪoxunni kɵrüp, kɵnglünglar mayil bolup ularƣa bax egip ⱪulluⱪiƣa kirmǝnglar; qünki Pǝrwǝrdigar Hudayinglar bularni pütkül asman astidiki barliⱪ hǝlⱪlǝr üqün orunlaxturƣan.
20 Men eder hafver Herren upptagit, och fört eder utu jernugnen, nämliga utur Egypten, att I skullen vara hans arffolk, som det ock är i denna dag.
Lekin silǝrni bolsa Pǝrwǝrdigar Ɵz mirasi bolƣan bir hǝlⱪ boluxunglar üqün «tɵmür tawlax humdani»din, yǝni Misirdin elip qiⱪti.
21 Och Herren vardt vred på mig för edra gerningars skull, så att han svor, att jag icke skulle komma öfver Jordanen, eller i det goda landet, som Herren din Gud dig till arfvedel gifva skall;
Lekin Pǝrwǝrdigar silǝrning wǝjǝnglardin manga ƣǝzǝplinip, Pǝrwǝrdigar Hudayinglar silǝrgǝ miras bolux üqün ata ⱪilidiƣan yahxi zemin toƣrisida: — «Sǝn xu yǝrgǝ kirixkǝ Iordan dǝryasidin ɵtmǝysǝn» dǝp ⱪǝsǝm ⱪildi.
22 Utan jag måste dö i detta land, och skall icke gå öfver Jordanen; men I skolen gå deröfver, och intaga det goda landet.
Xunga mǝn muxu zeminda ɵlüxüm muⱪǝrrǝr; Iordan dǝryasidin ɵtmǝymǝn; biraⱪ silǝr bolsanglar uningdin ɵtüp xu yahxi zeminni igilǝysilǝr.
23 Så tager eder nu vara, att I Herrans edars Guds förbund icke förgäten, det han med eder gjort hafver; och icke görer beläte till någrahanda liknelse, såsom Herren din Gud dig budit hafver.
Pǝrwǝrdigar Hudayinglarning silǝr bilǝn tüzgǝn ǝⱨdisini untumasliⱪinglar, xundaⱪla ɵzünglar üqün Pǝrwǝrdigar Hudayinglar silǝrgǝ mǝn’i ⱪilƣan oyma butni yaki ⱨǝrⱪandaⱪ nǝrsining xǝkil-ⱪiyapitini yasimasliⱪinglar üqün ɵzünglarƣa ⱨezi bolunglar.
24 Förty Herren din Gud är en frätande eld, och en nitälskande Gud.
Qünki Pǝrwǝrdigar Hudayinglar ⱨǝmmini yutⱪuqi bir ot, wapasizliⱪⱪa ⱨǝsǝt ⱪilƣuqi bir Hudadur.
25 När I nu föden barn, och barnabarn, och bon på landena, och förderfven eder, och gören eder beläte till någrahanda liknelse, så att I gören illa för Herranom edrom Gud, och förtörnen honom;
Silǝr pǝrzǝntlǝr, pǝrzǝntinglarning pǝrzǝntlirini kɵrüp, zeminda uzaⱪ waⱪit turƣandin keyin, birhil xǝkil-ⱪiyapǝttǝ bolƣan oyma butni yasiƣan, xuningdǝk Pǝrwǝrdigar Hudayinglarni rǝnjitip uning nǝziridǝ rǝzil bolƣanni ⱪilip ɵzünglarni bulƣiƣan bolsanglar,
26 Så kallar jag i denna dag himmel och jord till vittne öfver eder, att I skolen snart förgås utaf landena, uti hvilket I ingån öfver Jordanen, till att intaga det. I skolen icke länge blifva deruti; utan skolen förgjorde varda;
mǝn asman-zeminni üstünglarƣa guwaⱨqi boluxⱪa qaⱪirimǝn, silǝr Iordan dǝryasidin ɵtüp, igilǝydiƣan xu zemindin tezla pütünlǝy yoⱪ ⱪilinisilǝr; silǝrning uningda yaxiƣan künliringlar uzun bolmaydu, silǝr bǝlki uningdin pütünlǝy yoⱪ ⱪilinisilǝr.
27 Och Herren skall förströ eder ibland folk, och I varden ett fögo folk qvart blifvande ibland Hedningarna, dit Herren eder drifvandes varder.
Pǝrwǝrdigar silǝrni barliⱪ hǝlⱪlǝr arisiƣa tarⱪitidu, Pǝrwǝrdigarning silǝrni ⱨǝydixi bilǝn silǝr xu ǝllǝr arisida kiqik bir ⱪalduⱪ bolisilǝr.
28 Der skall du tjena afgudom, som menniskohandaverk äro, stock och sten, hvilke hvarken se eller höra, eller äta, eller lukta.
Silǝr xu yǝrlǝrdǝ turup yaƣaqtin yaki taxtin yasalƣan, nǝ kɵrǝlmǝydiƣan, nǝ angliyalmaydiƣan, nǝ yemǝydiƣan, nǝ puralmaydiƣan, pǝⱪǝt insanning ⱪolining yasiƣini bolƣan ilaⱨlarning ⱪulluⱪida bolisilǝr.
29 Om du då der söker Herran din Gud, så skall du finna honom; om du söker honom af allo hjerta, och af allo själ.
Silǝr xu yǝrlǝrdǝ Pǝrwǝrdigar Hudayinglarni izdǝysilǝr; pütün ⱪǝlbinglar wǝ pütün jeninglar bilǝn uni izdisǝnglar, uni tapisilǝr.
30 När du bedröfvad varder, och dig all denna tingen uppåkomma i de yttersta dagar, så skall du vända dig till Herran din Gud, och skall höra hans röst;
Silǝr eƣir azab-oⱪubǝt tartⱪininglarda, bu ixlarning ⱨǝmmisi bexinglarƣa qüxkǝndǝ, silǝr Pǝrwǝrdigar Hudayinglarƣa yenip kelisilǝr wǝ uning awaziƣa ⱪulaⱪ salisilǝr.
31 Förty Herren din Gud är en barmhertig Gud; han varder dig icke öfvergifvandes, eller förderfvandes; och skall han icke förgäta det förbund med dina fäder, som han dem svorit hafver.
Qünki Pǝrwǝrdigar Hudayinglar rǝⱨimdil bir Hudadur; U silǝrni taxliwǝtmǝydu, nǝ ⱨalak ⱪilmaydu, nǝ ata-bowiliringlar bilǝn ⱪǝsǝm iqip tüzgǝn ǝⱨdisini ⱨeq untumaydu.
32 Befråga efter förtiden, som för dig varit hafver, ifrå den dagen då Gud skop menniskona på jordene, ifrå den ena himmelens ända till den andra, om någon tid en sådana stor ting skedd, eller dess like någon tid hörd är;
Əmdi, silǝrdin ilgiri, Huda insanni yǝr yüzidǝ yaratⱪan künidin tartip ɵtkǝn künlǝr toƣruluⱪ sürüxtǝ ⱪilinglar, xundaⱪla asmanlarning bir qetidin yǝnǝ bir qetigiqǝ sürüxtǝ ⱪilinglarki, muxuningƣa ohxax uluƣ bir ix bolup baⱪⱪanmu? Uningƣa ohxax bir ixni anglap baⱪⱪanmu?
33 Att något folk hade hört Guds röst talandes utur elden, såsom du hört hafver, och likväl lefver?
Silǝrgǝ ohxax, Hudaning ot iqidin qiⱪⱪan awazini anglap tirik ⱪalƣan baxⱪa bir hǝlⱪ barmu?
34 Eller om Gud försökt hafver att ingå, och taga sig ett folk midt utur eno folke, genom frestelse, genom tecken, genom under, genom strid, och genom mägtiga hand, och genom uträcktan arm, och genom stora syner, såsom Herren edar Gud allt detta med eder gjort hafver, för din ögon uti Egypten?
Pǝrwǝrdigar Hudayinglar kɵz aldinglarda silǝr üqün Misir zeminida ⱪilƣanliridǝk, ⱪiyin sinaⱪlar bilǝn, mɵjizilik alamǝtlǝr bilǝn, karamǝtlǝr bilǝn, urux bilǝn, küqlük ⱪol ⱨǝm uzitilƣan bilǝk bilǝn wǝ dǝⱨxǝtlik wǝⱨimilǝr bilǝn silǝrdin baxⱪa bir hǝlⱪni yat bir ǝlning arisidin qiⱪirip Ɵzigǝ has ⱪilix üqün kelip urunup baⱪⱪanmu?
35 Du hafver sett det, på det du skall veta, att Herren är allena Gud, och ingen annan.
Pǝrwǝrdigarla Hudadur, uningdin baxⱪa birsi yoⱪtur, dǝp bilixinglar üqün silǝr bu [uluƣ] ixlarni kɵrüxkǝ muyǝssǝr ⱪilinƣansilǝr.
36 Af himmelen hafver han låtit dig höra sina röst, att han skulle lära dig; och på jordene hafver han låtit dig se sin stora eld, och utur elden hafver du hört hans ord;
Silǝrgǝ tǝlim berix üqün U asmanlardin silǝrgǝ Ɵz awazini anglatti; U yǝr yüzidǝ Ɵzining uluƣ otini kɵrsǝtti; silǝr xu otning otturisidinmu uning awazini anglidinglar.
37 Derföre, att han dina fäder älskat, och deras säd efter dem utvalt hafver; och fört dig utur Egypten med sitt ansigte, genom sina stora magt;
Uning üstigǝ, ata-bowiliringlarƣa baƣliƣan muⱨǝbbiti tüpǝylidin ⱨǝmdǝ ularning keyinki ǝwladlirini talliƣanliⱪi üqün, U silǝrni Misirdin xǝhsǝn Ɵzi zor ⱪudriti bilǝn ⱪutⱪuzup qiⱪardi;
38 På det han skulle för dig fördrifva stor folk, och starkare än du äst, och föra dig derin, och gifva dig deras land till arfvedel, såsom det tillstår i denna dag.
U xuningdǝk silǝrning aldinglardin ɵzünglardin kɵp wǝ küqlük bolƣan ǝllǝrni zeminidin ⱨǝydǝp, silǝrni uningƣa kirgüzüp, uni bügünki kündikidǝk silǝrgǝ miras ⱪilix üqünmu xundaⱪ ⱪilƣandur.
39 Så skall du nu veta i dag, och lägga det på hjertat, att Herren är en Gud, ofvan i himmelen, och nedre uppå jordene, och ingen annan;
Xunga bügün xuni bilip ⱪoyunglarki wǝ kɵnglünglarni xuningƣa bɵlünglarki, Pǝrwǝrdigar yuⱪiridiki asmanlarda bolsun, astidiki yǝr-zeminda bolsun Hudadur; Uningdin baxⱪa ⱨeqbiri yoⱪtur.
40 Att du håller hans rätter och bud, som jag i dag bjuder dig, så varder dig och dinom barnom efter dig väl gåendes, att ditt lif skall länge vara i landena, som Herren din Gud dig gifver evärdeliga.
Xuningdǝk silǝrning wǝ keyinki balilar-ǝwladliringlarning ǝⱨwali yahxi bolux üqün, Pǝrwǝrdigar Hudayinglar silǝrgǝ ata ⱪilidiƣan zeminda künliringlarni uzun, ⱨǝtta mǝnggülük ⱪilix üqün mǝn bügünki kündǝ silǝrgǝ tapilawatⱪan Uning bǝlgilimiliri wǝ ǝmrlirini tutunglar».
41 Då afskiljde Mose tre städer hinsidon Jordan, österut;
Andin Musa Iordan dǝryasining xǝrⱪiy tǝripidǝ üq xǝⱨǝrni ayrip bekitti;
42 Att dit fly skulle ho som sin nästa ihjälsloge med våda, och tillförene icke hade varit hans ovän; den skulle fly in uti en af de städer, på det han måtte blifva vid lif;
mǝⱪsiti, ⱨeqⱪandaⱪ ɵq-adawiti bolmay, tasadipiy ⱪoxnisini ɵltürüp ⱪoysa, ɵltürgǝn kixi xu yǝrlǝrgǝ, yǝni xu xǝⱨǝrlǝrdin birigǝ ⱪeqip berip aman-esǝn ⱪelixtin ibarǝt idi.
43 Bezer i öknene på den slättmarkene ibland de Rubeniter, och Ramoth i Gilead ibland de Gaditer, och Golan i Basan ibland de Manassiter.
Bu xǝⱨǝrlǝr bolsa: — Rubǝnlǝrning zeminidin qɵl-bayawandiki Bǝzǝr, Gadlarning zeminidin Gileadtiki Ramot, Manassǝⱨlǝrning zeminidin Baxandiki Golandin ibarǝt idi.
44 Detta är den lag, som Mose Israels barnom föregaf;
Musa Israillarning aldiƣa ⱪoyƣan ⱪanun mana tɵwǝndikidǝk: —
45 Och detta är vittnesbördet, och bud, och rätter, som Mose sade Israels barnom, då de utur Egypten dragne voro;
(bular bolsa Israillar Misirdin qiⱪⱪanda Musa [pǝyƣǝmbǝr] ularƣa jakarliƣan agaⱨ-guwaⱨlar, bǝlgilimilǝr ⱨǝm ⱨɵkümlǝrdur;
46 Hinsidon Jordan uti den dalenom in mot Peors hus, uti Sihons lande, de Amoreers Konungs, som i Hesbon bodde, hvilken Mose och Israels barn slogo, då de utur Egypten komne voro,
Musa wǝ Israillar Misirdin qiⱪⱪanda Amoriylarning Ⱨǝxbon xǝⱨiridǝ turuxluⱪ padixaⱨi Siⱨonni ɵltürgǝnidi; Musa bu ǝmrlǝrni Siⱨonning zeminida, Iordan dǝryasining xǝrⱪ tǝripidǝ, Bǝyt-Peorning udulidiki wadida Israillarƣa jakarliƣan.
47 Och togo hans land in; dertill Ogs land, Konungens i Basan, de två Amoreers Konungars, som på hinsidon Jordan voro, österut;
Xu qaƣda Israillar [Siⱨonning] wǝ Baxanning padixaⱨi Ogning zeminini, yǝni Iordan dǝryasining kün petix tǝripidiki Amoriylarning ikki padixaⱨining zemininimu igiligǝnidi;
48 Ifrån Aroer, hvilken på den bäckens strand vid Arnon ligger, intill berget Sion, det är Hermon;
ularning zemini Arnon dǝryasining ⱪirƣiⱪidiki Aroǝrdin tartip Sion (yǝni Ⱨǝrmon) teƣiƣiqǝ,
49 Och allt släta landet hinsidon Jordan, österut, allt intill hafvet, på slättene, nedanför berget Pisga.
xundaⱪla Iordan dǝryasining xǝrⱪ tǝripidiki pütkül Arabaⱨ tüzlǝngliki wǝ Pisgaⱨ teƣining baƣriƣa jaylaxⱪan «Tüzlǝngliktiki dengiz»ƣiqǝ idi).
