< 5 Mosebok 4 >
1 Och nu hör, Israel, de bud och rätter, som jag eder lärer, att I dem göra skolen, på det I män lefva, och inkomma, och intaga landet, som Herren edra fäders Gud eder gifver.
Israeli vahe'mota ama kasegene tra kenema rempima huramisuana antahi so'e hiho. Hagi ama ana nanekema antahitama avaririsuta, knare huta nemanita, Ra Anumzana tafahe'i Anumzamo'ma huhampri ramante'nea mopa omerigahaze.
2 I skolen intet lägga dertill, som jag eder bjuder; och skolen ej heller taga der något ifrå; på det I mågen bevara Herrans edars Guds bud, som jag bjuder eder.
Hagi mago'a nanekea ama ana kasegerera erinte sotu huge, kasegefintira eritrege osuta, Ra Anumzana tamagri Anumzamofo kasegema avaririhoma hu'nama tamasamua kea avaririho.
3 Edor ögon hafva sett hvad Herren gjort hafver med BaalPeor; ty alla de som efterföljde BaalPeor, dem hafver Herren din Gud förgjort ibland eder.
Hagi Ra Anumzamo'ma Ba'al-Peori kumate'ma hu'nea zana tamavufinti ko ke'naze. Peori vahe havi anumza Balima mono'ma huntaza vahera tamagripintira Ra Anumzana tamagri Anumzamo'a zmahehana hu'ne.
4 Men I som höllen eder intill Herran edar Gud, I lefven alle på denna dag.
Hianagi Ra Anumzana tamagri Anumzamofoma, azeri hanavemati'naza nagara maka tamatregeta menina mani'naze.
5 Si, jag hafver lärt eder bud och rätter, såsom Herren min Gud mig budit hafver, att I så göra skolen i landet, der I inkommande varden till att intaga det.
Keho, Ra Anumzana nagri Anumzamo'ma tamagriku'ma zamasmio huno'ma hu'nea kante ante'na kasegene tra kenena amama unefraza mopafima umani'neta avaririsagu rempi hunerami'noe.
6 Så behåller det nu, och görer det; ty så varder edor vishet och förstånd berömd för all folk, när de hörande varda all denna bud, så att de skola säga: Si, hvilket vist och förståndigt folk detta är, och ett härligit folk.
Ana hu'negu ama ana kasegene tra kenena kegava nehuta avaririho. E'inama hanageno'a, knare antahi'zane maka'zama antahi ani'hu antahizamo tamagripina eama nehinke'za, ana mopafi vahe'mo'za ana kasegene tra ke'ma nentahi'za neramagesu'za zamagra amanage hugahaze, tamage ama vahera, mareri vaheki'za knare antahi'zane vahe mani'ne'za, maka zamofo antahi ani'hu vahe mani'naze hu'za hugahaze.
7 Ty hvad folk är så härligit, hvilko gudarna så nalkas, såsom Herren vår Gud, så ofta som vi åkalle honom?
Na'ankure ruga'a vahe'mokizmi anumzamo'a tagri Anumzanknara osu'ne. Ra Anumzana tagri Anumzamo'a tava'ontire mani'neno nunamuntia nentahie.
8 Och hvar är något så härligit folk, som så rättfärdiga seder och bud hafver, såsom all denna lagen, som jag eder på denna dagen föregifver?
Hagi ruga'a vahe'mokizmi tra kene kasegemo'a, tagri tra kene kasegenemo'ma fatgo hu'nege'na menima neramua kasegene tra kegnara osu'ne.
9 Så förvara dig nu och dina själ granneliga, att du icke förgäter hvad för din ögon skedt är, och att det icke gånger utu dino hjerta i alla dina lifsdagar; och skall förkunna dinom barnom, och dinom barnabarnom,
Hagi kva hu'neta, Ra Anumzamo'ma huramante'nea zama tamagra tamavufinti'ma ke'naza zana tamagera okaniho. Hagi manita vanafina, anama ke'naza zana atrenkeno antahintahi tamifintira fananea osina, maka zupa mofavretamine tamagehe'inena zamasmitere hiho.
10 Den dagen, då du stod för Herranom dinom Gud vid berget Horeb, och Herren till mig sade: Församla mig folket, att jag skall låta dem höra min ord, och lära frukta mig i alla deras lifsdagar på jordene, och lära sin barn.
Hagi Sainai agonamofo agiafima Ra Anumzana tamagri Ra Anumzamofo avugama oti'nazageno amanage huno nasami'ne, Mosesega Israeli vahera zamavarenka amare ege'na nanekea zamasmi'nena antahite'za, Nagri'ma kore'ma hunanteno nagoraga'ama mani zana rempi nehu'za, ete mani'zama vanafina mofavre'zimia rempi huzamigahaze. E'i anagema hu'nea nanekea tamagera okaniho.
11 Och I gingen fram, och stoden neder under berget, och berget brann halfväges upp till himmelen; och der var mörker, moln och töckna.
Anama Sainai agonamofo agafima eme oti'nazageno'a, ana agonafina tusi teve nereno hagana hagana nehigeno hokonke hampomo mona refite'negeno hanintiri hu'ne.
12 Och Herren talade med eder midt utur elden; hans ords röst hörden I, men ingen liknelse sågen I, utan röstena.
Anama oti'nageno'a, Ra Anumzamo'a ana tevefinti nanekema neramasamigeta Agrira onke'nazanagi ageru'age antahi'naze.
13 Och han förkunnade eder sitt förbund, det han eder böd att göra; nämliga de tio ord, och skref dem på två stentaflor.
Hagi Ra Anumzamo'a avaririhogu huhagerafi huvempa ke'a e'i 10ni'a kasege tare have tafete'ma kre'neana huama hu'ne.
14 Och Herren böd mig på samma tiden, att jag skulle lära eder bud och rätter, att I derefter göra skullen uti de lande, der I indragen till att intaga det.
Hagi e'i ana knazupage Ra Anumzamo'a nasmino, Israel vahera ama kasegene trakenena rempi huzamige'za omeriza manisaza mopafima vanu'za avaririho huno nasami'ne.
15 Så förvarer nu edra själar väl; ty I hafven ingen liknelse sett på den dagen, då Herren talade med eder utur elden på bergena Horeb;
Hagi Ra Anumzamo'ma teve amu'nompi mani'neno Sainai agonafinti'ma nanekema neramasamigeta, Agrira onke'nazagu tamagra kva huneta,
16 På det I icke skolen förderfva eder och göra eder något beläte, det en man likt är eller qvinno;
havi anumzana tro hunteta monora hunenteta, tamagra'a tamazeri havizana osiho. E'i ana havi anumzana vemofo amema'arero a'mofo amema'arero,
17 Eller djure på jordene, eller fogle under himmelen;
mopafi vanoma nehaza zagagafamofo amema'o, hareno vano nehia namamofo amema'o,
18 Eller matke, som kräker på jordene, eller fiske i vattnena under jordene;
mopafi regraroheno vano nehia zagamofo amema'o, timpima nemania nozamemofo amema'a tro huonteho.
19 Och att du icke heller upphäfver din ögon till himmelen, och ser solen, och månan, och stjernorna, hela himmelens här, och faller af, och tillbeder dem, och tjenar dem, hvilka Herren din Gud förskickat hafver allom folkom under hela himmelen.
Hagi zagene ikane ofunema mika monafima me'neazama kesuta, monora huonteho. Ra Anumzana tamagri Anumzamo'a ruga'a vahe'mo'za monora huntehogu tro hunte'ne.
20 Men eder hafver Herren upptagit, och fört eder utu jernugnen, nämliga utur Egypten, att I skullen vara hans arffolk, som det ock är i denna dag.
Hianagi Ra Anumzamo'a Isipi vahe'mofo kinafintira tusi'a aini teve amuhofinti tamavreaza huno Agri vahe manihogu tamavreno atiramino egeta menina Agri vahe mani'naze.
21 Och Herren vardt vred på mig för edra gerningars skull, så att han svor, att jag icke skulle komma öfver Jordanen, eller i det goda landet, som Herren din Gud dig till arfvedel gifva skall;
Hianagi tamagrama hazazanku Ra Anumzamo'a tusi rimpa ahenenanteno, knare mopama tamagri'ma tami'nea mopafina Jodani tina takahenka ovugosane huno huvempa hunante'ne.
22 Utan jag måste dö i detta land, och skall icke gå öfver Jordanen; men I skolen gå deröfver, och intaga det goda landet.
E'ina hu'negu nagra Jodani tina takahe'na ovu, ama mopafi frigahue. Hianagi tamagra vuta anama tami'nea knare mopa omerigahaze.
23 Så tager eder nu vara, att I Herrans edars Guds förbund icke förgäten, det han med eder gjort hafver; och icke görer beläte till någrahanda liknelse, såsom Herren din Gud dig budit hafver.
Hagi Ra Anumzana tamagri Anumzamo'ma huhagerafi huvempa kema tamagranema hu'nea zana, tamagekaninketa mago zamofo amema'are kaza osu havi anumzama tro'ma osihoma hu'nea havi anumzana kva huneta trora osiho.
24 Förty Herren din Gud är en frätande eld, och en nitälskande Gud.
Na'ankure Ra Anumzana tamagri Anumzamo'a haganahagana huno keonke'za tefananehu tevegino, Agra kanivere Anumza mani'ne.
25 När I nu föden barn, och barnabarn, och bon på landena, och förderfven eder, och gören eder beläte till någrahanda liknelse, så att I gören illa för Herranom edrom Gud, och förtörnen honom;
Hagi ana mopafima zanra kna umani'nuta mofavrema kasezmante'nage'za tamagehe'ima kasezmante'nageta, kaza osu havi anumzana tro huta monora hunteta tamagra'a tamazeri havizana huta, Ra Anumzana tamagri Anumzamofo avurera havi avu'ava zana huta arimpa ahe'zana osinkeno arimpa aheoramanteno.
26 Så kallar jag i denna dag himmel och jord till vittne öfver eder, att I skolen snart förgås utaf landena, uti hvilket I ingån öfver Jordanen, till att intaga det. I skolen icke länge blifva deruti; utan skolen förgjorde varda;
E'ina hu'negu menina monane mopane ke hugeke negakena, ama nanekea huama hue. Hagi tamagrama keni'ama ontahisuta, Jodani tima takahetama ufresaza mopafintira ame huno tamahe fanane hugahie. Osi'agna ana mopafina umani'nageno, ana mika'a veara tamahe fanane hugahie.
27 Och Herren skall förströ eder ibland folk, och I varden ett fögo folk qvart blifvande ibland Hedningarna, dit Herren eder drifvandes varder.
Hagi Ra Anumzamo'a tamazeri panini hanigeta, vahe mopafi freta osi'osi hutma umani emani hugahaze.
28 Der skall du tjena afgudom, som menniskohandaverk äro, stock och sten, hvilke hvarken se eller höra, eller äta, eller lukta.
E'ina moparega umani'netma vahe'mo'za havereti'ene zafareti'ene tro huntazageno avu onke, agesa ontahi, ne'za one, mna ontahi anumzantaminte monora huntegahaze.
29 Om du då der söker Herran din Gud, så skall du finna honom; om du söker honom af allo hjerta, och af allo själ.
Hianagi e'i anantegama mani'neta Ra Anumzana tamagri Anumzamofonku'ma ana maka tamagu'areti'ma huta hakresuta, Agrira hakreta erifore hugahaze.
30 När du bedröfvad varder, och dig all denna tingen uppåkomma i de yttersta dagar, så skall du vända dig till Herran din Gud, och skall höra hans röst;
Hagi hazanke knama henkama efore'ma hina, tamagra ete rukrehuta Ra Anumzana tamagri Anumzamofonte eta ke'a antahimigahaze.
31 Förty Herren din Gud är en barmhertig Gud; han varder dig icke öfvergifvandes, eller förderfvandes; och skall han icke förgäta det förbund med dina fäder, som han dem svorit hafver.
Na'ankure Ra Anumzana tamagri Anumzamo'a asunku Anumzankino, amefira huoantamige, tamahe fanane osuge, huhagerafi huvempa kema tamagehe'inema hu'neana agera okanigahie.
32 Befråga efter förtiden, som för dig varit hafver, ifrå den dagen då Gud skop menniskona på jordene, ifrå den ena himmelens ända till den andra, om någon tid en sådana stor ting skedd, eller dess like någon tid hörd är;
Hagi ese'ma vahe'ma tro'ma hu'nea knareti'ma eno menima ehanati'neana, amanahu knare hentofazana fore higeta ke'nafi? Monane mopafinena maka haketa keho.
33 Att något folk hade hört Guds röst talandes utur elden, såsom du hört hafver, och likväl lefver?
Hagi mago'a vahetera anumzamo'a tevefintira kea huzamige'za tamagrama hazaza hu'za mani'nazafi?
34 Eller om Gud försökt hafver att ingå, och taga sig ett folk midt utur eno folke, genom frestelse, genom tecken, genom under, genom strid, och genom mägtiga hand, och genom uträcktan arm, och genom stora syner, såsom Herren edar Gud allt detta med eder gjort hafver, för din ögon uti Egypten?
Hagi Ra Anumzana tamagri Anumzamo'ma Isipima mani'nazageno knazane kaguvazanteti'ma ruzahu ruzahu avame'zanteti'ma hapinti'ma korezampinti'ma hankavenentake azanteti negazageno ha'ma huno tamavreno'ma atiramino e'neaza huno, mago'a anumzamo'a anara hu'nefi?
35 Du hafver sett det, på det du skall veta, att Herren är allena Gud, och ingen annan.
Hagi Ra Anumzamo'a Agrake Anumzana mani'ne huta antahihogu e'i ana zantamina tamaveri hu'ne. Hagi magore huno Agrikna anumzana omanitfa hu'ne.
36 Af himmelen hafver han låtit dig höra sina röst, att han skulle lära dig; och på jordene hafver han låtit dig se sin stora eld, och utur elden hafver du hört hans ord;
Monafinti'ma naneke'ma neramasmigeta ageru'ma antahi'nazana, e'i tamazeri fatgo hunaku hu'ne. Hagi mopafina tusi teve neregeta, negazageno ana tevefinti nanekea neramasamigeta ageru'a antahi'naze.
37 Derföre, att han dina fäder älskat, och deras säd efter dem utvalt hafver; och fört dig utur Egypten med sitt ansigte, genom sina stora magt;
Na'ankure Ra Anumzamo'a tamafahemofoma zamavesi zamante'neno zamagripinti'ma forehu anante anante'ma hu'za esaza vahera huhampri zamante'nea zanku huno Isipitira Agra'a himamu hankave'areti tamavreno atiramino ne-eno,
38 På det han skulle för dig fördrifva stor folk, och starkare än du äst, och föra dig derin, och gifva dig deras land till arfvedel, såsom det tillstår i denna dag.
hanave'zmimo'ma tamagri hanavema agatere'nea kumatamina tamagrama erisantiharegahaze hu'nea mopafintira zamahe natitrenigeta, menina ana mopa erisintihareta manigahaze.
39 Så skall du nu veta i dag, och lägga det på hjertat, att Herren är en Gud, ofvan i himmelen, och nedre uppå jordene, och ingen annan;
E'igu menina tamagera okanita Ra Anumzamo'a monafine mopafinena Agrake'za Anumzana mani'ne huta antahintahi tamifina maka zupa antahigahaze. Hagi magore huno Agrikna anumzana omanitfa hu'ne.
40 Att du håller hans rätter och bud, som jag i dag bjuder dig, så varder dig och dinom barnom efter dig väl gåendes, att ditt lif skall länge vara i landena, som Herren din Gud dig gifver evärdeliga.
E'ina hu'negu Anumzamofo tra kene kasegenema avaririho hu'nama menima tamasamua kasegene trakenena nevaririnkeno tamagri'ene mofavretmimofonena tamazeri knare nehina, Ra Anumzana tamagri Anumzamo'ma tamisnia mopafina zaza kna manigahaze.
41 Då afskiljde Mose tre städer hinsidon Jordan, österut;
Hagi anante Mosese'a fra'makisaza kumara Jodani timofona zage hanati kaziga 3'a rankuma huhamprintegeno me'ne.
42 Att dit fly skulle ho som sin nästa ihjälsloge med våda, och tillförene icke hade varit hans ovän; den skulle fly in uti en af de städer, på det han måtte blifva vid lif;
Iza'o ha' vahe'a omani'nesianagi mago'a zama haniregama hantga huno vahe'ma ahe frisuno'a, ana kumatamintega freno vuno aguravazigahie.
43 Bezer i öknene på den slättmarkene ibland de Rubeniter, och Ramoth i Gilead ibland de Gaditer, och Golan i Basan ibland de Manassiter.
E'i anama huhamprinte'nea kumatmina, Rubeni naga'mokizmi agona mopafima me'nea kuma Beserigi, Gilieti kazigama Gati nagamokizmi mopafima me'nea kumara Ramotigi, Basani kazigama Manase nagamokizmi mopafima me'nea kuma Golanie.
44 Detta är den lag, som Mose Israels barnom föregaf;
Mosese'a ama'na kasege Israeli vahera zami'ne.
45 Och detta är vittnesbördet, och bud, och rätter, som Mose sade Israels barnom, då de utur Egypten dragne voro;
Hagi Mosese'a ama'na kasegene trakene mani'zama erizo'ema hu'za manisaza kenena Israeli vahera Isipima atre'za atirami'za azageno'a zamasami'ne.
46 Hinsidon Jordan uti den dalenom in mot Peors hus, uti Sihons lande, de Amoreers Konungs, som i Hesbon bodde, hvilken Mose och Israels barn slogo, då de utur Egypten komne voro,
Israeli vahe'mo'za Jodani agupomofona zage hanati kaziga Bet Peoria, Amori vahe kini ne' Sihonima Hesboni kumate mani'neno kegava hu'nea mopa, Mosese'ene Israeli vahe'mo'zanema Isipiti'ma atirami'za ne-eza eme zamahe'za hanare'naza mopare emani'nazageno ana nanekea Mosese'a zamasami'ne.
47 Och togo hans land in; dertill Ogs land, Konungens i Basan, de två Amoreers Konungars, som på hinsidon Jordan voro, österut;
Kini ne' Sihoni mopane Basani kini ne' Ogi mopanena zanahe'za hanare'za erisanti hare'naze. E'i ana kini netrena Amori vahe kini netre Jodani timofo zage hanati kaziga mopa kva hu'na'ane.
48 Ifrån Aroer, hvilken på den bäckens strand vid Arnon ligger, intill berget Sion, det är Hermon;
Hagi Israeli vahe'mo'zama ana mopama eri'nazana Arnoni agupomofo atuparega Aroeri kumateti erigafa huno vuno Sirion agonare ome atre'nea mopa eri'naze. (Hagi Sirioni agonamofo mago agi'a Hemonie).
49 Och allt släta landet hinsidon Jordan, österut, allt intill hafvet, på slättene, nedanför berget Pisga.
Hagi Jodani timofo zage hanati kaziga mopane, Fri Hagerimofo mago sopa'aregati vuno Pisga agonamofo agafi ome atre'ne mopane eri'naze.