5 Mosebok 33
1 Detta är välsignelsen, der Mose, Guds man, med välsignade Israels barn för hans död,
Hiche hi Pathen mi Mose chun athi masanga Israel mite phatthei abohna thuchang chu ahi.
2 Och sade: Herren är kommen af Sinai, och är dem uppgången af Seir; han är framkommen ifrå det berget Paran, och är kommen med mång tusend heliga; på hans högra hand är en brinnande lag för dem.
Mose’n hiti hin aseiyin, Sinai molsang akipat Pakai ahung kondoh tai, Seir akon in eiho mun ahung lhung tan, Paran molsang chun ahinsal vah jeng in, Mitheng sang-som kikhopna kon chun ahung in, Pakai chun akhut jet lama kon in meikong chu diu jejun ahin choiyin ahi.
3 O! huru kär hafver han folken; alle hans helige äro i dine hand, de skola sätta sig till dina fötter, och skola lära af dinom ordom.
Pakaiyin amiteho angailun, Pakai dinga thensona chang jouse chu akhut a um ahi. Amahon nanung ahinjui diu, nangma akona kihil diu ahi.
4 Mose hafver budit oss lagen, Jacobs menighets arf.
Mose’n keiho jouse ding in danthubu khat eikoi peh tauve, hichu Jacob mite dinga agoulo diuva apeh ahi.
5 Och han var i Konungavälde, och Förstarna för folket höll han tillhopa, samt med Israels slägter.
Hiti chun Pakai chu Jeshurun muna leng achang tai, mipi lamkaiya pangho chu aki khomsoh keiyun, Israel phung jouse abonchan akikhom kimsoh keiyun ahi.
6 Ruben lefve, och dö icke, och hans folk vare fögo.
Reuben chu hingjing hen lang amite jong lhom cha hithei lou ding ahi, ati.
7 Detta är Juda välsignelse; och han sade: Herre, hör Juda röst, och gör honom till en regent i sitt folk, och låt hans magt varda stora, och honom varde hulpet ifrå hans fiendar.
Mose chun hichengse hi Judah chung chang thudola asei ahi. O Pakai Judah taona awgin khu ngaiyin, Judah khu amite lah a hinpui lut teiyin, Nakhut ban thahat teni chun adihna khu panpi jou henlang, akidoupi jouse chunga jong jona chang hen, ati.
8 Och till Levi sade han: Din rätt och ditt ljus vare när dinom helga Man, den du försökte i Massa, der I trätten vid trätovattnet.
Levi chung chang thudola aman hitihin aseiye; tun nangman Urim chu Levi henga pen lang, nadei sah tah pahi nangman petan, Massah muna napatepsa ahitan, Merribah muna twi najep doh sah ahi.
9 Den som till sin fader, och till sina moder säger: Jag ser dem intet; och till sina bröder: Jag känner dem intet; och till sin son: Jag vet intet af honom; de samma hålla din ord, och bevara ditt förbund.
Hichepa hin anu leh apa thudola hiti hin aseiyin, keiman kanu leh kapa kamu khapoi, ati. Asopi pasal chengse jong ahekha tapon, achate jouse jong hetphah in akoi tapoi. Ahinlah amaho chun nangma thusei jouse anit soh keiyun, nakitepna jong anit jing un ahi.
10 De skola lära Jacob dina rätter, och Israel din lag; de skola bära rökverk fram för dina näso, och heloffer på ditt altare.
Amaho hin nachon dan jouse Jacob hilna aman diu, nadan thu jouse jong Israel ahil diu ahi. Nangma angsunga gimnamtui alhutdiu, namai cham chunga jong pumgo thilto alhut vam diu ahi.
11 Herre, välsigna hans förmågo, och låt hans händers gerningar behaga dig; slå deras rygg sönder, som sätta sig upp emot honom, och deras som hata honom, att de icke skola kunna rätta sig upp.
Pakai, anei agou jouse phattheiboh inlang, akhutsoh ijakai sanpeh tei teiyin lang, ama doumah a umjouse jong akhel buh vohchip peh in lang, ama hot bolte aki thodoh kit lou hel na diuvin boltan, ati.
12 Och till BenJamin sade han: Herrans kärkomne skola bo säkert: alltid skall han akta uppå honom, och skall bo emellan hans axlar.
Benjamin thudola aman hiti hin aseiye, Pakai ngailutna neipa, ama chu lung mong sel in acheng jing nai, Niseh in Pakaiyin ahongpha jing nan, alengkou teni ajong avengtup jing nai, ati.
13 Och till Joseph sade han: Hans land ligger i Herrans välsignelse; der äro ädla frukter af himmelen, af daggene, och af djupet, som under ligger;
Joseph thudola aman hiti hin aseitan, Joseph gamsung hi Pakaiyin phatthei abohtan, van gam akon in phatthei aboh in, leinoiya um thilpha chan geiyin apetan ahi.
14 Der äro ädla frukter af solene, och ädla mogna frukter af månanom;
Nisa akonna hung ga doh ji thing phapen chu apen, lha chu jat sung’a thing ga neng jen jun jong chu apen ahi.
15 Och af de höga bergen af begynnelsen, och af högomen i evig tid;
Gollui laiya dinga thilpha pentah chu ahin, khangluiya pat beitih nei louva thinglhang mun nom ahi.
16 Och ädla frukter af jordene, och hvad derpå är; hans nåd, som bodde i buskanom, komme öfver Josephs hufvud, och uppå Nazirs hjessa ibland hans bröder.
Leiset ga phapen leh asunga ga dimset ahin, hamboh lah a khosa pa dinga jong phatthei channa ahin, hichengse hi Joseph chunga hung um tahen lang, asopiho jouse lah a leng chapa bang’a umpa, a luchang’a akhuh lal lukhuh chung’a chun hung lhung jeng hen.
17 Hans härlighet är såsom en förstfödd oxe, och hans horn äro såsom enhörningshorn; med dem skall han stånga folken ihop intill landsens ända. Detta är Ephraims tiotusende, och Manasses tusende.
Ama dinga abongchal peng masa chun aloupina aki lahsah in, asaki jeng jong gam lah abongchal ki abangin ahi. Hicheho jouse chu leiset kichaina lam chana galkai ding, Ephraim phung sunga galsatmi sang som soma pang chu ahiu vin, Manasseh phung akona galsatmi asang sanga pang jong hiti ma chu ahisoh kei uve.
18 Och till Sebulon sade han: Sebulon, fröjda dig af din utgång. Men Isaschar, fröjda dig af dina hyddor.
Chule ama chun Zebulun chung chang thudol a asei soh tan ahi. Nangma Zebulun vai nakon teng kipah leh thanom in kon doh jing in, Issachar nangma jong naponbuh sunga kipah leh thanom in umjing in, ati.
19 De skola kalla folk uppå berget, och offra der rättfärdighetenes offer; ty de skola suga hafsens ymnighet, och de fördolda håfvor i sandenom.
Amaho chun molsang chung dunga mitin vaipi akou khom diu, hiche muna chu kilhaina gantha adih lama abol diu, ajeh chu amaho hin tui khanglen tuidan chu atep kha tauve, Neldi lei lah a gou ki sel guh jouse jong aga mudoh tauvin ahi.
20 Och till Gad sade han: Välsignad vare den utrymmaren Gad; han bor som ett lejon, och röfvar arm och hjessa.
Chuin Gad chung chang thudola aseiyin, Koi hile Gad dinga gam kehpeh achu nun nom hen, Gad hi sakeijin akol khum jin, ama chun miho ban aheh lha jin, amai akhot phon jin, aluchang jeng jong akhot eh peh jin ahi.
21 Och han såg, att honom ett hufvud gifvet var; en lärare, som är fördold, och kom med folkens öfverstar, och skaffade Herrans rättviso, och hans rätter med Israel.
Ama chun gampha laitah ama ding chun akilhen doh tan, gal lamkaiya pang pa dinga kikoi chu aki mudoh tan ahi. Ama chu mipi lamkaiyin ahung pang doh tan, Pakaiya dia thu dih jing athu peh bang bang in abol jin, Israel mite chung’a hitichun vai ahom jin ahi.
22 Och till Dan sade han: Dan, ett ungt lejon; han skall flyta af Basan.
Chule Dan chung chang thudol a hiti hin aseiye, Dan hi sakei nou ahi. Amachu Basan akon in ahung kichom doh jin ahi, ati.
23 Och till Naphthali sade han: Naphthali skall hafva nog, ehvad honom lyster, och skall vara full med Herrans välsignelse; vesterut, och söderut skall hans besittning vara.
Naptali thudol a hiti hin aseiye, vo Naptali alungdei achun lunglhei jing in, hiche hi Pakaiya konna phattheina lhingset ahiye. Tui-khanglen leh lhanglam gamsung sese khu chonphan lang chenna gam in nei tan, ati.
24 Och till Asser sade han: Asser vare välsignad med söner; han vare sina bröder täck, och doppe sin fot i oljo.
Asher chung chang thudol a hiti hin aseiye, Asher chateho hi anunnom pen tah chu ahiuvin, hijeh achu asopi hon ama chunga hi lunglhaina anei cheh diu, akeng phang jeng jong thao tuiya kide jol lha jeng ding ahi.
25 Jern och koppar vare på hans skor; din ålder vare såsom din ungdom.
Nangma kelkot gol chu thih leh sum eng jeng hiding, nadam sunga lungmong sela nachen ding ahi.
26 Ingen Gud är såsom dens starkas Gud; den som sitter i himmelen, han vare din hjelp; hans härlighet är i skyn.
Jeshurun Pathen banga Pathen dang khat cha jong aumpon, nangma kithopi dinga van chunga toupa, alal loupina meibol lhang chung vum'a toupa ahi.
27 Det är Guds boning af begynnelsen, och hans armar äro härnedre evinnerlig; och han skall utdrifva din fienda för dig, och säga: Var förderfvad.
Tonsot Pathen hi nachenna mun ahin, abanjang thahat chun nangma nakol chah jing in ahi. Na masang lama namel mate adeljam in, sumang in tinjong asei tai.
28 Israel skall allena trygger bo; Jacobs brunn skall vara uppå det land, som korn och vin uti är, och dess himmel skall drypa dagg.
Hitichun Israel mite chu lungmong in acheng un, Jacob tuinah chu lhen tum asoh doh tan ahi. Ajeh chu hiche mun chu chang phatna leh lengpi tui tamna mun ahi.
29 Väl är dig, Israel; ho är din like? O du folk, som igenom Herran salig varder, hvilken dins hjelps sköld är, och dins segers svärd! Dine fiender skola fela, och du skall träda in på deras höjder.
Vo Israel nangma anun nom nahiye, nang tobang ding koi ham? Pakaiyin ahuh hing nam mite, Pakai chu nangma din apang in, nagaljona chemjam ahi. Namelmate hon nangma suhmang ding nago uvinte, ahinlah nangman achen nau molsang jouse na chot chimsoh hel ding ahi.
