5 Mosebok 30
1 När nu allt detta kommer öfver dig, antingen välsignelsen eller förbannelsen, som jag dig föresatt hafver, och du begynner lägga på hjertat, huru du äst ibland Hedningar, dit Herren din Gud dig fördrifvit hafver;
Wǝ xundaⱪ boliduki, bu barliⱪ ixlar, yǝni mǝn sening aldingda ⱪoyƣan bu bǝrikǝt bilǝn lǝnǝt bexingƣa qüxkinidǝ, Pǝrwǝrdigar Hudaying seni ⱨǝydiwǝtkǝn ǝllǝrning arisida turup bularni esinggǝ elip kɵngül bɵlüp,
2 Och du omvänder dig till Herran din Gud, så att du lyder hans röst, du och din barn, af allo hjerta, och af allo själ, i allt det som jag bjuder dig i denna dag;
ɵzüng wǝ baliliring Pǝrwǝrdigar Hudayingning yeniƣa yenip Uning awaziƣa ⱪulaⱪ selip, mǝn bügün sanga ǝmr ⱪilƣan barliⱪ ixlarƣa pütün ⱪǝlbing wǝ pütün jening bilǝn itaǝt ⱪilsang,
3 Så skall Herren din Gud vända ditt fängelse, och förbarma sig öfver dig, och skall åter församla dig utur all folk, dit Herren din Gud dig förskingrat hafver.
xu qaƣda Pǝrwǝrdigar Hudaying seni sürgünlüktin ⱪayturup, sanga iqini aƣritip, Pǝrwǝrdigar Hudaying Ɵzi ⱨǝydiwǝtkǝn ǝllǝrdin yiƣip kelidu.
4 Om du vore bortdrifven allt intill himmelens ända, så skall dock Herren din Gud församla dig dädan, och hemta dig dädan.
Gǝrqǝ aranglardin ⱨǝtta asmanlarning qetigiqimu ⱨǝydilip kǝtkǝnlǝr bolsimu, Pǝrwǝrdigar Hudaying seni xu yǝrdin yiƣip jǝm ⱪilip kelidu.
5 Och Herren din Gud skall låta dig komma i det land, som dine fäder besutit hafva; och du skall det intaga, och han skall göra dig godt, och föröka dig öfver dina fäder.
Pǝrwǝrdigar Hudaying seni ata-bowiliringning tǝwǝliki bolƣan zeminƣa kǝltüridu wǝ sǝn uni igilǝysǝn; U sanga yahxiliⱪ ⱪilip ata-bowiliringning sanidin ziyadǝ kɵp ⱪilidu;
6 Och Herren din Gud skall omskära ditt hjerta, och dine säds hjerta, att du Herran din Gud älska skall af allo hjerta, och af allo själ; på det att du må lefva.
Pǝrwǝrdigar Hudayingni pütün ⱪǝlbing, pütün jening bilǝn sɵyüxkǝ Pǝrwǝrdigar Hudaying ⱪǝlbingni wǝ nǝsilliringning ⱪǝlbini hǝtnǝ ⱪilidu; xuning bilǝn silǝr ⱨayat yaxaysilǝr.
7 Men denna förbannelsen skall Herren din Gud alla låta komma uppå dina fiendar, och uppå dem som dig hata och förfölja.
Xundaⱪla Pǝrwǝrdigar Hudayinglar bu ⱨǝmmǝ lǝnǝtlǝrni düxmǝnliringlarning üstigǝ, silǝrgǝ nǝprǝtlinidiƣanlarning üstigǝ, silǝrgǝ ziyankǝxlik ⱪilƣanlarning üstigǝ qüxüridu.
8 Men du skall omvända dig, och lyda Herrans röst, att du gör all hans bud, som jag bjuder dig i dag.
Silǝr bolsanglar yenip kelip Pǝrwǝrdigar Hudayinglarning awaziƣa ⱪulaⱪ selip, mǝn bügün silǝrgǝ tapiliƣan ⱨǝmmǝ ǝmrlirigǝ ǝmǝl ⱪilisilǝr.
9 Och Herren din Gud skall gifva dig lycko i alla dina händers gerningar; i dins lifs frukt, i dins boskaps frukt, i dins lands frukt, att det kommer dig till godo; ty Herren skall vända sig, så att han skall fröjda sig öfver dig, dig till godo, såsom han sig öfver dina fäder fröjdat hafver;
Xundaⱪ ⱪilsanglar, Pǝrwǝrdigar Hudayinglar ⱪolliringlarning ⱨǝmmǝ ixida, bǝdininglarning mewisini, qarpay malliringlarning mewisini wǝ yeringning mewisinimu awutup silǝrni zor yaxnitidu. Qünki Pǝrwǝrdigar silǝrning ata-bowiliringlarƣa yahxiliⱪ ⱪilixtin sɵyüngǝndǝk, silǝrgǝ yahxiliⱪ ⱪilixtin sɵyünidu.
10 Derföre, att du Herrans dins Guds röst lyder, till att hålla hans bud och rätter, som skrifne äro i desso lagbok; såframt du vänder dig till Herran din Gud af allo hjerta, och af allo själ.
Silǝr Pǝrwǝrdigar Hudayinglarning awaziƣa ⱪulaⱪ selip, bu ⱪanun kitabida pütülgǝn ǝmrlǝr bilǝn bǝlgilimilǝrni tutup, pütün ⱪǝlbinglar, pütün jeninglar bilǝn Pǝrwǝrdigar Hudayinglarning tǝripigǝ burulsanglarla, xundaⱪ bolidu.
11 Ty det budet, som jag bjuder dig i dag, är dig icke fördoldt, ej heller för fjerran;
Qünki mǝn bügün sanga tapiliƣan bu ǝmr sǝn üqün karamǝt ix ǝmǝs yaki sǝndin yiraⱪmu ǝmǝs.
12 Ej heller i himmelen, så att du måtte säga: Ho vill fara oss upp i himmelen, och hemta oss det, att vi måge hörat och görat?
Bu ǝmr asmanning üstidǝ ǝmǝs, sening: «Bizning uningƣa ǝmǝl ⱪilmiⱪimiz üqün kim asmanƣa qiⱪip uni elip qüxüp bizgǝ anglitidu?» deyixingning ⱨajiti bolmaydu.
13 Det är icke heller på hinsidon hafvet, så att du måtte säga: Ho vill fara oss öfver hafvet, och hemta oss det, att vi måge hörat och görat?
Wǝ xuningdǝk bu ǝmr dengizning u tǝripidimu ǝmǝstur, sening: «Bizning uningƣa ǝmǝl ⱪilmiⱪimiz üqün kim dengizdin ɵtüp, uni elip kelip bizgǝ anglitidu» deyixingning ⱨajiti bolmaydu.
14 Ty ordet är ganska hardt när dig, i dinom mun, och i dino hjerta, att du det göra må.
Qünki bu sɵz bolsa uningƣa ǝmǝl ⱪilmiⱪing üqün sanga bǝk yeⱪin, yǝni aƣzingda wǝ kɵnglüngdǝ bardur.
15 Si, jag hafver i dag satt dig före lifvet, och det goda; döden, och det onda;
Mana, mǝn bügün aldinglarda ⱨayat bilǝn yahxiliⱪ, ɵlüm bilǝn yamanliⱪni ⱪoydum;
16 Det jag bjuder dig i dag, att du skall älska Herran din Gud, och vandra i hans vägar, och hålla hans bud, lag och rätter, och få lefva, och varda förökad; och Herren din Gud skall välsigna dig i landena, der du indrager till att intaga det.
qünki ɵzüm sanga ⱨɵküm berip: — Silǝr Pǝrwǝrdigar Hudayinglarni sɵyüp, Uning yollirida mengip, ǝmrliri, bǝlgilimiliri ⱨǝm ⱨɵkümlirigǝ ǝmǝl ⱪilinglar, dǝp bügün silǝrgǝ tapilidim; xundaⱪ ⱪilsanglar silǝr yaxap awup, uni igilǝxkǝ kiridiƣan zeminƣa barƣininglarda Pǝrwǝrdigar Hudayinglar silǝrni bǝrikǝtlǝydu.
17 Men vänder du ditt hjerta, och lyder icke, utan låter förföra dig, så att du tillbeder andra gudar, och tjenar dem;
Lekin ǝgǝr kɵnglüngni tǝtür ⱪilip, ⱪulaⱪ salmay azdurulup, baxⱪa ilaⱨlarƣa bax urup qoⱪunƣili tursang,
18 Så förkunnar jag eder i dag, att I skolen förgås, och icke länge blifva i landena, der du indrager öfver Jordan, det att intaga.
mǝn xuni bügün silǝrgǝ agaⱨlandurup eytip ⱪoyayki, silǝr ⱨalak bolmay ⱪalmaysilǝr; silǝr uni igilǝxkǝ Iordan dǝryasidin ɵtüp baridiƣan zeminƣa kirgininglarda uzun ɵmür kɵrǝlmǝysilǝr.
19 Jag tager i dag himmel och jord till vittne öfver eder, jag hafver satt eder före lifvet och döden, välsignelse och förbannelse, att du skall utvälja lifvet, och du och din säd mågen lefva;
Mǝn bügün ⱨayat bilǝn ɵlümni, bǝrikǝt bilǝn lǝnǝtni aldingda ⱪoyƣinimƣa asman bilǝn zeminni üstünggǝ guwaⱨ boluxⱪa qaⱪirimǝn; ǝmdi ɵzüng wǝ nǝsling yaxay desǝnglar, ⱨayatni talliwal;
20 Att I skolen älska Herran edar Gud, och lyda hans röst, och hålla eder intill honom; ty det är ditt lif, och din långa ålder, att du må bo i landena, som Herren dina fäder, Abraham, Isaac och Jacob, svorit hafver dem att gifva.
Pǝrwǝrdigar Hudayingni sɵyüp, Uning awaziƣa ⱪulaⱪ selip, Uningƣa baƣlanƣin; qünki U Ɵzi sening ⱨayating wǝ ɵmrüngning uzunluⱪidur; qünki xundaⱪ ⱪilsang Pǝrwǝrdigar ata-bowiliring bolƣan Ibraⱨim, Isⱨaⱪ wǝ Yaⱪupⱪa: «Mǝn silǝrgǝ uni berimǝn» dǝp ⱪǝsǝm ⱪilip wǝdǝ ⱪilƣan zeminda turisǝn».
