5 Mosebok 20

1 När du drager till örlig emot dina fiendar, och får se hästar och vagnar, dess folks som är större än du, så frukta dig intet för dem; ty Herren din Gud, som dig utur Egypti land fört hafver, han är med dig.

When thou goest out to battle against thy enemies, and seest horses, and chariots, and a people more than thou, be not afraid of them: for the LORD thy God is with thee, who brought thee out of the land of Egypt.

2 När I nu kommen till strids, så skall Presten träda fram, och tala med folkena,

And it shall be, when ye are come near to the battle, that the priest shall approach and speak to the people,

3 Och säga till dem: Israel, hör härtill; I gån i dag i stridena emot edra fiendar. Edart hjerta vare icke blödigt; frukter eder intet, bäfver intet, och grufver eder intet för dem;

And shall say to them, Hear, O Israel, ye approach this day to battle against your enemies: let not your hearts faint, fear not, and do not tremble, neither be ye terrified because of them;

4 Ty Herren edar Gud går med eder, att han skall strida för eder mot edra fiendar, och hjelpa eder.

For the LORD your God is he that goeth with you, to fight for you against your enemies, to save you.

5 Men ämbetsmännerna skola tala med folket, och säga: Hvilken som ett nytt hus byggt hafver, och hafver icke ännu vigt det, han gånge sina färde, och blifve hemma; på det han icke skall blifva död i stridene, och en annar viger det.

And the officers shall speak to the people, saying, What man is there that hath built a new house, and hath not dedicated it? let him go and return to his house, lest he should die in the battle, and another man should dedicate it.

6 Hvilken som hafver plantat en vingård, och hafver icke ännu gjort honom menligan, han gånge sina färde, och blifve hemma; på det han icke blifver död i stridene, och en annan gör honom menligan.

And what man is he that hath planted a vineyard, and hath not yet eaten of it? let him also go and return to his house, lest he should die in the battle, and another man should eat of it.

7 Hvilken sig en hustru trolofvat hafver, och hafver icke ännu hemtat henne hem, den gånge sina färde, och blifve hemma; att han icke dör i stridene, och en annar hemtar henne hem.

And what man is there that hath betrothed a wife, and hath not taken her? let him go and return to his house, lest he should die in battle, and another man should take her.

8 Och ämbetsmännerna skola ytterligare tala med folket, och säga: Hvilken som rädder är, och förskräckt hjerta hafver, han gånge sina färde, och blifve hemma; på det han ock icke skall göra sina bröders hjerta förskräckt, såsom hans hjerta är.

And the officers shall speak further to the people, and they shall say, What man is there that is fearful and fainthearted? let him go and return to his house, lest his brethren’s heart should faint as well as his heart.

9 Och när ämbetsmännerna uttalat hafva med folkena, så skola de skicka höfvitsmännerna för folket främst i spetsen.

And it shall be, when the officers have finished speaking to the people, that they shall make captains of the armies to lead the people.

10 När du drager för en stad, till att bestrida honom, så skall du först bjuda dem frid till.

When thou comest near to a city to fight against it, then proclaim peace to it.

11 Svara de dig fridliga, och låta upp för dig, så skall allt det folk, som derinne är, vara dig skattskyldigt och underdånigt;

And it shall be, if it shall make thee answer of peace, and open to thee, then it shall be, that all the people that are found in it shall be forced labourers to thee, and they shall serve thee.

12 Men vilja de icke fridliga handla med dig, och vilja örliga med dig, så belägg dem.

And if it will make no peace with thee, but will make war against thee, then thou shalt besiege it:

13 Och när Herren din Gud gifver dem dig i händer, så skall du slå allt mankön, som derinne är, med svärdsegg;

And when the LORD thy God hath delivered it into thy hands, thou shalt smite every male of it with the edge of the sword:

14 Utan qvinnfolk, barn och boskap, och allt det i staden är, och allt rofvet skall du byta emellan dig, och skall äta af dina fiendars byte, som Herren din Gud dig gifvit hafver.

But the women, and the little ones, and the cattle, and all that is in the city, even all the spoil of it, shalt thou take to thyself; and thou shalt eat the spoil of thy enemies, which the LORD thy God hath given thee.

15 Alltså skall du göra med alla städer, som fast långt ifrå dig ligga, och icke äro af desso folks städer.

Thus shalt thou do to all the cities which are very distant from thee, which are not of the cities of these nations.

16 Men i desso folks städer, som Herren din Gud dig till arf gifva skall, skall du intet låta lefva det som anda hafver;

But of the cities of these people, which the LORD thy God doth give thee for an inheritance, thou shalt save alive nothing that breatheth:

17 Utan skall gifva det tillspillo, nämliga de Hetheer, Amoreer, Cananeer, Phereseer, Heveer och Jebuseer, såsom Herren din Gud dig budit hafver;

But thou shalt utterly destroy them; namely, the Hittites, and the Amorites, the Canaanites, and the Perizzites, the Hivites, and the Jebusites; as the LORD thy God hath commanded thee:

18 På det att de icke skola lära eder göra all den styggelse, som de göra deras gudar, och I synden emot Herran edar Gud.

That they may not teach you to do after all their abominations, which they have done to their gods; so should ye sin against the LORD your God.

19 Om du måste länge ligga för en stad, emot hvilken du strider, till att intagan, så skall du icke förderfva trän, så att du låter yxena komma på dem; förty du kan äta deraf, derföre skall du icke afhugga dem. Är det dock ett trä på markene, och icke menniska, och kan icke komma i bålverk emot dig.

When thou shalt besiege a city a long time, in making war against it to take it, thou shalt not destroy the trees of it by forcing an axe against them: for thou mayest eat of them, and thou shalt not cut them down (for the tree of the field is man’s life ) to employ them in the siege:

20 Men de trä, som du vetst att man icke äter deraf, dem skall du förderfva och afhugga, och gör bålverk emot staden som med dig örligar, tilldess du honom öfvermägtig varder.

Only the trees which thou knowest that they are not trees for food, thou shalt destroy and cut them down; and thou shalt build bulwarks against the city that maketh war with thee, until it shall be subdued.