5 Mosebok 13
1 Om en Prophet eller drömmare uppkommer ibland eder, och han gifver dig ett tecken eller under;
Kad pravietis vai sapņotājs pie tevis ceļas un tev dod kādu zīmi vai brīnumu,
2 Och det tecken eller under sker, der han dig af sade, och säger: Låt oss vandra efter andra gudar, de som I icke kännen, och tjenom dem;
Un tā zīme jeb tas brīnums nāk, ko viņš uz tevi bija runājis, sacīdams: dzīsimies pakaļ citiem dieviem, ko tu nepazīsti, un kalposim tiem. -
3 Så skall du icke höra den Prophetens eller drömmarens ord; ty Herren din Gud försöker eder, att han må förfara, om I af allo hjerta, och af allo själ, älsken Herran edar Gud.
Tad tev nebūs klausīt šī pravieša vārdiem nedz šī sapņotāja sapnim, jo Tas Kungs, jūsu Dievs, jūs pārbauda, lai var atzīt, vai jūs To Kungu, savu Dievu, mīlat no visas savas sirds un no visas savas dvēseles.
4 Ty Herran edar Gud skolen I följa, och frukta honom, och hålla hans bud, och höra hans röst, och honom tjena, och hålla eder intill honom.
Tam Kungam, savam Dievam, jums būs dzīties pakaļ un Viņu bīties, un Viņa baušļus jums būs turēt un Viņa balsi klausīt un Viņam kalpot un Viņam pieķerties.
5 Men den Propheten eller drömmaren skall dö, derföre att han lärde afträdelse ifrå Herranom edrom Gud, som eder utur Egypti land fört, och dig utu träldomens hus förlossat hafver: på det han skulle komma dig utaf den vägen, som Herren din Gud budit hafver, till att vandra deruppå; på det att du skall skilja den onda ifrå dig.
Un šim pravietim un šim sapņotājam būs tapt nokautam, tāpēc ka viņš ir mācījis atkāpties no Tā Kunga, jūsu Dieva, kas jūs izvedis no Ēģiptes zemes un atpestījis no tā vergu nama, un ka viņš tevi noved no tā ceļa, ko Tas Kungs, tavs Dievs, tev ir pavēlējis staigāt; tā tev to ļaunumu būs izdeldēt no sava vidus.
6 Om din broder, dins moders son, eller din son, eller din dotter, eller hustrun, som är i dinom famn, eller din vän, den dig är såsom ditt hjerta, råder dig hemliga, och säger: Låt oss gå, och tjena andra gudar, hvilka du intet känner, ej heller dine fäder;
Kad tavs brālis, tavas mātes dēls, vai tavs dēls, vai tava meita, vai tā sieva pie tavām krūtīm, vai tavs draugs, ko tu turi tā kā savu dvēseli, tevi paslepeni kārdinās un sacīs: ejam kalposim citiem dieviem! Ko ne tu nepazīsti, ne tavi tēvi,
7 De gudar, som ibland folken allt omkring eder äro, ehvad de äro när eller fjerran, ifrå den ena jordenes ända intill den andra;
No to ļaužu dieviem, kas dzīvo jums apkārt, vai tuvu vai tālu no tevis, no viena zemes gala līdz otram,
8 Så samtyck det icke, ej heller lyd honom; och skall ditt öga intet skona honom, och skall intet förbarma dig öfver honom, eller fördölja honom;
Tad nedod viņam vaļas un neklausi viņam, un tava acs lai viņu netaupa, un tu nežēlo viņu un neapslēpi viņu:
9 Utan skall dräpa honom; din hand skall vara den första öfver honom, att han dräpes; och dernäst hela folkens hand.
Bet kautin viņu būs nokaut, - tava roka lai ir tā pirmā pret viņu to nonāvēt, un pēc tam visu ļaužu roka.
10 Man skall stena honom ihjäl; ty han for efter att han skulle komma dig ifrå Herranom dinom Gud, den dig utur Egypti land, ifrå träldomens hus, fört hafver;
Ar akmeņiem to būs nomētāt, ka mirst, jo viņš meklēja tevi novērst no Tā Kunga, tava Dieva, kas tevi izvedis no Ēģiptes zemes, no tā vergu nama;
11 På det att hela Israel skall det höra, och befrukta sig, och icke mer taga sig sådana ondt före ibland eder.
Lai viss Israēls to dzird un bīstas un nedara vairs tādu ļaunu darbu tavā vidū. -
12 Om du får höra i någon stad, som Herren din Gud dig gifvit hafver till att bo uti, att man säger:
Kad tu dzirdēsi par kādu no tavām pilsētām, ko Tas Kungs, tavs Dievs, tev dod tur dzīvot, ka saka:
13 Någre Belials barn äro utgångne ibland dig, och hafva förfört deras stads inbyggare, och sagt: Låt oss gå, och tjena andra gudar, som I intet kännen;
Vīri, Beliala bērni (ļauni un nelietīgi), no tava vidus ir izgājuši un pārrunājuši savas pilsētas iedzīvotājus sacīdami: ejam kalposim citiem dieviem! Ko jūs nepazīstat, -
14 Så skall du granneliga söka, ransaka och befråga, om sanningen finnes, att så visst är, att denna styggelsen ibland eder skedd är.
Tad tev būs izvaicāt, izklausīt un izjautāt labi, un redzi, ja tas tiešām tiesa un šī negantība tavā vidū ir darīta,
15 Så skall du slå den stadsens inbyggare med svärdsegg, och dem tillspillogifva, med allt som derinne är, och deras boskap med svärdsegg.
Tad tās pilsētas iedzīvotājus tev būs kautin nokaut ar zobena asmeni, un izdeldēt to pilsētu un visu, kas tur ir, un viņas lopus ar zobena asmeni.
16 Och allt deras rof skall du tillhopabära midt uppå gatona, och bränna upp i elde, både staden och allt hans rof, det ena med det andra, Herranom dinom Gud; att han till en hög blifver i evig tid, och aldrig uppbyggd varder.
Un visu viņas laupījumu tev būs sakrāt viņas ielas vidū, un to pilsētu un viņas laupījumu pavisam sadedzināt ar uguni Tam Kungam savam Dievam, lai tā ir gruvešu kopa mūžam; to vairs nebūs uztaisīt.
17 Och låt intet blifva i dine hand af det som tillspillogifvet är; på det att Herren skall vändas ifrå sine vredes grymhet, och gifva dig barmhertighet, och förbarma sig öfver dig, och föröka dig, såsom han dina fäder svorit hafver;
Un lai nekas no tā nolādētā nepaliek tavā rokā, lai Tas Kungs atgriežas no Savas bardzības karstuma un tev dod žēlastību un par tevi apžēlojās un tevi vairo, kā Viņš taviem tēviem ir zvērējis;
18 Derföre, att du Herrans dins Guds röst lydt hafver, till att hålla all hans bud, som jag dig bjuder på denna dag, att du skall göra det som rätt är för Herrans dins Guds ögon.
Tāpēc ka tu Tā Kunga, sava Dieva, balsi esi klausījis, turēt visus Viņa baušļus, ko es tev šodien pavēlu, un dari, kas ir pareizi Tā Kunga, tava Dieva, acīs.
