5 Mosebok 10

1 På samma tiden sade Herren till mig: Uthugg dig två stentaflor såsom de första, och kom till mig på berget, och gör dig en ark af trä;

E'i ana knarera Ra Anumzamo'a amanage huno nasami'ne, ese havema ko'ma kami'noankna hunka antrenka tro nehunka, zafare vogisine trohuo. Hagi ana have tafetrena erinka agonare'ma mani'nenure marerige'na,

2 Så vill jag skrifva på taflorna de ord, som på de första voro, hvilka du sönderslagit hafver; och du skall lägga dem i arken.

Ese have tafetrente'ma krente'nogenka arurakoma hu'nana nanekea krentanenkenka ana zafare vogisifi ana have tafetrena anto huno nasmi'ne.

3 Så gjorde jag då en ark af furoträ, och uthögg två stentaflor, sådana som de första voro, och gick upp på berget, och hade de två taflorna i mina händer.

Anagema hige'na akasia zafare vogisia tro hute'na, kote'ma arurakoma hutre'noa kna have antre'na, eri pehe hunte'na, ana have tafetrena eri'na ana agonarega mareri'noe.

4 Då skref han på taflorna, såsom den första skriften var, de tio ord, som Herren talade till eder utur eldenom på berget, på församlingenes dag; och Herren fick mig dem.

Hagi Ra Anumzamo'a mago'ane 10ni'a kasegea, agonamofo agafinkama tevenefapinti'ma tamasamigetama antahi'naza kasegea ana have tafetrentera krenami'ne.

5 Och jag vände om, och gick af berget, och lade taflorna i arken, som jag gjort hade, att de skulle der blifva, såsom Herren mig budit hade.

Ana'ma hutege'na ete ana agonafintira erami'na anama akasia zafare'ma trohunte'noa vogisifi ana kasegema kre'nea have tafetrena Agrama nasmi'neaza hu'na ome antogeno, meninena anante me'ne.

6 Och Israels barn drogo ut ifrå Beeroth BeneJaakan till Moserah; der blef Aaron död, och vardt der begrafven; och hans son Eleazar vardt Prester för honom.

Hagi anantetira Israeli vahe'mo'za Jakani vahe'mofo tinkeria atre'za Mosera mopafi vu'naze. Aroni'a anante frige'za asentazageno, nemofo Eleasa agri nona erino ugagota pristi eri'zana eri'ne.

7 Dädan drogo de ut till Gudgoda; ifrå Gudgoda till Jothbath, ett land der bäcker äro.

Hagi anantetira Mosera mopa atre'za Gudgota mopafi vute'za, Gudgotatira rama'a ti me'nea kumate Jotbaha vu'naze.

8 På den tiden afskiljde Herren Levi slägte, till att bära Herrans förbunds ark, och till att stå för Herranom, till att tjena honom, och lofva hans Namn, allt intill denna dag.

Hagi Sainai agonamofo agafima mani'nazageno'a Ra Anumzamo'a kasegema ante vogisima zafama huno vu vahe'ene, Agri avugama mani'ne'za eri'zama'ama eri vahera Livae naga zamazeri ruotge hige'za Anumzamofo eri'zana eri'za amarera ehanati'naze.

9 Derföre skulle de Leviter ingen del eller arf hafva med sina bröder; ty Herren är deras arf, såsom Herren din Gud dem sagt hafver.

E'ina hu'negu Livae vahe'mo'za, zamafuhe'mozama mopama eri'zafina zamagra mopa e'origahaze. Na'ankure Ra Anumzana tamagri Anumzamo tamasami'nea kante anteno zamaza hanige'za manigahaze.

10 Och jag stod på bergena, såsom tillförene, fyratio dagar och fyratio nätter, och Herren bönhörde mig än i den gången, och Herren ville icke förgöra dig.

Nagra anante ese'ma hu'noankna hu'na, mago'ane 40'a zagegi, 40'a haninki hu'na ana agonafina manugeno, Ra Anumzamo'a keni'a antahino tamahe fananea osu tamatregeta mani'naze.

11 Men Herren sade till mig: Statt upp, och gack åstad, att du går för folket, att de inkomma, och intaga landet, som jag deras fäder svorit hafver dem att gifva.

Anante Ra Anumzamo'a amanage huno nasami'ne, otinka Israeli vahera zamavarenka vugota hunka vuge'za zamagehe'mokizmima huhampri zamante'noa mopa omeriho.

12 Nu, Israel, hvad äskar Herren din Gud af dig, utan att du skall frukta Herran din Gud, att du vandrar i alla hans vägar, och älskar honom, och tjenar Herranom dinom Gud, af allo hjerta och af allo själ;

Hagi menina Israeli vahera antahiho, Ra Anumzana tamagri Anumzamo'a amana hiho huno nehie. Ra Anumzana tamagri Anumzamofona koro hunteta agorga'a nemanita, Agri avu'ava nevaririta, avesinenteta, maka tamagu tamenteti huta monora hunteho.

13 Att du håller Herrans bud och hans rätter, de jag dig bjuder i denna dag, på det att dig må väl gå?

Hagi tamagra knare'ma huta mani'naku'ma hanuta, Ra Anumzamofo kasegene trakenema menima nagrama neramasmuana antahita avaririho.

14 Si, himmelen och alla himlars himlar, och jorden, och allt det deruti är, är Herrans dins Guds;

Hagi keho! Anami monafine onagamuma me'nea monafine, mopafinema maka zama me'neana Ra Anumzana tamagri Anumzamofo zanke me'ne.

15 Dock likväl hafver Herren allena haft vilja till dina fäder, så att han älskade dem, och hafver utvalt deras säd efter dem, nämliga eder, utöfver allt folk, såsom det ock tillgår på denna dag.

Hagi Ra Anumzana tamagri Anumzamo'a mika ama mopafi vahepintira tamagehe'ina tusiza huno avesi nezmanteno, huhampri zamantege'za mani'neza kaseramantagetma menina manita neaze.

16 Så omskärer nu edars hjertas förhud, och varer icke mer halsstyfve.

E'ina hu'negu ke ontahi tamavutamavara atreta tamagu'a rukrahe huta kea antahiho.

17 Förty Herren edar Gud är en Gud öfver alla gudar, och en Herre öfver alla herrar, en stor Gud, mägtig och förfärlig, den ingen person aktar, och tager inga mutor;

Na'ankure Ra Anumzana tamagri Anumzamo'a mika havi anumzantmimofo zamagatere'nea Anumzane mani'neno, ra vahetamimofona Ra zimi mani'ne. Agra Ra Anumzana tusi'a hihamu'ane vahe'mo'za koro huntega Anumzamo, maka vahera mago avamenteke zamaza nehia Ne' vahe'mo'a mago'a zanteti masave huno azeri savari huga Anumza omani'ne.

18 Och skaffar dem faderlösom och enkom rätt, och älskar de främmande, så att han gifver dem födo och kläde.

Agra megusa mofavreramine, kento a'nanea zamahokeno zamaza nehuno, kraga'ma enemaniza vahe'mofona ne'zane kukenanena nezamie.

19 Derföre skolen I ock älska de främmande; ty I hafven ock varit främmande uti Egypti land.

E'ina hu'negu tamagranema emani'naza kraga vahera tamavesi zamanteho, na'ankure kotera tamagranena Isipia ana huta kraga vahe mani'nazane.

20 Herran din Gud skall du frukta; honom skall du tjena; till honom skall du hålla dig, och svärja vid hans Namn.

Ra Anumzana tamagri Anumzamofonke korora hunentetma, agorga'a mani'neta, Agri monora hunentetma, azerikona hu'neta Agri agifinke huvempa kea hiho.

21 Han är ditt lof, och din Gud, den med dig så stor och förfärlig ting gjort hafver, såsom din ögon sett hafva.

Agrike ra agia amigahaze. Agrake tamagri Anumzankino, hihamu'ane zama nehuno, ranra kaguva zantmima hu'neana tamagra ke'naze.

22 Dine fäder foro neder uti Egypten med sjutio själar; men nu hafver Herren din Gud förökat dig, såsom stjernorna på himmelen.

Tamagehe'zama Isipima urami'nazana, 70'a vahe vu'nazanagi Ra Anumzana tamagri Anumzamo'a, monafi hanafitaminkna huno tamazeri rama'a higeta, menia tusi'a vahe'krerafa fore huta mani'naze.