Daniel 7
1 Uti första årena Belsazars, Konungens i Babel, hade Daniel en dröm och syn på sin säng; och han skref den samma drömmen, och författade honom alltså:
Babilon siangpahrang Belshazzar a bawinae apasuek kum vah, Daniel teh a i lahunnah, mang a sak teh vision a hmu e naw hah a thut e teh,
2 Jag, Daniel, såg en syn om nattene, och si, de fyra väder under himmelen stormade emot hvartannat på stora hafvena.
Kai Daniel ni karum vah ka hmu e vision teh, kalvan takin pali touh koe e kahlînaw teh tuipui van vah buet touh hoi buet touh a kâhmang awh.
3 Och fyra stor djur stego upp utu hafvet, ju det ena annorlunda än det andra;
Reikâvan hoeh e sarang pali touh teh tuipui thung hoi a tâco awh. Apasueke sarang teh sendek hoi a kâvan. Mataw rathei hai a tawn.
4 Det första såsom ett lejon, och hade vingar såsom en örn; jag såg till, intilldess att vingarne vordo thy afryckte, och det vardt tagit bort af jordene, och det stod på sina fötter såsom en menniska; och thy vardt ett menniskligit hjerta gifvet.
Ka khet lahun nah ahnie ratheinaw teh koung a phawk pouh awh. Talai dawk hoi amahoima a kâtawm teh, tami patetlah khok hoi a kangdue teh, tami lungthin a tawn,
5 Och si, det andra djuret dernäst var likt enom björn, och stod på den ena sidone, och hade i sinom mun, ibland sina tänder, tre stora långa tänder; och man sade till det: Statt upp, och ät mycket kött.
Apâhni e sarang teh tavom hoi a kâvan. Avang lae khok hoi a kangdue teh, a kâko dawk nâhru kathum touh a rakoung. Thaw nateh a moi moikapap cat haw atipouh awh.
6 Efter detta såg jag, och si, ett annat djur, likt enom parde, det hade fyra vingar, såsom en fogel, på sin rygg; och det samma djuret hade fyra hufvud, och thy vardt magt gifven.
Bout ka khet boteh, kaisi hoi kâvan e sarang buet touh a kamnue. A hnukthun vah rathei pali touh ao. Lû pali touh a tawn. Uknae kâ hai a tawn.
7 Efter detta såg jag i denna synene om nattena, och si, det fjerde djuret var grufveligit och förskräckligit, och mägta starkt, och hade stora jerntänder; åt omkring sig, och förkrossade, och hvad qvart var, trampade det med sina fötter. Det var ock mycket annars än de förra, och hade tio horn.
Tangmin vah bout ka hmu e vision teh, a tha kaawm poung niteh, takikathopounge apalinae sarang teh a kamnue. Kalenpounge sumhâ a tawn. Vekrasen lah a kei a ca teh, a canawi e hah a khok hoi a coungroe. Ahni teh, ahmaloe e sarangnaw hoi kâvan hoeh. Ki hra touh a tawn.
8 Då jag nu skådade hornen, si, då gick der ut ibland dem ett annat litet horn, för hvilko de tre främsta hornen afstött vordo; och si, det samma hornet hade ögon såsom menniskoögon, och en mun, den stor ting talade.
Hote kinaw hah ka khet lahunnah, kinaw e alungui vah, alouke ki buet touh bout a cawn. Hote kica e hmalah hmaloe e ki kathum touh teh a tangpha khuehoi phawk lah ao. Hote kica teh tami e mit patet e mit a tawn, puenghoi lawk dei thainae pahni hai a tawn.
9 Sådant såg jag, tilldess stolar framsatte vordo, och den gamle satte sig, hvilkens kläde var snöhvitt, och håret på hans hufvud såsom ren ull; hans stol var alltsammans eldslåge, och hans hjul brunno af eld.
Ka khet lahun navah, bawitungkhungnaw hah ka hmu. A kum kacue e buet touh a tahung. A khohna e teh tâmai patetlah a pangaw. A sam teh tumuen patetlah a pangaw. Tungkhung teh hmaito lah ao. Tungkhung khok teh ka kang lahun e hmai lah ao.
10 Och af honom utgick en lång eldstrimma: Tusende sinom tusend tjente honom, och tio sinom hundrade tusend stodo för honom. Domen vardt hållen, och böckerna vordo upplåtna.
A minhmai dawk hoi hmaiang a tâco. Touklek thai hoeh e naw ni a thaw a tawk awh teh, touklek thai hoeh e naw ni a hmalah a kangdue awh. Lawkceng hanelah cauknaw hah kadai lah ao.
11 Jag såg till, för de stora ords skull, som det hornet talade; jag såg till, intilldess djuret dräpit vardt, och dess kropp förgicks, och i eld kastad vardt;
Hatnavah, kica ni puenghoi dei e lawk dawk ka khet navah, hote sarang hah a thei awh teh, a tak hah hmai hoi a sawi awh teh, a raphoe awh.
12 Och de andra djurs välde också ute var; ty dem var en tid och stund bestämd, huru länge hvartdera vara skulle.
Alouke sarang teh uknaeram kâ tawn awh hoeh eiteh, atueng khoe e a pha hoehnahlan totouh a hring awh.
13 Jag såg i denna synene om nattene; och si, en kom i himmelens sky, såsom ens menniskos Son, allt intill den gamla, och han vardt framhafd för honom.
Hote tangmin e vision dawk teh, tami hoi kâvan e buet touh tâmai a kâcui teh a kum kacue e koe a tho. A kum kacue e hmalah ahni hah a thokhai awh.
14 Honom gaf han våld, äro och rike, att all land, och folk, och tungomål, skulle tjena honom: Hans välde är evigt, det icke förgås, och hans rike hafver ingen ända.
Kho tangkuem kaawm e lawk cawngca kapan e tami pueng hah uk sak hanelah, ahni koe uknaeram kâ, lawkcengnae hoi bawilennae hah poelah ao. A uknaeram teh akangning, a ram teh rawk thai mahoeh.
15 Jag, Daniel, förskräckte mig derföre, och sådana syn förfärade mig.
Kai Daniel teh hote vision ni ka lungthin dawk runae na poe teh, ka muitha teh a cingou.
16 Och jag gick till en af dem som der stodo, och bad honom, att han skulle gifva mig en viss undervisning om allt detta; och han talade med mig, och tedde mig hvad det betydde:
Ateng kangdout e buet touh koe ka cei teh, atu e ka hmu e naw hah bangtelamaw telah ka pacei.
17 Dessa fyra stora djur äro fyra rike, som på jordena komma skola;
Ahni ni hete sarang pali touh teh talai van ka tâcawt hane ram pali touh hah doeh.
18 Men dens Högstas helige skola intaga riket och skola besitta det i evig tid.
Hatei, a lathueng poung e Cathut e tami kathoungnaw ni hote uknaeram coe awh vaiteh, a yungyoe a pang awh han telah atipouh.
19 Sedan hade jag gerna vetat en viss undervisning om det fjerde djuret, hvilket platt annars var, än all de andra, ganska grufveligit; det jerntänder och kopparklor hade, det omkring sig åt, och förkrossade, och det qvart var med sina fötter trampade;
Hat toteh, alouke sarangnaw hlak taki hoe ka tho niteh, sumhâ hoi rahum khokpatin ka tawn niteh, vekrasen lah a kei a ca teh, canawi e hah a khok hoi ka coungroe e sarang teh bangmouh a deingai nah aw tie thoseh,
20 Och om de tio horn på dess hufvud, och om det andra som uppväxte, för hvilko tre afföllo; och om det samma hornet som ögon hade, och en mun, som stor ting talade, och större var än de der bredvid voro.
A lû dawk e ki hra touh teh bangmouh a dei ngai na aw tie hai thoseh, a hnukkhu ka cawn niteh, ahmaloe e ki kathum touh hah din ka phawng niteh, puenghoi lawk dei thainae pahni hoi mit ka tawn e, a huinaw hlak taranhawinae minhmai ka tawn e ki hateh bangmouh a deingai nah tie hah panue han ka ngai.
21 Och jag såg det samma hornet strida emot de heliga, och det behöll segren emot dem;
Ka khet lahun navah, a kum kacue e buet touh a tho teh,
22 Tilldess den gamle kom, och höll dom för dens Högstas heligom, och tiden kom, att de helige intogo riket.
a lathueng poung e Cathut e tami kathoungnaw koe uknaeram teh poe lah ao. Hahoi, uknaeram pang hanelah tami kathoungnaw hanelah khoe e atueng teh a pha.
23 Han sade alltså: Det fjerde djuret skall vara det fjerde riket på jordene, hvilket mägtigare skall vara än all rike; det skall uppäta, förtrampa och förkrossa all land.
Ahni ni, apalinae sarang teh talai van kaawm e ram puenghoi hai kâvan hoeh e apalinae uknaeram doeh. Hete ni talai uknaeram pueng vekrasen lah kei vaiteh a coungroe han.
24 De tio horn betyda tio Konungar, som i de rikena uppkomma skola; efter dem skall en annan uppkomma, han skall vara mägtigare än någor af de förra, och skall undertrycka tre Konungar.
Hote uknaeram dawk hoi ka cawn e ki hra touh hateh, ka tho hane siangpahrang hra touh hah doeh. Ahnimouh hnukkhu alouke siangpahrang a tho han. Ahmaloe e siangpahrangnaw hoi kâvan hoeh. Ahmaloe e siangpahrang kathum touh hah a pabo han.
25 Han skall försmäda den Högsta, och för störa dens Högstas heliga; och skall taga sig före att förvandla tider och lag; men de skola varda gifne uti hans hand i en tid, och några tider, och en half tid.
A lathueng poung e Cathut hah taran vaiteh, puenghoi lawk a dei han. Atueng hoi kâlawk hah pathai hanlah a panki han. Atueng buet touh, atueng kahni touh, atueng tangawn totouh kâ a tawn han.
26 Derefter skall domen hållen varda; så skall då hans välde borttaget varda, så att han skall i grund förderfvad och förgjord varda.
Hathnukkhu lawkcengnae ao han. Hattoteh kâ a tawnnae takhoe pouh lah awm vaiteh, khoeroe raphoe lah ao han.
27 Men riket, magten och väldet under hela himmelen skall varda gifvit dens Högstas heligo folke, hvilkes rike evigt är; och allt välde skall tjena honom, och lyda honom.
Kalvan rahim kâtawnnae, uknaeram, hoi lentoenae naw teh, a Lathueng Poung e Cathut e a tami kathoungnaw koe uknaeram poe lah ao han.
28 Det var änden på talet. Men jag, Daniel, vardt svårliga bedröfvad i mina tankar, och mitt ansigte förvandlade sig uppå mig; dock behöll jag talet i mitt hjerta.
Het totouh heh, deicainae doeh toe. Kai Daniel teh ka lung a puen teh, ka minhmai pan hoeh. Hatei nakunghai, ka hmu e visionnaw hah ka lung thungvah ka pâkuem.
