Daniel 3
1 Konung NebucadNezar lät göra ett gyldene beläte, sextio alnar högt, och sex alnar bredt; och lät sätta det i Babels land på en skön plan.
HANA iho la o Nebukaneza ke alii i kii gula, o kona kiekie he kanaono kubita, a o kona laula eono ia kubita; a kukulu iho la oia ia mea ma ka papu o Dura, ma ka aina o Babulona.
2 Och Konung NebucadNezar sände efter Förstar, herrar, landshöfdingar, domare, fogdar, rådherrar, ämbetsmän, och alla väldiga i landet, att de skulle komma tillsammans, och viga det belätet, som Konungen NebucadNezar hade uppsätta låtit.
Alaila, hoouna aku la o Nebukaneza ke alii, e hoakoakoa mai i na'lii, a me na kiaaina, i na luna koa, ua lunakanawai, a me na lunawaiwai, i na kakaolelo, a me na ilamuku, a me na luna a pau o na aina, e hele mai no ka hoolaa ana i ua kii la a Nebukaneza ke alii i kukulu ai.
3 Då kommo Förstarna, herrarna, landshöfdingarna, domarena, fogdarna, rådherrarna, ämbetsmännerna, och alle väldige i landet tillsamman, till att viga belätet som Konung NebucadNezar hade uppsätta låtit, och de måste gå fram för belätet som NebucadNezar hade uppsätta låtit.
Alaila, ua hoakoakoaia mai na'lii, a me na kiaaina, i na luna koa, na lunakanawai, a me na lunawaiwai, na kakaolelo, a me na ilamuku, a me na luna a pau o na aina, no ka hoolaa ana i ke kii a Nebukaneza ke alii i kukulu ai: a ku lakou imua o ua kii la a Nebukaneza i kukulu ai.
4 Och härolden ropade öfverljudt: Det låter eder sagdt vara, I all folk, slägter och tungomål;
A kahea aku la ka luna kukala me ka leo nui, Ua kauohaia mai oukou, e na kanaka, a me na lahuikanaka, a me na elelo,
5 Att, när I hören basuner, trummeter, harpor, gigor, psaltare, lutor och allahanda strängaspel, så skolen I nederfalla, och tillbedja det gyldene belätet, som Konung NebucadNezar hafver uppsätta låtit.
I ka wa a oukou e lohe ai i ka leo o ka pu, a me ka ohe, a me ka lira, a me ka hokiokio, a me ka violaumi, a me ka dukima, a me na mea kani a pau, alaila e moe kukuli iho oukou, a e hoomana aku i ke kii gula a Nebukaneza ke alii i kukulu ai:
6 Men den som då icke nederfaller och tillbeder, han skall på samma stund kastas uti en brinnande ugn.
A o ka mea i moe ole ilalo, a hoomana ole aku, ia hora no e hooleiia aku ai oia iloko o ka umu ahi e aa ana.
7 Då de nu hörde ljudet af basuner, trummeter, gigor, psaltare och allahanda strängaspel, föllo neder all folk, slägter och tungomål, och tillbådo det gyldene belätet, som Konungen NebucadNezar hade uppsätta låtit.
No ia mea, ia manawa, i ka lohe ana o kanaka a pau i ka leo o ka pu, a me ka ohe, a me ka lira, a me ka hokiokio, a me ka violaumi, a me na mea kani a pau, a e moe kukuli iho na kauaka a pau, a me na lahuikanaka, a me na elelo, a hoomana aku lakou i ua kii gula la a Nebukaneza ke alii i kukulu ai.
8 Straxt på samma stund gingo någre Chaldeiske män fram, och anklagade Judarna;
A ia manawa no, hele mai la kekahi o ka poe Kaledea, a hoopii aku no kekahi o ka poe Iudaio.
9 Begynte, och sade till Konungen NebucadNezar: Herre Konung, Gud unne dig länge lefva.
Olelo aku lakou, i aku la ia Nebukaneza i ke alii, E ke alii, e ola mau loa oe.
10 Du hafver, o Konung, låtit utgå ett bud, att alla menniskor, då de hörde ljudet af basuner, trummeter, harpor, gigor, psaltare, lutor och allahanda strängaspel, skulle de nederfalla, och tillbedja det gyldene belätet;
Ua kau mai oe, e ke alii, i kanawai penei, Aia lohe na kanaka a pau i ka leo o ka pu, a me ka ohe, ka lira, a me ka hokiokio, a me ka violaumi a me ka dukima, a me na mea kani a pau, e moe kukuli iho lakou a hoomana aku i ua kii gula la.
11 Och den som icke nederfölle och tillbåde, han skulle kastas uti en brinnande ugn.
A o ka mea i moe ole ilalo, a hoomana ole, e hooleiia aku oia iloko o ka umu ahi e aa ana.
12 Nu äro här någre Judiske män, hvilka du öfver de ämbete i Babels land satt hafver, Sadrach, Mesach och AbedNego; de samme förakta ditt bud, o Konung, och vörda icke dina gudar, och tillbedja icke det gyldene belätet, som du hafver uppsätta låtit.
Aia hoi kekahi mau kanaka no ka poe Iudaio, na mea au i hoonoho ai maluna o na mea ma ka aina o Babulona, o Saderaka, o Mesaka, a o Abedenego; o keia mau kanaka, ea, aole lakou e hoolohe i kau, e ke alii e; aole lakou malama i kou mau akua, aole no hoi lakou i hoomana aku i ke kii gula au i kukulu ai.
13 Då befallde NebucadNezar, med grymhet och vrede, att man skulle hafva fram för honom Sadrach, Mesach och AbedNego; och männerne vordo framhafde för Konungen.
Alaila, kauoha aku la o Nebukaneza, me kona huhu a me kona ukiuki loa, E alakai mai ia Saderaka, a me Mesaka, a me Abedenego; a ua alakaiia mai no keia mau kanaka imua o ke alii.
14 Då talade NebucadNezar till dem, och sade: Huru är det? Viljen I, Sadrach, Mesach och AbedNego, icke vörda min gud, och icke tillbedja det gyldene belätet, som jag hafver uppsätta låtit?
Olelo aku o Nebukaneza, i aku la ia lakou, Ma ko oukou manao anei ia, e Saderaka, a me Mesaka, a me Abedenego? Aole anei oukou e malama i ko'u mau akua, aole hoi i hoomana i ke kii gala a'u i kukulu ai?
15 Nu väl, reder eder till, så snart I hören ljudet af basuner, trummeter, harpor, gigor, psaltare, lutor och allahanda strängaspel, så faller neder, och tillbeder belätet, som jag hafver uppsätta låtit; om I icke tillbedjen det, så skolen I på samma stund varda kastade uti en brinnande ugn. Låt se, hvilken den Guden är, som eder utu mina händer tager.
Ina hoi e noho makaukau oukou, i ka wa a oukou e lohe ai i ka leo o ka pu, a me ka ohe, a me ka lira, a me ka hokiokio, a me ka dukima, a me ka violaumi, a me na mea kani a pau, a e moe iho oukou e hoomana aku i ke kii gula a'u i kukulu ai, ua pono; aka, i ole oukou e hoomana aku, ia hora no, e hooleiia'i oukou iloko o ka umu ahi e aa ana. A owai la ke Akua nana oukou e hoopakele mai kuu lima aku?
16 Då svarade Sadrach, Mesach och AbedNego, och sade till Konung NebucadNezar: Det är icke af nödene, att vi svare dig deruppå.
Olelo mai la o Saderaka, o Mesaka, a me Abedenego, i mai la i ke alii, E Nebukaneza, aole o makou mea e pane aku ai i kau ma keia mea.
17 Si, vår Gud, den vi dyrke, kan väl hjelpa oss utu den brinnande ugnen, och frälsa oss utu dine hand, o Konung.
Ina pela, o ko makou Akua ka mea a makou e malama nei, e hiki no ia ia ke hoopakele ia makou mai ka umu ahi e aa ana, a e hoopakele no hoi ia makou mai kou lima aku, e ke alii.
18 Och om han än icke det göra vill, så skall du ändå veta, o Konung, att vi dina gudar intet vörde, ej heller det gyldene beläte, som du hafver uppsätta låtit, tillbedja viljom.
A i ole hoi ia, e ike auanei oe, e ke alii, aole makou e malama i kou mau akua, aole hoi makou e hoomana aku i ke kii gula au i kukulu ai.
19 Då vardt NebucadNezar full med grymhet, så att hans ansigte förvandlade sig öfver Sadrach, Mesach och AbedNego; och befallde, att man skulle göra ugnen sju resor hetare, än han eljest plägade vara;
Alaila, piha ae la o Nebukaneza i ka huhu, a ano e ae La kona helehelena ia Saderaka, a me Mesaka, a me Abedenego; a hoolale ae la oia e hoaa i ka umu ahi a pahiku ka enaena ana i kona mau e enaena ai.
20 Och böd de bästa krigsmän, som uti hans här voro, att de skulle binda Sadrach, Mesach och AbedNego, och kasta dem uti den brinnande ugnen.
A kena aku la oia i na kanaka ikaika o kona poe koa, e nakinaki ia Saderaka, a me Mesaka, a me Abedenego, a e hoolei ia lakou iloko o ka umu ahi e aa ana.
21 Alltså vordo desse männerna, uti deras mantlar, skor, hattar och annor kläder, bundne, och kastade uti den brinnande ugnen.
Alaila, nakinakiia iho la ua poe kanaka la me ko lakou mau lole wawae, a me na palule, a me na kapa aahu, a me na kapa e ae, a hooleiia lakou iloko o ka umu ahi e aa ana.
22 Ty Konungens befallning måste man med hast fullgöra; och elden vardt så stark i ugnen, att de män, som Sadrach, Mesach och AbedNego uppbränna skulle, blefvo döde af eldslåganom.
A no ka ikaika o ka ke alii kauoha a me ke okoko loa o ka enaena ana o ka umu ahi, nolaila, ua make i ke apoia e ke okoko ana o ke ahi ka poe kanaka nana i hapai o Saderaka, a me Mesaka, a me Abedenego.
23 Men de tre männerna, Sadrach, Mesach och AbedNego, föllo neder uti den brinnande ugnen, så bundne som de voro.
A o keia mau kanaka ekolu i nakinakiia, o Saderaka, a me Mesaka, a me Abedenego, haule no lakou iloko o ka umu ahi e aa ana.
24 Då förskräckte sig Konung NebucadNezar, och gick hastigt upp, och sade till sitt Råd: Hafve vi icke låtit kasta tre män i elden bundna? De svarade, och sade till Konungen: Ja, Herre Konung.
Alaila, pihoihoi iho la o Nebukaneza ke alii, a ku koke oia iluna, olelo aku la ia i kona poe kuhina, i aku la, Aole anei kakou i hoolei aku i ekolu kanaka i nakinakiia iloko o ke ahi? I mai lakou ia ia, E ke alii e, he oiaio no ia.
25 Han svarade, och sade: Ser jag dock fyra män lösa gå i eldenom, och dem skadar intet; och den fjerde är lika som han vore en Gudason.
Olelo aku oia, i aku la, Aia hoi, ke ike nei au i na kanaka eha, aole i nakinakiia, e hele ana iloko o ke ahi, aole o lakou wela; a o ka ha, ua like ia me he keiki a ke Akua.
26 Och NebucadNezar gick fram för gapet på den brinnande ugnen, och sade: Sadrach, Mesach och AbedNego, högsta Guds tjenare, går härut, och kommer hit. Så gingo Sadrach, Mesach och AbedNego, utur eldenom.
Alaila, hookokoke aku la o Nebukaneza ma ka puka o ka umu ahi e aa ana, a olelo aku, i aku la, E Saderaka, a me Mesaka, a me Abedenego, e na kauwa a ke Akua kiekie loa, e puka mai oukou, a e hele mai ia'u: alaila puka mai o Saderaka, a me Mesaka, a me Abedenego, mai loko mai o ke ahi.
27 Och Förstarna, herrarna, fogdarna, och Konungens Råd kommo tillsamman, och sågo uppå, huru elden ingen magt uppå dessa männernas kroppar bevisat hade; och deras hufvudhår icke ens afsvedet var, och deras kläder intet skadd; ja, man kunde icke känna någon eldslukt uppå dem.
Ua akoakoa iho la na alii, a me na kiaaina, a me na lunakoa, a me na kuhina o ke alii, a ike lakou i keia mau kanaka, aole lanakila ke ahi maluna o ko lakou mau kino, aole hoi i wela kekahi lauoho o ko lakou mau poo, aole i aa iki ia ko lakou kapa, aole hoi ka hohono ahi i pili ia lakou.
28 Då hof NebucadNezar sin röst upp, och sade: Lofvad vare Sadrachs, Mesachs och AbedNegos Gud, den sin Ängel utsändt hafver, och halp sina tjenare, som uppå honom trodde, och icke gjorde efter Konungens bud, utan utgåfvo deras lekamen, att de ingen gud ära eller tillbedja ville, utan allena sin Gud.
Alaila, olelo aku o Nebukaneza, i aku la, E hoomaikaiiia ke Akua o Saderaka, a me Mesaka, a me Abedenego, ka mea i hoouna mai i kona anela, a i hoopakele mai i kona poe kauwa, ka poe i manaoio aku ia ia; ua hoolohe ole lakou i ka olelo a ke alii, a ua haawi lakou i ko lakou mau kino, i ole lakou e malama, a e hoomana i na akua e, aka, i ko lakou Akua wale no.
29 Så är nu detta mitt bud: Att ho som helst ibland all folk, slägter och tungomål, försmäder Sadrachs, Mesachs och AbedNegos Gud, han skall förgöras, och hans hus skamliga förstördt varda; ty det är ingen annar gud, som så hjelpa kan, som denne.
No ia mea, ke kau aku nei au i kanawai paa, O na kanaka a pau, a me na lahuikanaka, a me na olelo, ke hoino wale aku i ke Akua o Saderaka, a me Mesaka, a me Abedenego, e okioki liilii ia lakou, a e hooliloia ko lakou mau hale i hooleina moka; no ka mea, aohe akua e ae e hiki ai ke hoopakele e like me keia.
30 Och Konungen gaf Sadrach, Mesach och AbedNego, stort välde i Babels land.
No ia mea, hookiekie iho la ke alii ia Saderaka, a me Mesaka, a me Abedenego, ma ka aina o Babulona.
