Kolosserbrevet 1

1 Paulus, Jesu Christi Apostel, genom Guds vilja, och Timotheus brodren;

Paulus, genom Guds vilja Kristi Jesu apostel, så ock brodern Timoteus,

2 De helgon, och trogna bröder i Christo, som äro i Colossen: Nåd vare med eder, och frid af Gudi, vårom Fader, och Herranom Jesu Christo.

hälsar de heliga som bo i Kolosse, de troende bröderna i Kristus. Nåd vare med eder och frid ifrån Gud, vår Fader.

3 Vi tackom Gudi, och vårs Herras Jesu Christi Fader, och bedjom alltid för eder.

Vi tacka Gud, vår Herres, Jesu Kristi, Fader, alltid för eder i våra böner,

4 Ty vi hafve sport edra tro i Christo Jesu, och ( edar ) kärlek till all helgon;

ty vi hava hört om eder tro i Kristus Jesus och om den kärlek som I haven till alla de heliga;

5 För det hopps skull, som eder är förvaradt i himmelen; af hvilket I tillförene hört hafven, genom Evangelii sanna ord;

vi tacka honom för det hopps skull, som är förvarat åt eder i himmelen. Om detta hopp haven I redan förut fått höra, genom sanningens ord i det evangelium

6 Som till eder kommet är, såsom ock i alla verldena, och är fruktsamt, såsom ock i eder, ifrå den dag I hörden och förnummen Guds nåd i sanningene,

som har kommit till eder, likasom det ock är att finna överallt i världen och där bär frukt och växer till, på samma sätt som det har gjort bland eder, allt ifrån den dag, då I hörden det och lärden i sanning känna Guds nåd.

7 Som I ock lärt hafven af Epaphra, vår älskeliga medtjenare, hvilken är en trogen Christi tjenare för eder;

Det var ju en sådan undervisning I mottogen av Epafras, vår älskade medtjänare, som i vårt ställe är eder en trogen Kristi tjänare;

8 Den ock oss undervist hafver edar kärlek i Andanom.

det är också han som för oss har omtalat eder kärlek i Anden.

9 Derföre ock vi, ifrå den dag vi det hördom, vände vi icke igen bedja för eder och önska, att I mågen uppfyllde varda med hans viljas kunskap, uti all andelig visdom och förstånd;

Allt ifrån den dag då vi fingo höra härom, hava vi därför, å vår sida, icke upphört att bedja för eder och bönfalla om att I mån bliva uppfyllda av kunskap om Guds vilja, i allt slags andlig vishet och andligt förstånd.

10 Att I mågen vandra värdeliga Herranom till allt behag; och ären fruktsamme i alla goda gerningar, och växen till i Guds kunskap;

Så skolen I kunna föra en vandel som är värdig Herren, honom i allt till behag, och genom kunskapen om Gud bära frukt och växa till i allt gott verk.

11 Och stärkte varden med allo kraft, efter hans härliga magt, uti allt tålamod och långmodighet, med glädje;

Och genom hans härliga makt skolen I på allt sätt uppfyllas av kraft till att bevisa ståndaktighet och tålamod i allt;

12 Och tacken Fadrenom, som oss hafver beqväma gjort till att delaktige vara i de heligas arfvedel i ljuset;

och I skolen med glädje tacka Fadern, som har gjort eder skickliga till delaktighet i den arvslott som de heliga hava i ljuset.

13 Hvilken oss uttagit hafver ifrå mörksens väldighet, och hafver försatt oss uti sin älskeliga Sons rike;

Ty han har frälst oss från mörkrets välde och försatt oss i sin älskade Sons rike.

14 I hvilkom vi hafve förlossning genom hans blod, nämliga syndernas förlåtelse;

I honom hava vi förlossningen, förlåtelsen för våra synder,

15 Hvilken är osynliga Guds beläte, förstfödder för all kreatur.

i honom som är den osynlige Gudens avbild och förstfödd före allt skapat.

16 Ty genom honom äro all ting skapade, som i himmelen och på jordene äro, synliga och osynliga, vare sig thron, eller herrskap, eller Förstadöme, eller Öfverhet; allt är skapadt genom honom, och till honom.

Ty i honom skapades allt i himmelen och på jorden, synligt såväl som osynligt, både tronänglar och herrar och furstar och väldigheter i andevärlden. Alltsammans har blivit skapat genom honom och till honom.

17 Och han är för alla, och all ting bestå i honom.

Ja, han är till före allt annat, och alltsammans äger bestånd i honom.

18 Och han är hufvudet till kroppen, nämliga till församlingena, hvilken är begynnelsen, förstfödd ifrå de döda, på det han i all ting skall hafva föregången.

Och han är huvudet för kroppen, det är församlingen, han som är begynnelsen, den förstfödde ifrån de döda. Så skulle han i allt vara den främste.

19 Ty behageligit hafver varit ( Fadrenom ), att all fullhet skulle bo i honom;

Ty det behagade Gud att låta all fullhet taga sin boning i honom

20 Och att han genom honom all ting försona skulle med sig sjelf; tillfridsställandes, genom blodet på hans kors, både det på jordene och i himmelen är;

och att genom honom försona allt med sig, sedan han genom blodet på hans kors hade berett frid. Ja, genom honom skulle så ske med allt vad på jorden och i himmelen är.

21 Och eder, som fordom voren främmande, och fiender med sinnet i onda gerningar.

Också åt eder, som förut voren bortkomna från honom och genom edert sinnelag hans fiender, i det att I gjorden vad ont var,

22 Men nu hafver han försonat eder med sins kötts lekamen, genom döden; på det han skulle ställa eder heliga, och ostraffeliga, och obesmittade, i sin åsyn;

också åt eder har han nu skaffat försoning i hans jordiska kropp, genom hans död, för att kunna ställa eder fram inför sig heliga och obefläckade och ostraffliga --

23 Om I annars blifven i trone, grundade, och faste, och orörlige ifrå det hopp som i Evangelio är, hvilket I hört hafven, och predikadt är för all kreatur, som under himmelen äro, hvilkets jag Paulus är en tjenare vorden.

om I nämligen förbliven i tron, väl grundade och fasta, utan att låta rubba eder från det hopp som tillbjudes oss i evangelium, det evangelium som I haven hört, och som blivit predikat bland allt skapat under himmelen, det vars tjänare jag, Paulus, har blivit.

24 Nu fröjdar jag mig uti mitt lidande för eder, och uppfyller i mitt kött hvad som fattas i Christi lidande, för hans lekamen, som är församlingen;

Nu gläder jag mig mitt i mina lidanden för eder; och vad som fattas i det mått av Kristus-bedrövelser som jag i mitt kött måste utstå, det uppfyller jag nu för hans kropp, som är församlingen.

25 Hvilkens tjenare jag vorden är, efter Guds predikoämbete, det mig gifvet är ibland eder, att jag Guds ord rikeliga predika skall;

Ty dennas tjänare har jag blivit, i enlighet med det uppdrag av Gud, som har blivit mig givet, att jag nämligen överallt skall för eder förkunna Guds ord,

26 Nämliga den hemlighet, hvilken fördold hafver varit ifrå verldenes begynnelse, och evig tid; men nu är uppenbar vorden hans helgon; (aiōn g165)

den hemlighet som tidsåldrar och släkten igenom hade varit fördold, men som nu har blivit uppenbarad för hans heliga. (aiōn g165)

27 Hvilkom Gud ville kunnigt göra, hvilken denna hemlighetenes härliga rikedom är ibland Hedningarna, hvilken är Christus uti eder, härlighetenes hopp;

Ty för dem ville Gud kungöra huru rik på härlighet den är bland hedningarna, denna hemlighet, vilken är »Kristus i eder, vårt härlighetshopp».

28 Den vi förkunnom, förmanande hvar menniska i all visdom; på det vi skole ställa hvar menniska fullbordada i Christo Jesu;

Och honom förkunna vi för vår del, i det vi förmana var människa och undervisa var människa med all vishet, för att kunna ställa fram var människa såsom fullkomlig i Kristus.

29 Der jag ock på arbetar och kämpar, efter hans verkan som krafteliga verkar i mig.

Och för det målet arbetar och kämpar jag, i enlighet med hans kraft, som mäktigt verkar i mig.