Amos 9

1 Jag såg Herran ståndandes på altaret, och han sade: Slå uppå knappen, sa att dörrträn bäfva; ty deras girighet skall komma dem allom uppå deras hufvud; och jag skall dräpa deras efterkommande med svärd, så att ingen undfly eller undslippa skall.

Hmaicam taengah angdoe Angraeng to ka hnuk: anih mah, To ah kaom kaminawk boih ih lu nuiah krak hanah thok tung to bop ah; nihcae ih caaknawk to sumsen hoiah ka hum han. Nihcae thung hoi kacawn kami loe loih mak ai, maeto doeh loih mak ai.

2 Och om de An grofve sig neder i helvetet, så skall dock min hand hemta dem dädan; och om de än före upp i himmelen, skall jag dock stöta dem neder. (Sheol h7585)

Hell khoek to kathuk akhaw takae o cadoeh, to ahmuen hoiah nihcae to ka naeh han; van ranui khoek to daw o tahang langcadoeh, to ahmuen hoiah nihcae to ka pakhrak tathuk han: (Sheol h7585)

3 Och om de än gömde sig ofvanuppå Carmels berg, så skall jag der uppsöka dem, och taga dem dädan; och om de än gömde sig för min ögon i hafsens djup, så skall jag dock befalla ormomen, att de skola der stinga dem.

karmel mae nuiah nang hawk o tak cadoeh, to ah ka pakrong moe, ka naeh han; nihcae mah ka hmaa hoiah tuipui thung khoek to anghawk o cadoeh, to ah nihcae to patuk hanah, pahui to lok ka paek han.

4 Och om de än fångne gingo för sina fiendar, så vill jag dock befalla svärdena, att det skall der dräpa dem; ty jag vill hålla min ögon öfver dem till ondt, och icke till godt.

Nihcae loe angmacae misanawk hma ah tamna ah caeh o langlacadoeh, to ah sumsen to lok ka paek moe, ka humsak han. Nihcae nuiah hoihhaih to sah ai ah, sethaih to sak lat hanah nihcae to ka khet parui poe han.

5 Ty Herren Herren Zebaoth är sådana; när han kommer vid ett land, då försmälter det, så att alle inbyggarena gråta skola, att det skall allt öfver dem löpa lika som en flod, och öfvertäcka dem lika som floden i Egypten gör.

Misatuh kaminawk ih Angraeng Sithaw mah long to sui naah, tui ah amkaw, a thungah kaom kaminawk boih palungset o; to ah kaom kaminawk loe tuipui baktiah angthawk o ueloe, Izip prae ih tuipui baktiah amsah o tathuk tih.

6 Han är den, som sin sal bygger i himmelen, och sina hyddo grundar på jordene; han kallar vattnet i hafvena, och gjuter det på jordena; Herre heter han.

Anih loe van ranui ah ohhaih im kahoih to sak moe, long nuiah ohhaih im to a sak; anih mah tuipui ih tuinawk to kawk moe, long nuiah kraih tathuk, Anih ih ahmin loe Agraeng, tiah oh.

7 Åren I, Israels barn, för mig icke lika som de Ethioper, säger Herren? Hafver jag icke fört Israel utur Egypten, och de Philisteer utu Caphthor, och de Syrer utu Kir?

Aw Israel kaminawk, nangcae loe kai hanah Ethiopia kaminawk baktiah na ai maw na oh o? Izip prae thung hoiah Israel zaehoikung loe kai na ai maw? Philistin kaminawk Kaphtor hoiah zaehoikung loe kai na ai maw, Kir hoiah Syria kaminawk zaehoikung doeh kai na ai maw? tiah Angraeng mah thuih.

8 Si, Herrans Herrans ögon se uppå ett syndigt rike, så att jag platt förgör det af jordene; ändock jag icke Jacobs hus platt förgöra vill, säger Herren.

Khenah, Angraeng Sithaw ih mik loe kazae siangpahrang ukhaih prae nuiah oh, to ahmuen to long nui hoiah kam rosak boih han; toe Jakob imthung takoh loe kam rosak boih mak ai, tiah Angraeng mah thuih.

9 Dock likväl, si, jag vill befalla, och Israels hus sikta låta ibland alla Hedningar, lika som man siktar med ett såll; och kornen skola icke falla uppå jordena.

Khenah, lok to ka paek moe, vaizoek pongah na zoek o ih cang baktih toengah, prae kaminawk boih salakah Israel imthung takoh to ka zoek han; toe cang amaeh maeto doeh long ah krah mak ai.

10 Alle syndare i mitt folk skola dö genom svärd, de der säga: Den olyckan är intet så när, och hon vederfars oss intet.

Sethaih mah aicae to kae mak ai, sethaih doeh a tongh o mak ai, tiah kathui, kami zae kai ih kaminawk loe sumsen hoiah dueh o boih tih.

11 På den tiden skall jag igen upprätta den förfallna Davids hyddo, och igentäppa hennes refvor, och igenbota hvad afbrutet är, och skall uppbygga henne, lika som hon i förtiden varit hafver;

To na niah loe kamtimh tangcae David ih kahni im to ka pathawk moe, kamro hmuennawk to ka pakhraih let han; amrohaih to ka pathawk let moe, canghnii ih baktiah ka sak let han:

12 På det att de besitta skola de qvarlefda i Edom, och de qvarblefna ibland alla Hedningar, öfver hvilka mitt Namn skall predikadt varda, säger Herren, den detta gör.

to naah ni nihcae mah kanghmat Edom kaminawk hoi Kai ih ahmin hoiah kawk ih Gentelnawk to toep o boih let tih, tiah hae hmuennawk Sahkung Angraeng mah thuih.

13 Si, tiden kommer, säger Herren, att man skall tillika plöja och uppskära, och tillika pressa vin och så; och bergen skola drypa sött vin, och alla backar skola fruktsamme vara.

Khenah, Laikok atok kami mah cang aat kami hnukah banghaih atue, misurtui pasaw kami mah aanmu haeh kami hnukah banghaih atue, mae mah misurtui kaluep longsakhaih atue, mae boih ah misurtui longhaih atue to pha tih, tiah Angraeng mah thuih.

14 Ty jag vill omvända mins folks Israels fängelse, att de skola uppbygga de öde städer, och besitta dem; plantera vingårdar, och dricka der vin af; göra trägårdar, och äta der frukt af.

Kaimah ih kami Israelnawk to tamna ohhaih thung hoiah ka hoih let han; nihcae mah kamro vangpuinawk to sah o let ueloe, to ah khosah o let tih. Misur takha to sah o ueloe, misurtui to nae o tih; takhanawk to sah o ueloe, thingthaihnawk to caa o tih.

15 Ty jag vill plantera dem uti sitt land, så att de icke mer skola varda utrotade utu sitt land, det jag dem gifvit hafver, säger Herren, din Gud.

Israel to angmacae prae ah ka thling han, ka paek ih prae thung hoiah nihcae to natuek naah doeh aphongh mak ai boeh, tiah Angraeng na Sithaw mah thuih.