Amos 4

1 Hörer detta ordet, I feta kor, som på Samarie berg ären, och gören dem fattiga orätt, och förtrycken den elända, och sägen till edra herrar: Bär hit, låt oss dricka.

Fanongo ki he lea, ʻakimoutolu ko e fanga pulu ʻa Pesani, ʻoku ʻi he ngaahi moʻunga ʻo Samēlia, ʻakimoutolu ʻoku fakamālohiʻi ʻae masiva, pea ʻoku taʻomia ai ʻae paea, ʻakimoutolu ʻoku mou pehē ki honau ngaahi ʻeiki, “ʻOmi, ka mau inu.”

2 Herren Herren hafver svorit vid sina helighet, si, den tiden kommer öfver eder, att man skall bära eder bort på stänger, och edra efterkommande i fiskakettlar;

Kuo fuakava ki heʻene māʻoniʻoni ʻe Sihova ko e ʻOtua, ʻo pehē, “Vakai, ʻe hoko ʻae ngaahi ʻaho kiate kimoutolu ʻaia ʻe ʻave kimoutolu ʻaki ʻae ngaahi mātaʻu, pea mo homou hako ʻaki ʻae mātaʻu ika.

3 Och skolen utgå igenom refvor, hvar och en för sig, och intill Harmon bortkastade varda, säger Herren.

Pea te mou ʻalu kituʻa ʻi he ngaahi ava, ʻae fanga pulu kotoa pē ki he meʻa ʻoku ʻi hono ʻao, pea te mou lī ʻakinautolu ki he fale fakaʻeiʻeiki,” ʻoku pehē ʻe Sihova.

4 Ja, kommer hit till BethEl, och bedrifver synd: och till Gilgal, att I mågen föröka synderna; och bärer fram edor offer om morgonen, och edra tiond på tredje dagen;

“Haʻu ki Peteli, pea fai hala; ki Kilikali, pea fakalahi ʻae talangataʻa; pea ʻomi hoʻomou ngaahi feilaulau ʻi he pongipongi kotoa pē, mo hoʻomou fatongia lotu hili ʻae taʻu ʻe tolu;

5 Och röker af surdeg till tackoffer, och prediker om friviljogt offer, och förkunner det; ty I hafven det gerna så, I Israels barn, säger Herren Herren.

Pea hifo ʻaki ʻae feilaulau fakafetaʻi mo e meʻa fakatapu, pea malangaʻaki mo fakahā ʻae ngaahi hifo mataʻataʻatā: he ʻoku mou manako ai, ʻe fānau ʻa ʻIsileli,” ʻoku pehē ʻe Sihova ko e ʻOtua.

6 Derföre hafver jag ock i alla edra städer gifvit eder lediga tänder, och brist på bröd I all edor rum; likväl omvänden I eder intet till mig, säger Herren.

“Pea naʻaku tuku ʻae nifo maʻa kiate kimoutolu ʻi homou ngaahi kolo kotoa pē, pea mo e masiva mā ʻi homou ngaahi potu kotoa pē: ka naʻe ʻikai te mou tafoki kiate au,” ʻoku pehē ʻe Sihova.

7 Och jag hafver tillbakahållit regn öfver eder, medan ännu tre månader voro intill skördetiden; och jag lät regna uppå den ena staden, och uppå en annan stad lät jag intet regna; en åker vardt beregnad, och den andra åkren, som intet beregnad vardt, förtorkades.

“Pea naʻaku taʻofi foki ʻae ʻuha meiate kimoutolu, ʻi he kei toe ʻae māhina ʻe tolu ki he ututaʻu: pea naʻaku pehē ke ʻuha ki he kolo ʻe taha, kae ʻikai ke ʻuha ki he kolo ʻe taha: naʻe ʻuha ki he potu ʻe taha, pea ko e potu naʻe ʻikai ke ʻuha ki ai ne mae ia.

8 Och två eller tre städer drogo intill en stad, på det de måtte dricka vatten, och kunde icke få sina nödtorft; likväl omvänden I eder intet till mig, säger Herren.

Pea naʻe fononga ʻae kolo ʻe ua pe tolu ki he kolo ʻe taha, ke inu vai; ka naʻe ʻikai te nau fiu: ka naʻe ʻikai te mou tafoki kiate au,” ʻoku pehē ʻe Sihova.

9 Jag plågade eder med torko, och med brandkorn; så åto ock gräsmatkar upp allt det i edra lustgårdar, vingårdar, på fikonaträ och oljoträ växte; likväl omvänden I eder intet till mig, säger Herren.

“Kuo taaʻi ʻakimoutolu ʻaki ʻae mae mo e mahunu: ʻi he tupu ʻa hoʻomou ngoue, mo e ngoue vaine, mo e ʻakau ko e fiki mo e ʻolive, naʻe kai ia ʻe he ʻunufe maumau: ka naʻe ʻikai te mou tafoki kiate au,” ʻoku pehē ʻe Sihova.

10 Jag sände pestilentie ibland eder, lika som uti Egypten; jag drap edra unga män med svärd, och lät bortföra edra hästar fångna; jag lät stanket af edrom lägrom gå upp i edra näso; likväl omvänden I eder icke till mig, säger Herren.

“Kuo fekau kiate kimoutolu ʻae mahaki lahi ʻo hangē ko ʻIsipite: kuo tāmateʻi hoʻomou kau talavou ʻaki ʻae heletā, pea kuo ʻave hoʻomou fanga hoosi: pea kuo u ngaohi ke hoko ʻae namukū ʻoe nofoʻanga ʻo homou kau tau ki homou avaʻi ihu: ka naʻe ʻikai te mou tafoki kiate au,” ʻoku pehē ʻe Sihova.

11 Jag omstörte somliga af eder, lika som Gud omstörte Sodom och Gomorra, så att I voren som en brand, den utur eldenom ryckt varder; likväl vänden I eder intet till mig, säger Herren.

“Kuo u fulihi hoʻomou niʻihi, hangē naʻe fulihi ʻe he ʻOtua ʻa Sotoma mo Komola, pea naʻa mou hangē ko e potupotuʻi afi kuo hamusi mei he vela: ka naʻe ʻikai te mou tafoki kiate au,” ʻoku pehē ʻe Sihova.

12 Derföre vill jag så göra med dig, Israel; efter jag nu så vill göra med dig, så skicka dig Israel, Och gack emot din Gud.

“Ko ia, ʻe pehē pe ʻa ʻeku fai kiate koe, ʻe ʻIsileli: pea koeʻuhi te u fai eni kiate koe, teuteu ke feʻiloaki mo ho ʻOtua, ʻe ʻIsileli.

13 Ty si, han är den som gör bergen, skapar vädret, och kungör menniskone hvad hon tala skall; han gör morgonrodnan ( och ) mörkret; han går på jordenes höjder; han heter Herren Gud Zebaoth.

Koeʻuhi, vakai, ko ia ia naʻe ngaohi ʻae ngaahi moʻunga, pea ne fakatupu ʻae matangi, pea ʻoku ne fakahā ki he tangata pe ko e hā ʻene mahalo, ʻoku ne ngaohi ʻae pongipongi ko e poʻuli, pea ʻoku ne malaki ʻae ngaahi potu māʻolunga ʻo māmani, Ko Sihova, ko e ʻOtua ʻoe ngaahi kautau ʻa hono huafa.”