< Apostlagärningarna 1 >
1 Tillförene hafver jag talat, min gode Theophile, om allt det Jesus begynte både göra och lära;
Moroitak, Theophilus: Ke lekhabu motontaka han, Jisua'n sintho aphut lâia a sintho le a minchuna chongngei hah ki mizieka
2 Intill den dagen han upptagen vardt, sedan han Apostlomen, som han utvalt hade, genom den Helga Anda, hade gifvit befallning;
invân tienga tuongin aom ni tena rilnangei hah. Tuongin a om mân han, a tîrton ranga a thang miriemngei kôm han Ratha Inthieng ranakin chongpêk a pêk zoi.
3 Hvilkom han ock efter sin pino betedde sig lefvandes, med mångahanda bevisning, då han lät sig se af dem i fyratio dagar, och talade med dem om Guds rike.
Athi suole a ring nôk ti an riet minthâr theina rangin sûn sômminli sûng hah chu vêl tamtak an kôm ânlâra, a chongpui ngeia, Pathien Rêngram thurchi a ril ngâia.
4 Och då han hade församlat dem, böd han dem, att de icke skulle gå utaf Jerusalem, utan förbida Fadrens löfte, der I af hört hafven ( sade han ) af mig.
Male munkhatin an intûp lehan, ma chongkhâm hih a pêk ngei ani: “Jerusalem mâk no roi, nangni ki misîr pe ngâi neinun manboipêk hah lei ngâk roi, ka Pa'n ânkhâm hah.
5 Ty Johannes döpte i vatten; men I skolen döpte varda i dem Helga Anda, icke många dagar härefter.
John han tuiin a Baptis ngâia, aniatachu sûn tômte suole nangni chu Ratha Inthiengin baptis chang nin tih,” a tia.
6 Då de nu församlade voro, frågade de honom, sägande: Herre, skall du i denna tiden upprätta igen Israels rike?
Hanchu an intûpkhôm nôka, “Pumapa atûn hin mo Israelngei Rêngram ni minding nôk rang?” tiin tîrtonngeiin an rekela.
7 Då sade han till dem: Det hörer icke eder till att veta tid och stund, som Fadren hafver satt i sine magt;
Hanchu, Jisua'n an kôm, “Azorangei le anikhuo chu ka Pa'n ama rachama om ranga a dar ani, anni ngei hah nin lei riet rang nimak.
8 Men I skolen undfå dens Helga Andas kraft, som öfver eder komma skall; och skolen vara min vittne i Jerusalem, och i hela Judeen och Samarien, och ( sedan ) intill jordenes ända.
Hannirese, Ratha Inthieng nin chunga ajuong tika chu sinthotheina la dôn nin tih, hanchu jerusalema, Judea le Samari ram pumpui ngeia, kôlkung dênin ko chong rietpuipungei nîng nin tih,” a tia.
9 Och när han detta sagt hade, vardt han i deras åsyn upptagen; och en sky tog honom bort utaf deras syn.
Hanchu ma chong hah a ril suole chu an mu chungchakin invân tieng tuongin a oma, an muphâk khâi loina sûmin a tuongpai zoia.
10 Och som de uppsågo i himmelen efter honom, vid han uppfor; si, två män stodo när dem, klädde i hvit kläder;
Ha anga invâna a se an thîr lâitakin mi inik puonchek insilin an kôm inningloiin an juon dinga.
11 De der ock sade: I Galileiske män, hvi stån I och sen upp i himmelen? Denne Jesus, som upptagen är ifrån eder i himmelen, han skall så komma, som I honom sett hafven uppfara i himmelen.
“Galilee mingei, ithomo invân tieng tanga nin inding chien? Hi Jisua nin kôm renga invâna tuonga ompu hih invâna ranga lâka aom nin mu angtakin la juong kîr nôk ngêt a tih,” an tia.
12 Sedan gingo de till Jerusalem igen, ifrå berget som heter Oljoberget, hvilket ligger ifrå Jerusalem vid en Sabbaths reso;
Hanchu, tîrtonngei hah Olive Muol renga jerusalema an kîr nôk zoia, ma muol hah Jerusalem renga kilometer inkhat dôra ala ani.
13 Och då de inkommo, stego de upp i salen, der de stadigt blefvo, Petrus och Jacobus, Johannes och Andreas, Philippus och Thomas, Bartholomeus och Mattheus, Jacobus Alphei och Simon Zelotes, och Judas Jacobi.
Hanchu Khopuilien hah an lûta an omna ngâi khâltan chunginta han an kala: anni ngei hah Peter, John, Jakob, Andrew, Philip, Thomas, Bartholomew, Matthew, Alfai nâipasal Jakob, Zelot Simon le Jakob nâipasal Judas an ni.
14 Alle desse voro stadigt tillhopa, endrägtige i böner och förmanelse; samt med qvinnomen, och med Maria, Jesu moder, och med hans bröder.
Anrêngin nupangngei hah, Jisua nû Mary le Jisua urêngngei le mulung inruol takin chubaitho rangin an intûp bang ngâi ani.
15 Uti de dagar stod Petrus upp ibland Lärjungarna, och sade; och var hopen af namnen tillsamman vid tjugu och hundrade:
Sûn tômte suole chu iempungei an intûpkhôma razakhat sômnik an nia, ha ngei lâia han Peter chong rangin ândinga.
16 I män och bröder, den Skriften måste fullbordas, som den Helge Ande långo sagt hade genom Davids mun, om Judas, som deras ledsagare var som grepo Jesum.
“Ka champuingei, Ratha Inthiengin Jisua sûrpu ranga aruoipu Judas roi David bâia alei ril chong hah atung rang piel ani.
17 Ty han var räknad i vårt tal, och hade fått med oss detta ämbetet.
Ama hah ei kôma kop ngâi mi ania, hi ei sinthona hin khom rangtum dôn ranga alei thang ani,” a tia.
18 Och han förvärfde en åker för orättfärdig lön; och upphängde sig, och remnade midt itu, och alla hans inelfver gåfvo sig ut.
(Ama han saloi thona sum a man lehan mun inkhat a rochôka, ha muna han a thia a von apuok khoia arîlngei aterhet ani.
19 Och det är uppenbart vordet allom dem som bo i Jerusalem; så att den åkren kallas på deras mål Akeldama, det är, blodsåker.
Ha roi hah jerusalema om murdi'n an rieta, masikin ma mun hah an chongin, Akeldama an tia ma mun hah “Thisen mun,” tina ani.)
20 Ty det är skrifvet i Psalmboken: Deras hemman varde öde, och ingen vare som deruti bor; och hans ämbete få en annar.
“Lapuibua hi anghin ânzieka, ‘A omna in lei ram senla; asûnga tute omno rese ngei’ ti le. ‘A sina mun midangin chang rese ngei.’ Ti hih miziekin alei om.
21 Så måste nu en af dessa män, som med oss varit hafva, i allan den tid, som Herren Jesus ut och in gick med oss;
“Masikin, a ruthûl rang thang ngêt rang anânga, ei lâia tumakhat Pumapa Jisua sintho le sêna-hongna a rietpuipu ei lâia mi, John Baptis tholâi renga Jisua invâna a kal ni tena ama hah eini leh munkhata inthoinôkna rietpuipu ni rangin,” a tia.
22 Ifrå Johannis döpelse till den dagen att han ifrån oss tagen vardt, med oss ett vittne varda till hans uppståndelse.
23 Och de satte två i valet, Joseph, som kallas Barsabas, med det vedernamnet Justus, och Matthiam;
Masikin mi inik: Joseph, Barsabbas an ti (Justus khom an ti sa ngâi) le Matthias an zena.
24 Och bådo, och sade: Du Herre, som känner allas hjerta, visa ut hvilken af dessa två du utvalt hafver;
Masuole chu chubai an thoa, “Pumapa, nangman miriem mulungrîl murdi rietpu hi ngei inik hih tutak hi mo na thang mi min riet roh.
25 Att han skall få denna tjensten, och Apostlaämbetet, der Judas ifrå fallen är, att han skulle bortgå i sitt rum.
Judas ama muna a se theina ranga hi tîrton sin a mâkrak mun thûl rangin,” an tia.
26 Och de kastade lott derom, och lotten föll på Matthiam; och han vardt räknad till de ellofva Apostlar.
Hanchu taruo an sâna, an taruosân hah Matthias chunga achula, ha anghan Matthias hah tîrton sômleikhat ngei lâia telsa ani zoi.