< Apostlagärningarna 1 >

1 Tillförene hafver jag talat, min gode Theophile, om allt det Jesus begynte både göra och lära;
O Theophilus, moi laga prothom kitab te, Jisu pora ki hikai se aru ki korise,
2 Intill den dagen han upptagen vardt, sedan han Apostlomen, som han utvalt hade, genom den Helga Anda, hade gifvit befallning;
Taike sorgote loi najuwa din tak, aru Pobitro Atma laga hokti pora Jisu nijor basi luwa apostle khan ke hukum diya khan laga likhi dise.
3 Hvilkom han ock efter sin pino betedde sig lefvandes, med mångahanda bevisning, då han lät sig se af dem i fyratio dagar, och talade med dem om Guds rike.
Tai bisi dukh kori kene morise aru wapas jee uthija-a pichete, Tai chalis din tak hosa pora jinda hoise koi kene dikhai dise, aru Isor rajyo laga kotha taikhan ke koi dise.
4 Och då han hade församlat dem, böd han dem, att de icke skulle gå utaf Jerusalem, utan förbida Fadrens löfte, der I af hört hafven ( sade han ) af mig.
Tai jitia taikhan logote thakise, tai hukum dise Jerusalem chari kene najabole, aru Baba laga itcha rukhi thaki bole juntu laga kotha Tai koise, “Tumikhan etu kotha moi pora huni loise
5 Ty Johannes döpte i vatten; men I skolen döpte varda i dem Helga Anda, icke många dagar härefter.
John to pani pora Baptizma dise, kintu tumikhan to olop din pichete Pobitro Atma pora baptizma pabo.”
6 Då de nu församlade voro, frågade de honom, sägande: Herre, skall du i denna tiden upprätta igen Israels rike?
Jitia Jisu aru chela khan eke logot joma korise, titia taikhan eneka hudise, “Probhu Apuni etu homoi te Israel laga rajyo wapas dibo naki?”
7 Då sade han till dem: Det hörer icke eder till att veta tid och stund, som Fadren hafver satt i sine magt;
Kintu Tai taikhan ke koise, “Etu tumikhan janibole din aru homoi aha nai, Baba he nijor adhikar aru hokti pora koribo.
8 Men I skolen undfå dens Helga Andas kraft, som öfver eder komma skall; och skolen vara min vittne i Jerusalem, och i hela Judeen och Samarien, och ( sedan ) intill jordenes ända.
Kintu tumikhan hokti pabo, jitia Pobitro Atma ahibo, aru tumikhan Moi laga gawahi dibo, Jerusalem te, aru Judea aru Samaria te aru prithibi laga sob jagate.”
9 Och när han detta sagt hade, vardt han i deras åsyn upptagen; och en sky tog honom bort utaf deras syn.
Jitia Probhu Jisu taikhan ke etu kotha khan koi dise, aru taikhan upor phale sai thakise, titia Taike uporte uthai loi jaise, aru badal ahi kene taike bondh kori dise aru taikhan laga suku pora eku nadikha hoi jaise.
10 Och som de uppsågo i himmelen efter honom, vid han uppfor; si, två män stodo när dem, klädde i hvit kläder;
Jitia taikhan Jisu ke sorgote loijai thaka to sai thakise, achanak pora, duijon manu boga kapra lagai kene taikhan usorte khara hoi jaise.
11 De der ock sade: I Galileiske män, hvi stån I och sen upp i himmelen? Denne Jesus, som upptagen är ifrån eder i himmelen, han skall så komma, som I honom sett hafven uppfara i himmelen.
Aru tai duijon pora koise, “Galilee laga manu khan, tumikhan kele sorgo phale saikene khara kori ase? Jisu junke sorgote loi jaise, Taike sorgote loi juwa dikha nisena aru Tai wapas eneka aha dikhibo.”
12 Sedan gingo de till Jerusalem igen, ifrå berget som heter Oljoberget, hvilket ligger ifrå Jerusalem vid en Sabbaths reso;
Titia chela khan Jerusalem sheher te ahise, Oliv Pahar pora, jun to Jerusalem pora ekta Bisram din nisena dur te ase.
13 Och då de inkommo, stego de upp i salen, der de stadigt blefvo, Petrus och Jacobus, Johannes och Andreas, Philippus och Thomas, Bartholomeus och Mattheus, Jacobus Alphei och Simon Zelotes, och Judas Jacobi.
Taikhan ponchi kene upor kamra te jaise, aru ta te Peter, James, John, aru Andrew, Philip aru Thomas, Bartholomew, Matthew, Alpheus laga chokra James, Simon Zealot aru James laga chokra Judas khan bohi thakise.
14 Alle desse voro stadigt tillhopa, endrägtige i böner och förmanelse; samt med qvinnomen, och med Maria, Jesu moder, och med hans bröder.
Taikhan sob eke mon hoi kene prathana korise, ta te mahila khan bhi thakise, aru Jisu laga ama Mary aru Tai bhai khan bhi thakise.
15 Uti de dagar stod Petrus upp ibland Lärjungarna, och sade; och var hopen af namnen tillsamman vid tjugu och hundrade:
Aru etu homoi te eksoh bis nisena bhai khan joma thakise, titia Peter koise,
16 I män och bröder, den Skriften måste fullbordas, som den Helge Ande långo sagt hade genom Davids mun, om Judas, som deras ledsagare var som grepo Jesum.
“Bhai khan, Shastro te ki likha ase etu pura hobo lagibo, Pobitro Atma dwara David laga mukh pora Judas nimite koi disele, jun he Jisu ke dhoribole manu khan ke loi anise.
17 Ty han var räknad i vårt tal, och hade fått med oss detta ämbetet.
Kelemane Judas bhi amikhan logote ginti korise, aru Isor laga kaam kori bole tai laga bhag bhi thakise.”
18 Och han förvärfde en åker för orättfärdig lön; och upphängde sig, och remnade midt itu, och alla hans inelfver gåfvo sig ut.
- Ekjon manu tai laga letera kamai pora kheti kinise, aru etu jagate tai poila matha ulta kori kene girise, aru tai laga pet phati jaise, aru pet nari sob bahar te ulai jaise.
19 Och det är uppenbart vordet allom dem som bo i Jerusalem; så att den åkren kallas på deras mål Akeldama, det är, blodsåker.
Aru Jerusalem sheher te thaka manu sob etu kotha janise, aru titia taikhan nijor kotha pora etu kheti laga naam “Akeldama,” rakhidise juntu laga motlob ase, “Khun laga Kheti.”-
20 Ty det är skrifvet i Psalmboken: Deras hemman varde öde, och ingen vare som deruti bor; och hans ämbete få en annar.
“Kelemane Bhajan Geet laga Kitab te likha ase, ‘Tai laga kheti khali hoi jabo, Ta te kunke bhi thaki bole nadibi,’ Aru ‘kunba pora tai laga kaam to loi lobole dibi.’
21 Så måste nu en af dessa män, som med oss varit hafva, i allan den tid, som Herren Jesus ut och in gick med oss;
Etu dorkar ase, kelemane, Probhu Jisu thaka homoi pora Tai naja tak kunkhan amikhan logote thakise,
22 Ifrå Johannis döpelse till den dagen att han ifrån oss tagen vardt, med oss ett vittne varda till hans uppståndelse.
shuru pora John ke baptizma diya homoi aru Jisu ke amikhan logot pora uthai loi naja tak- etu majot pora, ekjon manu amikhan logote mili kene Tai arubi jee uthija-a laga gawahi kori bole lage.”
23 Och de satte två i valet, Joseph, som kallas Barsabas, med det vedernamnet Justus, och Matthiam;
Aru taikhan duijon manu ke age te rakhise, Joseph junke Barsabbas aru Justus bhi mate, aru Matthias.
24 Och bådo, och sade: Du Herre, som känner allas hjerta, visa ut hvilken af dessa två du utvalt hafver;
Aru taikhan prathana kori kene koise, “Apuni, Probhu, sob manu laga mon jane, etu nimite duijon majote kunke basi loise etu jonai dibi
25 Att han skall få denna tjensten, och Apostlaämbetet, der Judas ifrå fallen är, att han skulle bortgå i sitt rum.
kun he sewa laga jaga lobo juntu Judas pora chari kene nijor jagate jai jaise.”
26 Och de kastade lott derom, och lotten föll på Matthiam; och han vardt räknad till de ellofva Apostlar.
Titia taikhan chithi korise, aru chithi te Matthias laga naam ulaise, aru egaroh jon chela majote tai bhi ginti hoi jaise.

< Apostlagärningarna 1 >