Apostlagärningarna 6

1 Uti de dagar, då hopen af Lärjungarna förökades, begynte de Greker knorra emot de Ebreer, derföre att deras enkor vordo föraktade uti den dagliga tjenstene.

Now in those days, as the disciples were multiplying, a complaint arose from the Hellenists against the Hebrews, because their widows were being overlooked in the daily distribution.

2 Då kallade de tolf hela hopen af Lärjungarna tillsamman, och sade: Det är icke tillbörligit att vi skole öfvergifva Guds ord, och akta hvad på bordet komma skall.

So summoning the multitude of the disciples the twelve said: “It is not advantageous that we should forsake the Word of God to serve at tables.

3 Söker fördenskull ut, käre bröder, sju män af eder, som godt rykte hafva, och fulle äro med dem Helga Anda och visdom; dem vilje vi befalla detta ärendet.

Therefore, brothers, select from among you seven men of good reputation, full of Holy Spirit and wisdom, whom we will appoint over this need.

4 Men vi vilje akta på bönen, och att förkunna Guds ord.

But we will give ourselves continually to prayer and to the ministry of the Word.”

5 Och det talet täcktes väl hela hopen; och de utvalde dertill Stephanus, som var en man full med tro och dem Helga Anda; och Philippus, och Prochorus, och Nicanor, och Timon, och Parmenas, och Nicolaus, som var en Proselyt af Antiochien.

The statement pleased the whole multitude; and they chose Stephen, a man full of faith and Holy Spirit, and Philip and Prochorus and Nicanor and Timon and Parmenas and Nicholas, a proselyte from Antioch,

6 Dem hade de fram för Apostlarna. Och de bådo, och lade händer på dem.

whom they set before the Apostles; and after praying they laid hands on them.

7 Och Guds ord förkofrade sig, och hopen af Lärjungarna var ganska stor i Jerusalem; och en stor hop af Presterna vordo trone lydaktige.

Well the Word of God kept spreading, and the number of disciples in Jerusalem kept multiplying at a great rate, and a large company of the priests were obeying the faith.

8 Men Stephanus, som var full med tro och starkhet, gjorde under och stor tecken ibland folket.

While Stephen, full of faith and power, was doing great wonders and signs among the people.

9 Då reste sig någre upp af den Synagogon, som kallades de Libertiners, och de Cyreners, och de Alexandriners, och de Cilicers, och Asianers, och begynte till att disputera med Stephanus.

Then there arose some from what is called the Synagogue of the Freedmen (Cyrenians, Alexandrians, and those from Cilicia and Asia), disputing with Stephen.

10 Och de förmådde icke stå emot den visdom, och den Anda, som talade.

And they were not able to withstand the wisdom and the Spirit with which he spoke.

11 Då undersatte de några män, som skulle säga: Vi hafve hört honom säga hädisk ord emot Moses, och emot Gud.

Then they instigated men to say, “We have heard him speaking blasphemous words against Moses and God.”

12 Och de eggade folket, och de äldsta och de Skriftlärda; och gingo till, och togo fatt på honom, och hade honom inför Rådet;

And they stirred up the people, and the elders and the scribes; and coming upon him they seized him, and brought him in to the Sanhedrin;

13 Och drogo fram falsk vittne, de der sade: Denne mannen vänder icke igen till att tala hädisk ord emot detta helga rummet, och emot lagen;

and they put forward false witnesses who said: “This man never stops speaking blasphemous words against the holy place and the law;

14 Ty vi hörde honom säga: Jesus af Nazareth skall kullslå detta rummet, och skall förvandla de stadgar, som Moses hafver fått oss.

for we have heard him saying that this Jesus the Natsorean will destroy this place and change the customs that Moses delivered to us.”

15 Och alle de på Rådet såto, sågo på honom, och sågo hans ansigte lika visst som en Ängels ansigte.

All who sat in the council, looking intently at him, saw his face like the face of an angel.