Apostlagärningarna 5
1 Men en man benämnd Ananias, med Saphira sin hustru, sålde sina ägor;
A man now certain Ananias named with Sapphira the wife of him sold a property
2 Och hade lagt afsides något af värdet, med sine hustrus vetskap; och en del bar han fram, och lade för Apostlarnas fötter.
and he kept back from the proceeds, already being aware also the wife (of him, *k*) and having brought a portion certain at the feet of the apostles he laid [it].
3 Då sade Petrus: Anania, hvi hafver Satanas uppfyllt ditt hjerta, att du skulle ljuga för dem Helga Anda, och undstinga somt af värdet för åkren?
Said however (*no*) Peter; Ananias, because of why has filled Satan the heart of you to lie to [for] you the Spirit Holy and to keep back (yourself *o*) from the proceeds of the land?
4 Du hade väl kunnat behållan, då du honom hade; och då han såld var, var han ock i ditt våld. Hvarföre hafver du sådant företagit i ditt hjerta? Du hafver icke ljugit för menniskor, utan för Gudi.
Surely remaining to you it was remaining And having been sold in the own authority it was? Why for did you purpose in the heart of you deed this? Not you have lied to men but to God!
5 Då Ananias hörde dessa orden, föll han ned, och gaf upp andan; och en stor räddhåge kom öfver alla dem som detta hörde.
Hearing now Ananias words these having fallen down he breathed his last. And came fear great upon all those hearing (these things; *k*)
6 Då stodo unge män upp; togo honom af vägen, båro honom bort, och begrofvon.
Having arisen then the younger [men] covered him and having carried [him] out they buried [him].
7 Vid tre stunder derefter kom ock hans hustru, och visste icke hvad skedt var, och gick in.
It came to pass now about hours three afterward also the wife of him not knowing that having come to pass came in.
8 Då svarade Petrus henne: Säg mig, hafven I ock för så mycket sålt åkren? Då sade hon: Ja, hafve vi så.
Replied then (to *no*) (her *N(k)O*) (*k*) Peter; do tell me if for so much the land you sold? And she said; Yes for so much.
9 Då sade Petrus till henne: Hvarföre voren I öfverens, att I skullen fresta Herrans Anda? Si, deras fötter, som hafva begrafvit din man, äro för dörrene, och de skola ock straxt bära dig ut.
But Peter (said *k*) to her; Why [is it] for it was agreed together by you to test the Spirit of [the] Lord? Behold the feet of those having buried the husband of you [are] at the door and they will carry out you.
10 Och straxt föll hon ned för hans fötter, och gaf upp andan. Då gingo de unge män in, och funno henne död; och båro henne ut, och jordade henne när hennes man.
She fell down then immediately (at *N(k)O*) the feet of him and breathed her last; Having come in then the young [men] found her dead, and having carried out they buried [her] by the husband of her;
11 Och en stor räddhåge kom öfver hela församlingena, och öfver alla dem som detta hörde.
And came fear great upon all the church and upon all those hearing these things.
12 Och igenom Apostlarnas händer gjordes mång tecken och under ibland folket; och de voro endrägteliga alle uti Salomons förhus.
By now the hands of the apostles (were happening *N(k)O*) signs and wonders many among the people; And they were with one accord (all *NK(o)*) in the Colonnade of Solomon;
13 Men ingen annar djerfdes gifva sig intill dem; utan folket höll mycket af dem,
of the now rest no [one] was daring to join with them, but were magnifying them the people.
14 Och hopen växte mer till af dem som trodde Herranom, både män och qvinnor;
more now were added believing in the Lord, multitudes of men both and women,
15 Så att de utbåro på gatorna sjuka menniskor, och lade dem i sängar, och på bårar, att, då Petrus kom gångandes, måtte åtminstone hans skugge skygga på någon af dem.
so as (even *no*) (into *N(k)O*) the streets to bring out the sick and to put [them] on (cots *N(k)O*) and mats, that when is coming Peter at least at least the shadow (shall envelop *NK(o)*) some of them.
16 Och församlade sig en stor hop af nästa städerna till Jerusalem, och förde dit sjuka, och de som besatte voro med de orena andar; och de vordo alle helbregda.
Were coming together now also the multitude from the surrounding cities (into *k*) Jerusalem bringing [the] sick and [those] being tormented by spirits unclean, who were healed all.
17 Då stod den öfverste Presten upp, och alle de med honom voro, hvilke äro det parti, som kallas de Sadduceers; och vordo fulle med nit;
Having risen up however the high priest and all those with him, which is being [the] sect of the Sadducees, were filled with jealousy
18 Och togo fatt på Apostlarna, och satte dem uti allmänneligit fängelse.
and they laid the hands (of them *k*) on the apostles and put them in [the] jail public.
19 Men Herrans Ängel lät dörrena upp på fångahuset om nattena, och hade dem ut, och sade:
An angel however of [the] Lord during (the *k*) night (having opened *N(k)O*) the doors of the prison, having brought out then them said;
20 Går, och står i templet, och säger folkena all de ord, som detta lifvet tillhöra.
do go and having stood do speak in the temple to the people all the declarations of the life this.
21 Då de detta hört hade, gingo de bittida om morgonen i templet, och begynte till att lära. Då kom den öfverste Presten, och de med honom voro, och kallade Rådet tillhopa, och alle de äldsta ibland Israels barn; och sände till fångahuset, att de skulle hemta dem.
Having heard now they entered at the dawn into the temple and were teaching. Having come now the high priest and those with him they called together the Council even all the Senate of the sons of Israel and sent to the prison house to bring them.
22 Då tjenarena kommo, och funno dem icke i fångahuset, kommo de igen, och bådade dem;
And having come [the] officers not did find them in the prison. having returned then they reported back
23 Sägande: Fångahuset funne vi ju granneliga igenläst, och väktarena ståndande utanför dörrene; men då vi uppläste, funno vi der ingen.
saying that The (indeed *k*) prison house we found shut with all security and the guards (outside *K*) already standing (before *N(k)O*) the doors, having opened [them] however inside no [one] we found.
24 Då öfverste Presten, och templets föreståndare, och andre öfverste Presterna hörde detta talet, begynte de varda tvehågse om dem, hvad deraf varda ville.
When now they heard words these both (the priest and the *K*) captain of the temple and the chief priests were perplexed concerning them, what maybe would be this.
25 Då kom en, och bådade dem: Si, de män, som I insatt haden i fångahuset, de äro i templet, stå och lära folket.
Having come then a certain one he reported to them (saying *k*) that Behold the men whom you put in the prison are in the temple already standing and teaching the people!
26 Då gick föreståndaren med tjenarena, och hade dem fram utan våld; ty de räddes för folket, att de skulle stena dem.
Then having gone the captain with the officers (was bringing *N(k)O*) them not with force, they were afraid of for the people (so that *k*) lest they may be stoned.
27 Och då de hade ledt dem dit, hade de dem fram för Rådet; och den öfverste Presten frågade dem,
Having brought then them they set [them] in the Council. And asked them the high priest
28 Sägandes: Hafve vi icke en tid och annan budit eder, att I icke skullen lära i detta Namnet? Och si, I hafven uppfyllt Jerusalem med edar lärdom, och viljen draga öfver oss denna mansens blod.
saying; (Surely *NK*) by a charge we commanded you not to teach in name this. And behold you have filled Jerusalem with the teaching of you and you intend to bring upon us the blood of the man this.
29 Då svarade Petrus, och Apostlarna, och sade: Man måste mer lyda Gud, än menniskor.
Answering however (*k*) Peter and the apostles said; To obey it is necessary to God rather than to men.
30 Våra fäders Gud hafver uppväckt Jesum, den I dräpit hafven, och upphängt på träd.
The God of the fathers of us raised up Jesus whom you yourselves killed having hanged [Him] on a tree;
31 Den hafver Gud med sina högra hand upphöjt, för en Höfding och Frälsare, till att gifva Israel bättring och syndernas förlåtelse.
Him God [as] Prince and Savior exalted by the right hand of Him (*no*) to give repentance to Israel and forgiveness of sins.
32 Och vi äro honom för vittne till det vi sågom; så ock den Helge Ande, den Gud gifvit hafver dem som honom lydaktige äro.
And we ourselves are (of him *k*) witnesses of the declarations these and also the Spirit (now *k*) Holy whom has given God to those obeying Him.
33 Då de detta hörde, skar det dem i hjertat, och de begynte rädsla, att de måtte dräpa dem.
And (having heard *NK(o)*) they felt cut up and (they were desiring *N(k)O*) to execute them.
34 Då stod en Pharisee upp i Rådet, benämnd Gamaliel, en lagkloker, den ibland allt folket mycket afhållen var, och bad att Apostlarna skulle som snarast gå afsides ut;
Having risen up however a certain [man] in the Council a Pharisee named Gamaliel, a teacher of the law honored by all the people, he commanded [them] outside for a short (while *k*) the (men *N(K)O*) to put,
35 Och sade till dem: I män af Israel, ser till hvad I gören med dessa män.
He said then to them; Men Israelites, do take heed to yourselves with men these what you are about to do.
36 För dessa dagar hof Theudas sig upp, sägandes sig någon vara, honom föll en hop folk till, vid fyrahundrad; han vardt ihjälslagen, och alle de, som trodde honom, vordo förskingrade, och kommo till intet.
Before for these days rose up Theudas affirming to be somebody himself, to whom (were joined *N(k)(o)*) of men number (about *N(k)O*) four hundred; who was executed, and all as many as were persuaded by him they were dispersed and they it came to no [thing].
37 Efter honom hof Judas sig upp af Galileen, i de dagar då beskattningen skedde; han afvände mycket folk efter sig; han blef ock borto, och alle de som honom lydt hade, vordo förskingrade.
After this man rose up Judas the Galilean in the days of the registration and drew away people (significant number of *K*) after him; And he And he perished, and all as many as were persuaded by him were scattered.
38 Och nu säger jag eder: Kommer intet vid dessa männerna, utan låter dem betämma; ty är detta råd eller verk af menniskor, så varder det väl omintet;
And now I say to you, do withdraw from men these and (do release *N(k)O*) them, for if shall be from men plan this or work this, it will be overthrown;
39 Men är det af Gudi, så kunnen I icke Slå det neder, såframt I viljen icke finnas strida emot Gud.
if however from God it is, not (you will be able *N(k)O*) to overthrow (them, *N(K)O*) otherwise otherwise also fighting against God You shall be found.
40 Då föllo de alle intill hans råd; och kallade Apostlarna, läto hudflänga dem, och bödo dem, att de icke skulle tala i Jesu Namn; och läto gå dem.
They were persuaded now by him, and having called in the apostles having beaten they commanded [them] not to speak in the name of Jesus and released (them. *k*)
41 Men de gingo med fröjd ifrå Rådet, att de voro värdige lida smälek för hans Namns skull;
They indeed therefore were departing rejoicing from [the] presence of the Council, that they had been counted worthy for the Name (*o*) (of him *K(O)*) to suffer dishonor;
42 Och höllo hvar dag uppå, utan återvändo, att lära och predika Evangelium om Jesu Christo, uti templet, och i all hus.
Every then day in the temple and in house not they were ceasing teaching and evangelising [that] the Christ [is] Jesus.
