Apostlagärningarna 3
1 Så gingo Petrus och Johannes tillhopa upp i templet, vid bönestunden, som var den nionde timmen.
En ettermiddag gikk Peter og Johannes til templet for å delta i den daglige bønnen som var klokka tre.
2 Och der var en man, ofärdig allt ifrå sine moders lif, som lät sig bära; den satte de hvar dag för dörrena åt templet, som het den sköna, att han skulle bedas almosa af dem som ingingo i templet.
Da fikk de se en mann som ble båret dit. Han hadde vært lam fra fødselen av. Hver dag plasserte de ham ved den tempelporten som gikk under navnet Fagerporten. Der kunne han tigge av dem som gikk inn i templet.
3 Då han fick se Petrum och Johannem, att de ville gå in i templet, bad han dem om almoso.
Da Peter og Johannes var på vei inn, ba han om penger.
4 Då såg Petrus på honom, med Johanne, och sade: Se på oss.
Peter og Johannes stanset et øyeblikk og møtte blikket hans, og Peter sa bestemt:”Se på oss!”
5 Då såg han på dem, förhoppandes att han skulle något få af dem.
Da så mannen opp, etter som han trodde han skulle få noe.
6 Då sade Petrus: Silfver och guld hafver jag icke; men det jag hafver, det gifver jag dig: I Jesu Christi Nazareni Namn, statt upp, och gack;
Men Peter sa:”Vi har ingen penger, men jeg har noe annet å gi deg! Gjennom kraften fra Jesus Kristus fra Nasaret, befaler jeg deg å stå opp og gå!”
7 Och tog honom vid högra handena, och reste honom upp; och straxt vordo hans fötter och ben stadig.
Peter tok den lamme i høyre hånden og reiste ham opp. Da han gjorde det, ble mannen frisk i føttene og anklene.
8 Han sprang upp, och stod, och gick, och följde dem in i templet; gick och sprang hit och dit, prisandes Gud.
Han reiste seg med et rykk og begynte å gå fram og tilbake! Så fulgte han med inn i templet. Der gikk og hoppet han om hverandre og hyllet Gud.
9 Då fick allt folket se honom, att han gick och lofvade Gud;
Alle som var i templet, så ham gå omkring og hylle Gud.
10 Och kände honom, att han var den samme, som plägade sitta efter almoso, vid, den sköna dörrena för templet; och vordo fulle med undersamhet och förskräckelse öfver det honom vederfaret var.
Da de oppdaget at det var den lamme tiggeren som brukte å sitte ved Fagerporten, ble de helt forskrekket.
11 Då nu denne mannen, som ofärdig varit hade, och helbregda gjord var, höll sig intill Petrum och Johannem, lopp allt folket till dem i förhuset, som kallas Salomons, och förundrade sig.
Tiggeren holdt seg hele tiden nær Peter og Johannes. Alle i templet stimlet sammen i Salomos buegang. De tråkket nesten ned hverandre for å se mannen.
12 Då Petrus, det såg, svarade han till folket: I män af Israel, hvi undren I häruppå? Eller hvi sen I på oss, lika visst som vi af vår egen kraft eller förtjenst hade det åstadkommit, att denne hafver fått sin gång?
Peter så straks sin sjanse og begynte å tale til folkemassen. Han sa:”Israelitter, hvorfor er dere så forskrekket over det som har skjedd? Hvorfor stirrer dere på oss? Tror dere at vi ved vår egen kraft og godhet har fått denne mannen på beina?
13 Abrahams, och Isaacs och Jacobs Gud, våra fäders Gud, hafver förklarat sin Son Jesum, hvilken I öfverantvardat hafven, och förnekat inför Pilatus, då han dömde, att han skulle gifvas lös.
Nei, det er Abrahams, Isaks og Jakobs Gud, våre forfedres Gud, som har gjort dette for å opphøye og ære sin tjener Jesus. Det var han dere utleverte til landshøvdingen Pilatus og svek, og det til tross for at Pilatus gjerne ville ha satt ham fri.
14 Men I förnekaden den Helga och Rättfärdiga; och båden, att mandråparen skulle gifvas eder.
Dere svek ham som var hellig og uten skyld, og forlangte i stedet at en morder skulle bli satt fri.
15 Och lifsens Första dråpen I. Den hafver Gud nu uppväckt ifrå de döda; till hvilket vi vittne äre;
Dere drepte ham som gir menneskene liv, men Gud har vekket ham opp fra de døde. Dette har vi selv sett og kan vitne om.
16 Och hafver genom trona på hans Namn, på denna, som I sen och kännen, stadfäst sitt Namn; och tron, som är genom honom, hafver gifvit denna hans helbregda, i allas edra åsyn.
Ved tro på den kraften som er i Jesus, har denne mannen nå blitt helbredet. Dere vet jo alle at han før var helt lam. Troen på Jesus har gjort ham fullstendig frisk, noe som alle kan se.
17 Nu, käre bröder, vet jag väl, att I det gjort hafven af fåkunnighet, såsom ock edre öfverste.
Kjære venner! Jeg vet godt at både dere og lederne deres utleverte Jesus fordi dere ikke forsto bedre.
18 Men Gud, som genom alla sina Propheters mun föresagt hafver, att Christus skulle lida, han hafver nu så fullbordat det.
Ved det som skjedde, har Gud latt det han forutsa hos profetene, bli virkelighet: At Messias, den kongen han lovet oss, måtte lide.
19 Så bättrer eder nu, och vänder eder om, på det edra synder måga afskrapade varda;
Derfor er det på tide å vende om til Gud, slik at dere får tilgivelse for syndene.
20 Att vederqvickelsens tid då kommer för Herrans ansigte, när han sändandes varder den eder nu tillförene predikad är, Jesum Christum;
Da skal en fantastisk tid med hvile og lindring komme. Gud skal sende Jesus, kongen deres, tilbake til dere.
21 Hvilken himmelen intaga måste, till den tid att igen upprättadt varder allt det Gud sagt hafver, genom alla sina helga Propheters mun, af verldenes begynnelse. (aiōn g165)
Han må bli i himmelen inntil alt som Gud fra tidenes begynnelse har snakket om ved sine egne profeter, har blitt virkelighet. (aiōn g165)
22 Ty Moses hafver sagt till fäderna: Herren, edar Gud, skall eder uppväcka en Prophet utaf edra bröder, såsom mig; honom skolen I höra i allt det han eder sägandes varder.
Moses sa for eksempel:’Herren er Gud, han vil la en profet lik meg stå fram blant deres eget folk. Lytt nøye til ham.
23 Och det skall ske, att hvar och en själ, som icke hörer den Propheten, hon skall utkastas ifrå folket.
Hver og en som ikke hører på denne profeten, skal bli utryddet av folket.’
24 Och alle Propheterna, ifrå Samuel, och sedan så månge som talat hafva, hafva bådat dessa dagarna.
Etter dette har alle profetene, fra Samuel og framover, båret fram Guds budskap om det som skjer i dag.
25 I ären Propheternas och förbundsens barn, det Gud hafver gjort med våra fäder, sägandes till Abraham: I dine säd skola all folk på jordene välsignad varda.
Dere er etterkommere av disse profetene, og Guds løfter som ble gitt til forfedrene, gjelder også for dere. Gud inngikk en pakt med stamfaren deres Abraham, og sa:’Gjennom dine etterkommere skal alle folk i verden få del i min godhet.’
26 Eder först och främst hafver Gud uppväckt sin Son, Jesum, och sändt honom till att välsigna eder, att hvar och en af eder skulle sig omvända ifrå sine ondsko.
Gud lot altså sin Sønn komme til jorden. Han sendte ham først til dere som er israelitter, etter som Gud ville gi dere alt godt og få dere til å vende om fra ondskapen.”
