Apostlagärningarna 26
1 Då sade Agrippa till Paulum: Dig tillstädjes, att du talar för dig. Då räckte Paulus sina hand ut, och talade för sig:
Agirphphay Phawulossa “ne ne gish hasa7anas dandda7assa) gides. Phawulossaykka ba kushe denthidi malththe hizgi immides.
2 Jag håller mig nu lycksaligan, att jag skall försvara mig i dag inför dig, Konung Agrippa, i all de stycker, der jag öfver anklagad varder af Judomen;
“Kawoo Agirphpha! tana Ayhudati moootiza yoo wursisos hach ta ne sinththan tana maadana malththe immiza gish tana daroo ufayses.
3 Aldramest medan jag vet, att du äst förståndig på de sedvänjor och spörsmål, som ibland Judarna äro; hvarföre beder jag dig, att du ville höra mig tåleliga.
Gasoyka ne Ayhudata wogane istta palama wursia looetha errasa; Hessa gish ne ta giza wursia dandda7ada siyana mala ta nena wosays.
4 Mitt lefverne ifrån ungdomen, huru det af begynnelsen ibland detta folk i Jerusalem varit hafver, veta alle Judar,
“Tani guuththa nateththa wodeppe oykkada waana deydakko Ayhuda asati erretes. Koyrope ha7i gakkanaas ta ta dere asa gidoonine Yerusalamen ta deyda duussu asay erres.
5 Som mig förr känt hafva, om de vilja best ät; ty jag hafver varit en Pharisee, hvilket är det strängesta parti uti vår Gudstjenst.
Qassekka istti markkatana koykko nu ammano gish ta keha minththa woga naggiza Parsawe bagga gidada gamm7idade gididayssa istti koyrope denththidi erretes.
6 Och nu står jag här för rätten, för hoppets skull till det löfte, som skedt är till våra fäder af Gudi;
Ha7i qasse pirdas tana hayssan essiday Xoossi kasse nu aawatas immida caaqqo qaala uhaaththaayssa gishaskko.
7 Till hvilket de tolf vår slägte förhoppas sig komma skola, tjenande Gudi stadeliga natt och dag; för detta hopps skull, Konung Agrippa, varder jag anklagad af Judomen.
Ha uhaaththaayssako gakkanaas nu zarkketi taammane namm7ati Xoossa gaallasine qamma goyinnishe naggida. Kawo nees too! takka Ayhudati tana mootizay ha yoza gishaskko.
8 Hvi varder det hållet af eder otroligit, om Gud uppväcker de döda?
Xoossi hayqqidayta denththanayssi wannidi Ayhuda gidida inte achchan ammanetibeyne?
9 Jag mente väl hos mig sjelf, att jag mycket göra skulle, stridandes emot Jesu Nazareni Namn;
Takka ta baggara Nazirete Yesussa sunththa eqqistanas beses gada qoppadis shin;
10 Som jag ock gjorde i Jerusalem; och många heliga kastade jag i fängelse, dertill jag magt tagit hade af de öfversta Presterna; och då de dräpne vordo, förde jag domen.
Tani Yerusalamen ooththidaykka hessakoshin; Qeessista hallaqqatape ta ekkida godateththara ammanizaytape daroota qasho keeththan yegiissadis; istta wodhdhishin wodhdhizaytara isfe days.
11 Och i alla Synagogor pinade jag dem ofta, och nödgade dem till hädelse; och var dem så mycket ondsinnig, att jag förföljde dem ock uti de främmande städer.
Daro wode Ayhudata wossa keethati dizason awankka istti qaaxxayistana malanne ba ammano kadana mala ooththadis; Istta bolla daro hanqqistadakka Isra7eleppe karen diza hara kaatamatakka baada ammanizayta goodadis.
12 För hvilka sak, när jag for till Damascum, med öfversta Presternas magt och förlof;
“Hayssa ha yoozas Qeessista hallaqatappe kummetha godateththine azazo ekkada dammasqqo gizaso ta bishin;
13 Vid middagstid, o Konung, såg jag i vägen ett sken af himmelen, klarare än solskenet, skinandes kringom mig, och dem som med mig foro.
Kawoo nes too! Buroo ta ogen dishin gadey seeta gallas gidishin awa arshe poo7oppe adhdhiza poo7o beyadis; He poo7oy tanane tanara biza asata yuuy adhdhidi salope po7ides.
14 Och när vi alle föllo ned till jordena, hörde jag ena röst tala till mig, och säga på Ebreisko: Saul, Saul, hvi förföljer du mig? Dig är svårt att spjerna emot udden.
Nu wurkka biita bolla kundidishin Ayhudata qaalara (Sawulle! Sawulle! tana aazas goddazi? Neni qara maashsha bolla eqqiikko nerkka nena qohasa) giza qaala siyadis.
15 Då sade jag: Ho äst du. Herre? Sade han: Jag är Jesus, den du förföljer.
Takka (Godo! ne oonne?) Gadis; Godaykka (Ta ne Goda Yesussako!
16 Men res dig upp, och statt på dina fötter; ty dertill hafver jag uppenbarat mig för dig, att jag skall skicka dig till en tjenare och vittne om det du sett hafver; och desslikes om det jag dig ännu uppenbara skall;
Ha7i denddada ne toon eqqa; ta nes qoncciday ne tana ha7i beyidaysanine sinththafe ta nena beessanayssan ne tas markkatizade gidana mala ta nena shuumana koyadis.
17 Och vill frälsa dig för folket, och för Hedningarna, till hvilka jag nu sänder dig;
Isra7ele asa kushepene ta nena isttakko kittiza Ayhuda gidoontta dere asata kusheppekka ashshana.
18 Att du skall öppna deras ögon, att de skola omvändas ifrå mörkret till ljuset, och ifrå Satans magt till Gud; att de skola få syndernas förlåtelse, och lott ibland dem som helgade äro, genom trona till mig.
Ne istta ayfe doyana malane dhumape poo7on kessana mala qassekka xalla7es harettizasope Xoossakko ne zaarana mala ooththana; isttikka tana ammanida gish ba nagarappe marettana qasse dorettidayta giddon istti laata gade demana) gidees.
19 Så var jag icke ohörig den himmelska synene, Konung Agrippa;
“Hessa gish kawoo Agirphpha! Salope tas immetida ajjutas ta azazettadis.
20 Utan begynte förkunna först för dem som voro i Damasco och Jerusalem, och öfver allt Judiska landet, och sedan desslikes Hedningomen, att de skulle bättra sig, och omvända sig till Gud, görandes sådana gerningar som bättring tillhörde.
Gido attin ta kassistada Dammasqqon diza asa kaaliethada Yerussalamenine Yuhuda deren wursion dizayta qassekka Ayhuda gidoontta deretikka nagare ogeppe Xoossakko simmidi maretna mala erisadis. Istti nagarappe simmidayssa beessizayssa ooththana mala ta isttas yootadis.
21 För den sakens skull grepo Judarna mig i templet, och bödo till att dräpa mig.
Hessa gaason Ayhudati ta Xoossa keeththan dishin tana oykkidi wodhdhana koyda.
22 Dock hafver jag njutit Guds hjelp dertill, att jag ännu står i denna dag, betygandes både små och stora; intet annat sägandes, än det Propheterna sagt hafva att ske skulle, och Moses:
Hachch gakkanaaskka tas Xoossafe maadoy pacci errena. Hesa gish guuththaskka gitaskka markkatashe hayssan eqqadis. Nabetinne Mussey kassetidi hayssa malay hanana gidayssa yootope attin ta hara aykkokka yootabeykke.
23 Att Christus lida skulle, och vara den förste af de dödas uppståndelse, och förkunna ett ljus folkena och Hedningomen.
Isttikka yootidaysi (Xoossi kittidadey meto beeyana, hayqqope denddon koyro gididi, asi attana poo7o Isra7ele deresinne Isra7ele nayta gidontta deretas qonccana) gizayssakko.”
24 Då han nu sådant för sig svarat hade, sade Festus med höga röst: Du äst rasande, Paule; mycken konst hafver gjort dig rasande.
Phawulossay hessa yootishin Fisxxossay “Phawulossa! ha7i ne gooyyontta aggakka; ne daro taamaridayssi nena goshshides” gi wassides.
25 Och sade han: Min gode Feste, jag är intet rasande; utan talar sann och förnuftig ord.
Phawulossay gidikko izas hizzgi zaarides “boncho Fisxxossa! ta nes tuma erada yootayss attin goyabeyke.
26 Ty Konungen vet detta väl, för hvilkom jag ock trösteliga talar; ty jag håller det så före, att intet deraf är honom fördoldt; ty det är icke skedt lönliga.
Ta iza sinththan qonccera yootida kawooy hayssa yooza erres; hayssikka qootara ooththetonttayssa gidida gish kawooy erranayssa ta ammanetayss.
27 Tror du Propheterna, Konung Agrippa? Jag vet, att du tror.
Kawoo Agirphpha! nabeta ammanasa gidikki? ne ammanizayssa ta errayss.”
28 Då sade Agrippa till Paulum: Fögo ting fattas, att du talar så för mig, att jag varder Christen.
Agirphphaykka Phawulossa “Hekko ne tana hanno guuththa wode garssan ammanthana koyasa” gides.
29 Och sade Paulus: Jag både väl af Gudi, ehvad der fattas fögo eller mycket uti, att ej allenast du, utan ock alle de, som mig höra i dag, vorde sådane som jag är, undantagne dessa banden.
Phawulossakka izas zaaridi “guuththa woden gidinkka woykko daro woden ne xalla gidontta dishin hach ta yootidayssa siday wuri hanno ta qachcheteththia atta wurikka ta mala gidana mala ta Xoossa wossayss” gides.
30 Och när han detta talat hade, stod Konungen upp, och landshöfdingen, och Bernice, och de som såto der med dem.
Hessafe guye kawooy, dere ayssizaysi, Barnqanne isttara uttida asaykka wuri denddides.
31 Och vid de gingo afsides, talade de emellan sig, sägande: Denne mannen hafver intet gjort, det döden eller band värdt är.
Istti hepe kezi bishe ba garssan hays addezi hayqqos woykko qachchos gaththiza mishshe aykokka ooththibeyna” gida.
32 Och sade Agrippa till Festum: Denne mannen måtte väl vordit lösgifven, hade han icke skjutit sig till Kejsaren.
Agirphphaykka Fisxxossa “hayssi addezi yooza Qessares shiiqo gonttako aykko woththoy bayndda mela yedistanako shin” gides.
