Apostlagärningarna 22
1 I män, bröder och fäder, hörer min ursäkt, som jag nu gör för eder.
“Mobantu mwense, banse, ne bamatata, kamunyumfwani kukana mulandu kwakame.”
2 Och då de hörde, att han talade på Ebreisko till dem, dessmer ljud gåfvo de honom. Och han sade:
Pakunyumfwa kwambeti Paulo, lambanga mu mulaka wabo, balamwena tonto kwambeti banyumfwishishe cena. Paulo walapitilisha kubambileti,
3 Jag är en Judisk man, född i Tarsen i Cilicien; men uppfödd här i staden vid Gamaliels fötter, granneliga lärder uti fädernas lag, hafvandes nit om Gud, såsom ock I alle i denna dag;
“Ame nde Muyuda, ndalasemenwa mu munshi wa Taliso, mucishi ca Kilikiya, nsombi ndalakulila muno mu munshi wa Yelusalemu. Ndalikuba shikwiya wa Gamaliyeli, uyo walanjiyisha mwakukonkela Milawo yalapewa ku bamashali betu bakulukulu. Kayi ndalikuba walibenga kusebensela Lesa, mbuli ncemubele mwense omuli pano.
4 Och hafver förföljt denna vägen allt intill döden, bindandes och kastandes i fängelse både män och qvinnor;
Ndalikupensha bantu balikukonkela nshila ya Mwami Yesu, nabambi ndalikubashinisha. Ndalikwikata batuloba ne batukashi ne kubatwala mujele.
5 Såsom ock öfverste Presten mig vittne är, och hele hopen af de äldsta, af hvilkom jag hade tagit bref till bröderna, och for till Damascum, att föra ock dem, som der voro, bundna till Jerusalem, att de skulle blifva näpste.
Mukulene wa Beshimilumbo, ne bomboloshi ba nkuta ngabasumineti ndambanga cakubinga. Pakwinga balo ebalampa makalata, akunsuminisha kutwala ku Bayuda balikwikala mu munshi wa Damasiko. Neco ndalaya akubekata bantu bashoma Yesu ne kubaleta ku Yelusalemu, kabali basungwa ncetani kwambeti bese bapewe cisubulo.
6 Så hände sig, vid jag var på vägen, och kom in mot Damascum, vid middagstid, att ett stort sken af himmelen ljungade kringom mig hasteliga.
“Mpondalashika pepi ne munshi wa Damasiko, cindi ca 12 koloko munshi, mumuni unene walafuma kwilu walamunikila mpondalikuba.
7 Och jag föll ned på jordena, och hörde ena röst, sägandes till mig: Saul, Saul, hvi förföljer du mig?
Ndalawa panshi, popelapo ndalanyumfwa liswi lya kwambeti, ‘Saulo! Saulo! Inga ulampenshelenga cani cisa’
8 Och jag svarade: Ho äst du, Herre? Sade han till mig: Jag är Jesus af Nazareth, den du förföljer.
Ndalepusheti, ‘Inga njamwe bani Nkambo,’ Walikwamba walankumbuleti, ‘Njame Yesu waku Nasaleti ngolapenshenga.”
9 Och de som med mig voro, sågo skenet, och vordo förfärade; men röstena hörde de intet, hans som talade med mig.
Bantu mbondalikuba nabo baliya kunyumfwa liswi lya muntu walikwamba nenjame sobwe, nsombi mumuni balaubona.
10 Då sade jag: Herre, hvad skall jag göra? Då sade Herren till mig: Statt upp, och gack in i Damascum; och der skall dig sagdt varda, om allt det dig förelagdt är till att göra.
Popelapo ndalepusheti, “Inga nicani ncendelela kwinsa Nkambo? Apo Mwami walambeti, ‘Nyamuka, wenga mu Damasiko, nibenga bakwambile byonse Lesa mbyalayandangeti winse.’
11 Och efter jag såg intet, för den klarhetens skull som gick af det skenet, vardt jag ledd vid handena af mina följare, som med mig voro, och kom in i Damascum.
Ndalashipilwa cebo ca mumuni unene walamunikila cakwinseti balanjikatilila kucikasa bantu mbondalikuba nabo pa kuntwala mu Damasiko.”
12 Och der var en gudfruktig man efter lagen, benämnd Ananias, ett godt rykte hafvandes när alla Judar, som der bodde.
Mu munshi uwu mwalikuba muntu walikukwiweti Hananiya, muntu wali kukonkela Milawo, ne kukambilila Lesa ne moyo wakendi wonse. Bayuda bonse baku Damasiko balikumupa bulemu.
13 Han kom till mig, och stod, och sade till mig: Saul, käre broder, haf din syn igen. Och i samma stundene fick jag min syn, och såg honom.
Walemana pepi ne njame ne kwambeti, “Saulo mukwabo, kocaluka menso utatike kubona kayi!” Pacindi copeleco ndalacikonsha kulanga ne kumubona Hananiya.
14 Då sade han: Våra fäders Gud hafver beredt dig, att du skall känna hans vilja, och se den Rättfärdiga, och höra röstena af hans mun;
Popelapo walambeti, “Lesa ngobali kukambilila bamashali betu bakulukulu, lakusala kwambeti winshibe kuyanda kwakendi ne kubona Walulama ne kunyumfwa liswi lyakendi.
15 Ty du skall vara honom ett vittne för alla menniskor, om det du sett och hört hafver.
Pakwinga nukamubele kamboni pakubambila bantu bintu mbyowalabona, ne kunyumfwa.
16 Och nu, hvad töfvar du? Statt upp, och låt dig döpa, och två af dina synder, åkallandes Herrans Namn.
Inga lino ucipembelela cani? Nyamuka, ubatishiwe kwambeti Lesa akuswepeshe bwipishi bwakobe mpolapailinga Lesa.
17 Då hände sig, att när jag var kommen igen till Jerusalem, och bad i templet, att jag vardt tagen uti ena syn;
“Mpondalabwelela ku Yelusalemu, cindi ncondalikupaila mu Ng'anda ya Lesa ndalabona cimbonimboni.
18 Och såg honom, sägandes till mig: Låt lida dig, och gack snarliga utu Jerusalem; ty de varda icke anammande ditt vittnesbörd om mig.
Ndalabona Mwami kang'ambileti, ‘Fwambana, fuma mu Yelusalemu muno, pakwinga bantu nteti bakunyumfwile bukamboni mbweti wambenga bulambanga sha njame.’
19 Och jag sade: Herre, de veta sjelfve att jag drog i häktelse, och hudflängde allestäds i Synagogorna dem som trodde på dig.
Ame ndalambeti, ‘Nkambo, bonse bacinshi kwambeti ndalikuya mu mibungano ya Bayuda, kusunga ne kubauma abo bashoma muli njamwe.
20 Och då dins vittnes Stephani blod utgjutet vardt, var jag ock med, och samtyckte hans död, och vaktade deras kläder som dråpo honom.
Kayi mpobalikumushina Stefano uyo walikwambila bantu makani ali pali njamwe, ame ndalikubapo. Ndalasuminishako kwambeti bamushine, kayi njame ndalikuba ndekata mu makasa byakufwala bya kunsa bya bantu abo balikumushina.’
21 Och han sade till mig: Gack, ty jag vill sända dig fjerran bort till Hedningarna.
Lino Mwami walang'ambileti, ‘Koya, pakwinga ni nkakutume kutali ku bantu bakunsa.’”
22 Men de hörde honom allt intill detta ordet. Då upphofvo de sina röst, och sade: Tag bort sådana mennisko af jordene; ty det är icke tillbörligit att han skall lefva.
Bantu bali kabakutika mpaka pacindi ncalamba maswi akuya kubantu bakunsa. Neco balatatika kubilikisheti, “Katumushinani! Nkelela kubapo pacishi capanshi muntuyu sobwe!”
23 Och då de så ropade, och kastade sin kläder af, och hofvo stoft upp i vädret;
Balabilikisha ne kuwala byakufwala byabo bya kunsa mwilu, ne kutukula lusuko.
24 Lät höfvitsmannen leda honom in i lägret, och böd att han skulle huflängas och ransakas, att han måtte få veta, för hvad sak de hade så ropat på honom.
Popelapo mukulene wa bashilikali bonse walabambileti bamutwale Paulo, munkambe ya bashilikali kuya kumukwapula, kwambeti ayubulule ncobayobekelanga bantu bonse.
25 Och då han honom bundit hade med tåg, sade Paulus till underhöfvitsmannen, som när stod: Mågen I ock hudflänga någon Romersk man, och odömdan?
Lino mpobalamusunga kwambeti batatike kumukwipa, Paulo walepusha mushilikali walikwendelesha bashilikali mwanda, walikuba wemana pepi, “Sena mulawo wasuminisha kukwipa bikoti muntu Muloma, kamutana mu mombolosheti mucane mulandu?”
26 Då underhöfvitsmannen det hörde, gick han till öfversta höfvitsmannen, och bådade honom, sägandes: Hvad vill du göra; ty denne mannen är en Romare?
Uyu mukulene wabashilikali mpwalanyumfweco, walaya kwambila mukulene wa bashilikali bonse, ne kumwipusheti, “Inga mulayandanga kwinsa cani? Muntuyu ni Muloma!”
27 Då gick öfverste höfvitsmannen till honom, och sade: Säg mig, äst du ock en Romare? Då sade han: Ja.
Popelapo mukulene wa bashilikali bonse walaya kuli Paulo, kuya kumwipusheti, “Kong'ambila cena, sena omu Loma?” Paulo walakumbuleti, “Ee.”
28 Då svarade höfvitsmannen: Jag hafver köpt detta borgerskapet med en stor summo. Då sade Paulus: Jag är ock födder ( en Romare ).
Mukulene wa bashilikali bonse walambeti, “Ame ndalensa kula ne mali angi, kwambeti mbe Mu loma.” Paulo walakumbuleti, “Ame nde mu Loma mukusemwa.”
29 Och straxt gingo de ifrå honom, som skulle hafva ransakat honom; och höfvitsmannen begynte frukta, sedan han fick veta att han var en Romare, och att han hade bundit honom.
Cindico bashilikali basa balikuyanda kumwipusha balasonoka. Nendi mukulene wa bashilikali bonse walatina mpwaleshibeti Paulo ni Muloma, kayi bamusunga ncetani.
30 Dagen derefter ville han veta förvisso, för hvad sak han var beklagad af Judomen; och löste honom utu banden, och lät öfversta Presterna komma tillhopa, och hela Rådet, och lät Paulum komma fram för dem.
Neco pabusuba bwalakonkapo, mukulene wa bashilikali bonse walikuyanda kwinshiba cena mulandu ngobali kuyanda kumupa Paulo Bayuda, walambila bashilikali kwambeti bamusungulule Paulo, kufumapo walambila beshimilumbo bamakulene ne bendeleshi ba nkuta bonse kwambeti babungane. Neco balamwimanika Paulo pantangu pabo.
