Apostlagärningarna 21
1 Som nu skedde att vi lade af dädan, och foro ifrå dem, kommom vi rätta kosen till Coum; och dagen nästefter till Rhodum, och dädan till Patara.
Tukaalajilanjeje, gutukwelile meli gutupite mpaka ku Koshi. Malabhi gakwe gutuishe ku Lode na gwajabhula penepo gutupite ku Patala.
2 Och der fingo vi ett skepp, som aktade sig till Phenicien; der stego vi uti, och ladom utaf.
Kweneko gutujiimene meli jajendaga ku Poinike, gutukwelile, gutujabhwile.
3 Och som Cypren begynte komma oss i sigte, lätom vi det på vänstra handene, och segladom till Syrien, och kommom till Tyrum; ty der lossade skeppet upp laddningena.
Tukaishileje pa kushibhona shilambo sha Kupulo, gutupitile kunkono nshinda gutuloshiye ku Shilia. Gutujimi kushilambo sha Tilo penepo mishigo ja mmeli mula jatendaga pinjikwa jituluywe.
4 Och efter vi funne der Lärjungar, blefvo vi der i sju dagar. Och de sade Paulo genom Andan, att han skulle icke fara upp till Jerusalem.
Gutwaimenenje bhaajiganywa bha a Yeshu kweneko, gututemi nabhonji kwa juma jimo. Bhalibheleketanga kwa mashili gaka Mbumu, gubhaalimbiyenje a Pauli bhanajende ku Yelushalemu.
5 Och då de dagar förlupne voro, drogo vi våra färde; och de följde oss alle, samt med hustrur och barn, tilldess vi kommom utu staden; och på stranden fölle vi på knä, och bådom.
Ikabheje mobha getu gakamalileje gutujabhwile. Na bhandunji bhowe na ashakongo bhabhonji na ashibhana bhabhonji gubhatupelesheyenje mpaka palanga shilambo. Tukaisheje nnyenje bhaali, tubhowe gututindibhele kujuga Nnungu.
6 Och sedan vi hade helsat hvarannan, ginge vi till skepps; och de gingo till sitt igen.
Kungai gutulegene nabhonji, uwe gutukwelile meli, nabhalabhonji gubhabhujilenje kunngwabhonji.
7 Men vi höllo seglatsen fram ifrån Tyro, och kommom neder till Ptolemais; och der hel sade vi bröderna, och blefve der en dag med dem.
Gutupite na mwanja gwetu gwajabhula ku Tilo gutuishe ku Tolemaishi, kweneko gutwaalamushilenje ashaapwetu, gututemi nabhonji lyubha limo.
8 Dagen derefter kommom vi, som vorom med Paulo, till Cesareen; och gingom in uti Philippi Evangelistens hus, hvilken en var af de sju, och blefvom när honom.
Malabhi gakwe gutujabhwile gutuishe ku Kaishalia. Kweneko gutupite kunngwabho a Pilipi Bhaalunguya Ngani ja Mmbone. Bhenebho ni munkumbi gwa nng'ano na bhabhili bhaagwilwenje ku Yelushalemu kula.
9 Och han hade fyra döttrar, jungfrur som propheterade.
Bhashinkukola bhali nsheshe bhakanabhe lombwanga bhatendaga londolanga.
10 Och medan vi vorom der i många dagar, kom der en Prophet till utaf Judeen, benämnd Agabus.
Tukatameje kweneko mobha gowepe, gwaishe nkulondola jumo kukopoka ku Yudea lina lyakwe Agabhushi.
11 Då han var kommen till oss, tog han Pauli bälte, och band sig fötter och händer, och sade: Det säger den Helge Ande: Den man, som detta bältet tillhörer, skola Judarna så binda i Jerusalem, och antvarda honom i Hedningahänder.
Akatuishileje gwatolile nshipi gwa a Pauli, gwaitabhile makono na makongono, gwashite, “Mbumu jwa Ukonjelo akuti, ‘Nnyene gwene nshipi guno apinga tabhwa shana nneino na Bhayaudi ku Yelushalemu na bhapinga kunkamuyanga ku bhandunji bha ilambo ina.’”
12 När vi detta hörde, bådom vi, och de som utaf den staden voro, att han icke skulle draga upp till Jerusalem.
Bhai, tukapilikaneje genego uwe na bhandunji bhananji bha pepala gutwaashondelesheye a Pauli bhanajende ku Yelushalemu.
13 Då svarade Paulus, och sade: Hvad gören I, gråtandes, och bedröfvandes mitt hjerta? Jag är redebogen icke allenast bindas, utan jemväl dö i Jerusalem, för Herrans Jesu Namns skull.
Ikabheje a Pauli gubhajangwile, “Nkupinga tendanga nndi? Nnagutanga mmulaganje ntima? Nne ng'engwilwe nngabha ga tabhwape ku Yelushalemu, ikabheje nkali kubhulagwa kwa ligongo lya a Yeshu.”
14 Och efter han lät intet säga sig, gåfve vi oss tillfrids, sägande: Varde Herrans vilje.
Tukalepeleje kwaashondelesheya, bhai gutushite, “Libhapinga Bhakulungwa litendeshe!”
15 Efter de dagar redde vi oss till, och forom upp till Jerusalem.
Gakapiteje gene mobha gala, gututabhile mishigo jetu, gutujabhwile kwenda ku Yelushalemu.
16 Och kommo någre Lärjungar med oss af Cesareen, de der med sig hade en gamlan Lärjunga, som var af Cypren, benämnd Mnason, när hvilkom vi gästa skulle.
Bhaajiganywa bhananji kopoka ku Kaishalia gubhalongenenje na uwe, gubhatupelekenje ku nyumba ja a Mnashoni kutwajendaga ishila. A Mnashoni pubhaliji bhashilambo bha ku Kipulo na pubhaliji bhaajiganywa tandubhila bhukala.
17 Och när vi kommom till Jerusalem, undfingo oss bröderna gerna.
Tukaisheje ku Yelushalemu, bhakilishitu ajetunji gubhatuposhelenje kwa kwinonyela.
18 Dagen derefter gick Paulus med oss in till Jacobum; och alle de äldste församlades;
Malabhi gakwe a Pauli gubhapite na uwe na bhakulungwanji bhowe bha liekalu bhapalinji kukwaabhona a Yakobho.
19 Då han dem helsat hade, förtäljde han dem alltsammans, det ena med det andra, som Gud gjort hade, genom hans tjenst, ibland Hedningarna.
Bhakaalamushilanjeje, a Pauli gubhaatalashiyenje yowe ibhatendile a Nnungu kubhandunji bha ilambo ina nniengo lyabho.
20 Då de det hörde, prisade de Herran, och sade till honom: Du ser, käre broder, huru mång tusend Judar äro som tro; och alle hafva nit om lagen.
Bhakapilikananjeje genego gubhaakushiyenje a Nnungu. Kungai gubhaalugulilenje a Pauli, “Apwetu, nnilola kuti maelupu ga Bhayaudi nnaino bhashibhanganga bhakilishitu na bhowenji bhashitumbililanga kukamulila shalia ja a Musha.
21 Och de hafva hört af dig, att du lärer alla de Judar, som bo ibland Hedningarna, att de skola träda ifrå Mose lag; sägandes, att de icke skola omskära sin barn, och icke vandra efter som vant är.
Bhabhalanjilwenje ngani jenu kuti nnakwajiganyanga Bhayaudi bhatamanga mwilambo ina kuti bhanakagulanje Malajilo ga a Musha wala bhanaataganje unyago ashibhana bhabhonji na bhanakaguyanje ikubho ya Shiyaudi.
22 Hvad är det då? Den menige man måste ändtliga församlas; ty de få väl höra, att du äst kommen.
Igala, pushiibhe bhuli? Pabha shibhapilikananje kuti nng'ishe.”
23 Så gör nu, som vi säge dig: Vi hafve här fyra män, som löfte hafva på sig;
“Bhai, ntende malinga gutupinga kummalanjila gano. Bhashipagwanga apano bhanabhalume nsheshe bhashitabhanga nalili.
24 Dem tag till dig, och rena dig med dem, och bekosta der något uppå att de raka sitt hufvud; och deraf kunna alle veta, att det är intet som de hört hafva om dig; utan att du ock så vandrar, att du ock håller lagen.
Mwiilunde na bhene bhanganyabho, nkaikonjeleye nabhonji kwa a Nnungu. Nkaalipilanje, nkupinga bhamogwanje umbo yabhonji. Penepo bhandunji bhowe shibhamumanyanje kuti ngani jenu jibhapilikenenjejo nngabha ja kweli, ikabheje mmwe mmayene nnitama ukoto na nnikaguya Shalia ja a Musha.
25 Men de Hedningar, som vid trona tagit hafva, dem hafve vi tillskrifvit, och beslutit att de intet sådant behöfva att hålla; utan att de taga sig vara för det afgudom offradt är, och för blod, och för det som förqvafdt är, och för boleri.
Ikabheje kwa ngani ja bhandunji bha ilambo ina bhalinginji bhakilishitu, twaajandishilanje bhaluwa kwatalashiyanga shitushite lajila, bhanalyanganje yalya ya mbepei ya ashinnungu bha yanamu na bhanataunanje nnyama yangainga na bhaiepuyanje na labhalabha.”
26 Dagen derefter tog Paulus männerna till sig, och lät rena sig med dem; och gick in i templet, förkunnandes att reningsdagarna voro fullbordade, tilldess utoffradt var, för hvar och en af dem.
Bhai, pa malabhi gakwe a Pauli gubhaatolilenje bhandunji bhatabhilenje nalili bhala gubhajujile nabhonji Nnungu nkwiikonjeleya. Kungai nigubhajinjile nliekalu, kuulugula ga mpelo gwa mobha ga kwiikonjeleya kwa a Nnungu na ga mbepei ipinga shoywa kwa kila mundu.
27 Då de sju dagar när ute voro, och de Judar, som voro af Asien, fingo se honom i templet, upprette de allt folket, och togo fatt på honom,
Bhai, gene mobha nng'ano na gabhili gala gali tome na malila, Bhayaudi bhakopokengene ku Ashia gubhaabhweninji a Pauli nniekalu. Bhai, gubhakwiyenje nnjimwa likundi lyowe lya bhandunji, nigubhaakamwilenje.
28 Ropande: I män af Israel, hjelper; detta är den man, som alla allestäds lärer, emot folket, emot lagen, och emot detta rummet; och derutöfver hafver han dragit Greker in i templet, och gjort detta helga rummet oskärdt.
Gubhajobhelenje, bhalinkutinji, “Mmashileunji bha pa Ishilaeli, ntujangutanje! Jweneju ni mundu ajiganya bhandunji mmbali yowe indu ikapinjikwa na bhandunji bha shilambo sha Ishilaeli, ya kana Shalia ja a Musha na pa ukonjelo pano. Na kabhili anakwaajinjiyanga Bhagiliki nniekalu nikupanyatiya pa ukonjelo pano.”
29 Ty de hade sett Trophimus af Epheso i staden med honom, och mente att Paulus hade haft honom in i templet.
Bhashinkubheleketanga nneyo, ligongo lya kummona Tolopimo mundu jwa ku Epesho alongene na a Pauli kunnjini, gubhaganishiyenje kuti a Pauli bhashikunnjinjiya nniekalu.
30 Och vardt ett upplopp i hela staden, och folket församlades, och togo Paulum, och drogo honom utu templet. Och straxt vordo portarna tilläste.
Shilambo showe gushijinjile nnjasha, gubhaikengenenje bhandunji kukopoka mmbali yowe, gubhaakamwilenje a Pauli, gubhaakwekwetenje kwakopoya nniekalu, shangupe milango ja liekalu jikuugalwaga.
31 Och som de ville dräpit honom, fick den öfverste höfvitsmannen för krigsfolket båd, huru hela Jerusalem var upprest.
Bhalinginji nkuloleya mwa kwabhulajila, bhakulungwa bha bhakomana ngondo bha Loma, gubhapatile ntenga kuti ku Yelushalemu kowe kushinyata.
32 Då tog han straxt till sig krigsknektarna och höfvitsmännerna, och kom löpandes till dem; och när de fingo se höfvitsmannen och krigsknektarna, vände de igen att slå Paulum.
Shangupe gubhaatolilenje ashimanjola na bhakulungwanji bha manjola, gubhapite lubhilo kulugwinjili lwa bhandunji kula. Na bhalabhonji bhakaabhonanjeje bhakulungwa bha bhakomana ngondo na ashimanjola bhala, gubhapumwilenje kwaakoma a Pauli.
33 Och gick höfvitsmannen fram, och tog fatt på honom, och lät binda honom med två kedjor; och sporde ho han var, eller hvad han gjort hade.
Bhakulungwa bha bhakomana ngondo bhala gubhapite kwaakamula a Pauli, gubhaamulishe bhatabhwe mindondolo jibhili. Gubhabhushiye, “Jweneju gani na atendile nndi?”
34 Men ibland folket ropade den ene så, och den andre så; och efter han kunde intet förfara det visst var, för sorlets skull, lät han föra honom i lägret.
Nnugwinjili mula bhandunji bhatendaga jobhelanga bhananji bhalinkutinji nnei na bhananji sha munape. Kwa ligongo lya yene njobhelayo, bhakulungwa bha bhakomana ngondo bhala bhangagamanya malombolelo ga jene ngani jila. Kwa nneyo gubhaamulishenje bhandu bhabho bhaapelekanje a Pauli nnugwani.
35 Och när han kom till trapporna, hände sig att krigsknektarna måste bära honom, för öfvervålds skull, som gick af folkena.
A Pauli bhakaishejepe pa ngashi, penepo guipinjikwe ashimanjola bhaajigalanje a Pauli kwa ligongo lya nnjasha ya bhandunji.
36 Ty der följde ganska mycket folk efter, och ropade: Tag bort honom!
Pabha lugwinjili lwa bhandu lwatendaga kwaakagula bhalijobhelenga, bhalinkutinji, “Mwaabhulaje!”
37 Och som nu Paulus begynte komma in i lägret, sade han till höfvitsmannen: Må jag ock tala med dig? Då sade han: Kan du tala Grekisko?
Na bhalabho a Pauli bhalijinjiywa nnugwani, gubhaajujile bhakulungwa bha bhakomana ngondo bhala bhalinkuti, “Ngunajuga nimmalanjile shindu.” Bhakulungwa bhala gubhashite, “Bhuli ulikombola Shigiliki?
38 Äst icke du den Egyptiske mannen, som för dessa dagar gjorde ett upplopp, och hade ut i öknena fyratusend mördare?
Ugwe nngabha Mmishili agano mobha pegano apitinishe bhandu elupu nsheshe bhaashemwanga mabhulaga bhandu, alikwaalongoyanga kuanga?”
39 Då sade Paulus: Jag är en Judisk man, af Tarsen i Cilicien, en borgare i den namnkunniga staden; jag beder dig, städ till att jag må tala till folket.
A Pauli gubhajangwile, “Nne Nannyaudi, kumelekwe ku Tasho nshilambo sha Kilikia, nne mundu jwa shilambo nngabha sha nyegala. Shonde nneshe melekete na bhashilambobha.”
40 Och han tillstadde det. Då stod Paulus på trappone, och tecknade till folket med handene. Då nu vardt en stor tysta, talade han till dem på Ebreiskt mål, sägandes:
Bhakulungwa bhala gubhakundile. Kwa nneyo a Pauli gubhajimi pangashi, gubhaajinulilenje nkono bhandunji bhapumulanje, bhakapumulanjeje, a Pauli gubhatandwibhe kubheleketa nabhonji kwa Shiebhulania.
