Apostlagärningarna 20
1 Då nu upploppet vardt stilladt, kallade Paulus Lärjungarna till sig, och helsade dem, och for sina färde, till att draga in uti Macedonien.
Nazyamaliha efujo zila uPaulo wabhakwizya amanyili wabhazinzya amoyo wabhalaga wabhala hu Makedonia.
2 Och när han hade vandrat genom de landsändar, och förmanat dem med mycket tal, kom han in i Grekeland;
Nawashila amikoa ego abhazinzya amoyo amanyili wabhala hu Yunani.
3 Och han blef der i tre månader. Och efter Judarna hade satt försåt för honom, när han skulle fara in i Syrien, fick han för råd att vända om igen genom Macedonien.
Pawakhala amezi gatatu zyahapangwa embibhi na Wayahudi napalamilaga ashuule hwidala lya muminzi, abhale hu Shamu, sigawabhala uhwo washilila hu Makedonia.
4 Och följde honom allt intill Asien Sopater af Bereen; och af Thessalonica Aristarchus, och Secundus, och Gajus af Derbe, och Timotheus; och af Asien Tychicus, och Trophimus.
Bhashulile nabho paka hu Asia bhahali bha Sopatro, mwana wa Pirho yafumile hu Berea; Aristariko nu Sekundo, bhonti bhafumile hwa akristi bha hu Thesalonike; Gayo wa hu Derbe; u Timotheo; Tikiko nu Trofimo bhafumile hu Asia.
5 Desse foro framföre, och bidde oss i Troade.
Lelo abhantu ebha bhatagaliye bhatihulaga hula hu Troa.
6 Men vi seglade af Philippis, efter Påskadagarna, och kommom till dem i Troade innan fem dagar; och töfvade der i sju dagar.
Hwidala ilya minzi afume hu Filipi nazyashila ensiku ezye mabumunda gasi gabhaponyizye ehamila isiku ilya sanu tafiha hu Troa. Taakhiye uhwo ensiku saba.
7 På en Sabbath, då Lärjungarna kommo tillsammans, till att bryta brödet, hade Paulus ett tal för dem, efter han ville annan dagen färdas; och fördröjde han talet intill midnatt.
Isiku ila muhungu patabhuungine alye amabumunda, u Paulo alumbiliye na Waamini. Alikuwa akipanga kuondoka kesho yake, hivyo akaendelea kuongea tee paka nu siku uwapahati.
8 Och mång ljus voro upptänd i salen, der de församlade voro.
Zyahali ihozyo zinyinji hwatakhiye hwigulu.
9 Så satt der en yngling uti ett fenster, benämnd Eutychus, och var förtyngd af svår sömn; och vid Paulus länge talade, tog sömnen honom så svårliga, att han föll ned af tredje bottnen, och vardt upptagen döder.
U kijana umo itawa lyakwe yu Utiko, akhiitwe nu tulo akhiiye ambali pidilisha pamande walagala pansi afume igulu ilya tatu na bhabhala hutole bhega afwiye.
10 Då steg Paulus ned, och lade sig på honom, och tog omkring honom, och sade: Varer icke bedröfvade; ty själen är ännu uti honom.
Lelo uPaulo wope wiha pansi, wa hwigolosya puula ufwe wabhabhuula waga musahiile umwoyo unu mwomi.”
11 Sedan gick han upp igen, och bröt brödet, och åt; och talade sedan länge med dem, tilldess det dagades; och så färdades han.
Wazubha hwigulu antele wamensula ibumunda walya nawayanga nabho paka ninzansha wasogola.
12 Och hade de den ynglingen fram lefvandes; och voro deraf icke litet tröstade.
Bhaleta ukijana ula shamwomi bhasungwa tee.
13 Men vi stegom till skepps, och forom dädan till Asson, aktande der intaga Paulum; ty han hade så skickat, och han ville fara landvägen.
Ate tatagaalila ne meli tabhala hu Aso, tapanjile humweje uPaulo, umwene ajendile hunsi inyoomu shapanjile umwene.
14 När vi tillhopakommom i Asson, togom vi honom in, och kommom sedan till Mitylenen.
Natatangana nawo Aso, tapashila mumeli tabhala nawo hu Mitilene.
15 Dädan seglade vi, och kommom dagen nästefter in mot Chium; och så dagen derefter kommom vi till Samum, och töfvade i Trogillio; och nästa dagen efter kommom vi till Miletum.
Ate tasogola afume uhwo isiku ilya bhili tafiha hu kisiwa she Kio. Isiku ilyamwabho tafiha hu kisiwa she Samo, shandao lwakwe tafiha hu Mileto.
16 Ty Paulus hade satt sig före att segla framom Ephesus, på det att han icke skulle förtöfva sig i Asien; ty han hastade sig, om möjeligit hade varit, att han kunde varit i Jerusalem om Pingesdagarna.
U Paulo ahamuya ashuulile ashilile hu Efeso, siga ahanzaga atumile umuda gwagwonti uhwo, ali nu piliganu uwabhale hu Yerusalemu hu shikulukulu she Pentekoste.
17 Och sände han af Mileto båd till Ephesum, och kallade till sig Presterna i församlingene.
Afume hu Mileto atumile abhantu hu Efeso nabhakwizye azee bhi kanisa.
18 När de kommo till honom, sade han till dem: I veten, huruledes jag hafver varit när eder alltid, ifrå första dagen jag kom in i Asien;
Nabhafiha wabhabhuula huje mwe mumenye ahwande pihandiye ulwahwande ahwinze ipa pa Asia shanahali hulimwe ensiku zyonti.
19 Tjenandes Herranom med all ödmjukhet, och med många tårar och frestelser, som mig vederforos af Judarnas försåt;
Imbombile imbombo ya Ngulubhi huunyenyekevu wonti na hwiyisye na humansozi na malabha gaganajile hwa Yahudi.
20 Så att jag hafver intet försummat, det eder kunde vara till nytto, att jag ju hafver förkunnat eder, och lärt eder uppenbarliga och synnerliga;
Mumenye shanali mwigushe hulimwe, ihabhabhuulaga shila hantu, sigana bhafishile nahamo najendaga shila nyumba abhamanyizye.
21 Betygandes både för Judar och Greker den bättring som är inför Gud, och den tro som är till vår Herra Jesum Christum.
Mumenye shanabhadamilaga Ayahudi na Yunani, aje bhalambe na humwitishe Ungulubhi bhabhe nu lwitiho hwa Yesu Kilisti.
22 Och nu si, jag, bunden i Andanom, färdas till Jerusalem, icke vetandes hvad mig der öfvergå skall;
Enyii eshi ane shehumweteha Umpepo Ufinjile aje embale hu Yerusalemu nantele sigaaenzimenye zyazibhanaje uhwo,
23 Utan den Helge Ande i alla städer betygar och säger, att bojor och bedröfvelse står mig före.
pipo Umpepo Ufinjile ambuula shila muji gwimbala huje empengo zihuguula, na malabha.
24 Dock aktar jag det intet, ej heller är mig sjelfvom mitt lif kärt; på det jag skall fullkomna mitt lopp med glädje, och det ämbete som jag anammat hafver af Herranom Jesu, till att betyga Evangelium om Guds nåd.
Lelo ane siga insibiliye amaisha gane huje gali ne thamani ani ihwanza aje imale imbombo yakwe sheshinza yamahejeliya huwa mwene uYesu Kilisti naiyanje ineema ya Ngulubhi.
25 Och nu si, jag vet, att härefter fån I icke se mitt ansigte, I alle, der jag framfarit hafver och predikat Guds rike.
Eshi, enyaa, bhaala bhonti, bhanabha bhuulile izu lya Ngulubhi sigamwaindola amaso gane nantele.
26 Derföre betygar jag eder på denna dagen, att jag oskyldig är för allas blod;
Embabhuula eshi huje sigana iongwa hushauli yenyu.
27 Ty jag hafver icke försummat, med mindre jag hafver förkunnat eder allt Guds råd.
Ane sigahwizu wiliye abhabhuule izu lya Ngulubhi.
28 Så hafver nu akt på eder, och på allan hjorden, i hvilkom den Helge Ande hafver eder satt till Biskopar, att regera Guds församling, hvilka han hafver förvärfvat med sitt blod.
Eshi mubhanje maso mubhene hwa mubhene nalila ipuga Ungulubhi lya bhapiiye aje mulidimaje, mulyenyaje ipuga lya Yesu lyalikalile hwidanda lyake yuyo.
29 Ty jag vet det att, sedan jag skiljs ifrån eder, skola komma ibland eder svåra ulfvar, de der hjorden icke spara skola.
Iminye huje ane nanasogola enkanyaga zyayinza sigazyaibhasajila.
30 Och af eder sjelfvom skola män uppkomma, som tala skola det orätt är, och draga lärjungar till sig.
Iminye huje bhamo mulimwe mwomu bhaibha bhabhaibhatezya aje mubhalondozyoje abhene.
31 Derföre vaker, och tänker uppå, att jag i tre år, natt och dag, icke hafver återvändt förmana hvar och en, med tårar.
mubhe maso. Ane siganaleshile abhamanyizye shila muntu nabhamanyizizye usiku na pasanya.
32 Och nu, bröder, befaller jag eder Gudi, och hans nåds orde, hvilken mägtig är uppbygga eder, och gifva eder arfvedel ibland allom dem som helgade varda.
Eshi ane embabhiha hwa Ngulubhi na hwizu elyelusajilo lwakwe lyalibhajiye abhzenje nabhapele ugaali nabhabhishe bhafinje hwa Ngulubhi.
33 Ingens mans silfver, eller guld, eller kläder hafver jag begärat.
Siga nazilishe ihela, edhahabu na menda.
34 Men I veten sjelfve, att dessa händerna hafva tjent till min nödtorft, och deras som med mig voro.
Mumenye huje amakhono gane gampeliile vyanahanzaga nabhombaga imbombo nabhavwe abhanji bhabhali pamo nanee.
35 All ting hafver jag vist eder, att så måste man arbeta, och upptaga de svaga, och tänka på Herrans Jesu ord, som han sade: Saligare är gifva än taga.
Nabhamanyizizye abhombe imbombo nabhavwe bhasigabhajiye abhombe embombo, ne manyizyo zya Yesu izyaje shinza afumye ashile aposhele.”
36 Och när han detta sagt hade, föll han på sin knä, och bad med allom dem.
Nawayanga nabho wafugamila amafugamo uuta nabho.
37 Och vardt en stor gråt med allom dem; och de föllo Paulo om halsen, och kysste honom;
Bhonti bhalila bhagwila uPaulo munsingo bhabusu.
38 Sörjande mest för det ordets skull, som han sagt hade, att de skulle icke mer få se hans ansigte. Och så följde de honom till skepps.
Bhazugumiye tee payanjile huje siga mwaindo nantele amaso gane, bhalolela mumeli.
