Apostlagärningarna 18

1 Derefter for Paulus af Athen, och kom till Corinthus;

AND after these transactions, Paul departing from Athens, came to Corinth;

2 Och der fann han en Juda, benämnd Aqvila, bördig af Ponto, den nyligen kommen var af Valland, och Priscilla, hans hustru; ty Claudius hade budit uppå, att alle Judar skulle fara ut af Rom; och höll han sig intill dem;

and finding a certain Jew named Aquila, a native of Pontus, lately arrived from Italy, with Priscilla his wife, (because Claudius had issued an order that all Jews should depart from Rome, ) he turned in to them.

3 Ty han var af samma handtverk; och blef när dem, och arbetade; och var deras handtverk att göra paulun,

And as he was of the same occupation, he abode with them, and worked, (for by trade they were tent-makers: )

4 Och disputerade han uti Synagogon på alla Sabbather, dragandes dertill både Judar och Greker.

and he discoursed in the synagogue every sabbath-day, and persuaded both the Jews and the Greek proselytes.

5 Och då Silas och Timotheus kommo ifrå Macedonien, tvingade Anden Paulus att betyga Judomen, att Jesus var Christus.

And when Silas and Timothy were come from Macedonia, Paul felt a strong impulse on his spirit, and forcibly testified to the Jews, that Jesus was the Messiah.

6 Och då de sade deremot, och talade hädelse, skakade han kläden, och sade till dem: Edart blod vare öfver edart hufvud; härefter går jag nu oskyldig till Hedningarna.

But as they continued opposing and blaspheming, he shook his garments, and said unto them, Your blood be upon your own heads; I am pure from it: from this moment will I go to the Gentiles.

7 Och så gick han dädan, och kom uti ens mans hus, som het Justus, den der var en gudfruktig man, hvilkens hus var hardt vid Synagogon.

And departing thence, he came to the house of a person, called Justus, one who worshipped God, whose house was contiguous to the synagogue.

8 Men Crispus, öfversten för Synagogon, trodde Herranom, med allt sitt hus; och månge Corinthier, som på hörde, trodde, och läto sig döpa.

But Crispus, the ruler of the synagogue, believed in the Lord with all his house: and many of the Corinthians hearing, believed, and were baptised.

9 Och sade Herren till Paulum uti en syn om natten: Frukta dig intet, utan tala, och tig icke;

Then spake the Lord in a vision by night to Paul, Fear not, but speak; and hold not thy peace:

10 Ty jag är med dig, och ingen skall bjuda till att göra dig skada; ty jag hafver mycket folk i denna staden.

for I am with thee, and no man shall set himself against thee to do thee harm; because I have much people in this city.

11 Så blef han der ett år och sex månader, lärandes dem Guds ord.

And he sat down there a year and six months, teaching among them the word of God.

12 Men då Gallion var landshöfding öfver Achaja, reste Judarna sig upp endrägteliga emot Paulum, och hade honom fram för domstolen;

But when Gallio was the proconsul of Achaia, the Jews, with one accord, rose up against Paul, and brought him to the judgment-seat,

13 Sägande: Denne mannen gifver menniskomen in att dyrka Gud emot lagen.

saying, This is the fellow that earnestly persuades men to worship God contrary to the law.

14 Och som Paulus nu aktade upplåta sin mun, sade Gallion till Judarna: Vore någor orätt skedd, eller någor dråpelig ogerning, vore väl tillbörligit, att jag hörde eder, I Judar;

Then Paul being about to open his mouth, Gallio said to the Jews,

15 Men är något spörsmål om ord och namn, och om edor lag, der mågen I sjelfve se eder om; ty deröfver vill jag ingen domare vara.

If indeed this was now a matter of injustice, or wicked knavery, with reason I should hear you patiently; but if it be merely a controversy about the word, and names, and a law peculiar to yourselves, settle it yourselves: for I will be no judge of these matters.

16 Och han dref dem ifrå domstolen.

And he drove them from the judgment-seat.

17 Då togo alle Grekerna fatt på Sosthenes, öfverstan för Synagogon, och slogo honom framför domstolen; och Gallion skötte der intet om.

Then all the Greeks laid hold on Sosthenes the ruler of the synagogue, and beat him before the tribunal. And Gallio paid no regard to any of these things.

18 Sedan Paulus hade då varit der i lång tid, helsade han bröderna, och seglade sina färde till Syrien, och följde honom Priscilla och Aqvila; och han rakade sitt hufvud i Kenchrea, ty han hade ett löfte;

Then Paul abode there yet many days, and taking leave of the disciples, he set sail for Syria, and with him Priscilla and Aquila; having cut off his hair at Cenchrea: for he had a vow.

19 Och kom dädan till Ephesum, och der lät han dem blifva; men han gick in i Synagogon, och disputerade med Judarna.

And he came to Ephesus, and left them there: but he himself went into the synagogue, and discoursed with the Jews.

20 Och de bådo honom, att han skulle blifva i längre tid när dem; då ville han icke;

But when they were importunate with him to prolong his stay among them, he consented not;

21 Utan han helsade dem, sägandes: Jag måste ju ändteliga vara i Jerusalem i den högtiden som instundar; men sedan vill jag komma till eder igen, om Gud vill. Och så for han ifrån Epheso.

but took his leave of them, saying, I must by any means keep the approaching feast at Jerusalem: but I mean to return to you again, if God so please. So he sailed from Ephesus.

22 Och han kom till Cesareen; och då han hade varit uppe, och helsat församlingena, for han ned till Antiochien,

And landing at Cesarea, he went up, and having saluted the church at Jerusalem, he went down to Antioch.

23 Och sedan han der i någon tid varit hade, for han sina färde, och vandrade allt bortåt genom Galatiska landet och Phrygien, styrkandes alla Lärjungarna.

And after making some stay, he departed, passing in regular order through the Galatian district, and Phrygia, confirming all the disciples.

24 Då kom till Ephesum en Jude, benämnd Apollos, bördig af Alexandrien, en vältalig man, och mägtig i Skrifterna.

Now a certain Jew named Apollos, an Alexandrian by birth, a man of eloquence, who was powerful in the Scriptures, had come to Ephesus.

25 Denne var undervist i Herrans väg; och talade, upptänder i Andanom, och försummade icke lära det Herranom tillhörde, och visste allenast säga af Johannis döpelse.

He was instructed in the way of the Lord: and being fervent in spirit, he spake and taught very diligently the things concerning the Lord, though knowing only the baptism of John.

26 Och han begynte dristeliga tala uti Synagogon. Då Priscilla och Aqvila hörde honom, togo de honom till sig, och uttydde för honom ännu grundeligare Guds väg.

So this man began to speak with great boldness in the synagogue: but when Aquila and Priscilla heard him, they took him home with them, and more accurately expounded to him the way of the Lord.

27 Och då han ville färdas till Achaja, skrefvo bröderna och förmanade Lärjungarna, att de skulle undfå honom. Och då han framkom, var han dem som trodde mycket till tröst genom nådena.

And when he wished to pass over to Achaia, the brethren wrote, exhorting the disciples to receive him; who arriving, contributed much to confirm those who believed through grace.

28 Ty han öfvervann Judarna skarpeliga, och uppenbarliga bevisade med Skrifterna, att Jesus var Christus.

For he strenuously argued with the Jews in public, demonstrating by the Scriptures that Jesus is the Messiah.