Apostlagärningarna 17
1 Och då de foro genom Amphipolis och Apollonien, kommo de till Thessalonica, der en Judasynagoga var.
Kambo cin cum biten Amfibolis kange Aboloniya, cin lam biten Tasaloniya ka, fiye lo kwama yahudawa wiyeu.
2 Der gick Paulus in till dem, efter som hans seder var; och i tre Sabbather talade han för dem utu Skrifterna;
Bulus, kambo cilerumeu yakenti cinen tokanti kange ci kume nukune kiriti taar, mor bifumer tinim.
3 Förklarade och beviste, att Christus måste lida, och uppstå ifrå de döda; och att denne är Christus Jesus, hvilken jag ( sade han ) förkunnar eder.
Bulus wumom bifumero yici ki, “Atam nyo Kiristi anuwa dotange, an kunum mor tuwe yici ki “inco Yesu miyikom ti inco kiristi.
4 Och somlige af dem trodde, och gåfvo sig intill Paulum och Silam; desslikes ock en mägta stor hop af gudfruktiga Greker, och dertill de yppersta qvinnor, väl många.
Kangum Yahudawa ciya cin bwangten Bulus kange Silas, kange Helinawa, Kange nubo kumtacile neken dor cereu duce kange natubo dur tinim kebo bi duwar.
5 Då vordo de otrogne Judar fulle med nit, och togo till sig några arga skalkar lös parti; och samlade sig i en rota, och gjorde ett upplopp i staden, trängande sig intill Jasons bus, och ville draga dem derut för folket.
yahudawa biro nebo bilenke cin dim ki kurom, cin tokangum nob kutumebo fiye mi yeka kange tenka, cin kum kutumeu mor cinan lor, nubo ducce bwang ten citi. yacin ter kiyando lo Yesu nen, cin cokum Bulus kange Silas kabum nubem.
6 Och då de icke funno dem, drogo de Jason och några bröder till de öfversta i staden, och ropade: Desse, som hela verldena förvilla, äro ock nu hitkomne;
Dila citobo Bulus kange Silas cin kwob kangum Yason kange nob bwanka kwamam ko kange yaken kici kabum nob bolonageb mor bitinenceu, ciyiti ki, Birombo nubo kunene nubertiye, wo cin bou binen.
7 Och dem hafver Jason hemliga undfängit, och de alle göra emot Kejsarens bud, och säga af en annan Konung, som är Jesus.
Nubo wuro Yason yociyeu cin fuwam werfun Kaisar, ciyiti liyakange wi dendo Yesu.
8 Och de upprette folket, och öfverstarna i staden, som sådant hörde.
Kambo nubo kange nob bolnagebo nuwa nyeri, lan kwomci.
9 Och de anammade en ursäkt af Jason, och af de andra, och släppte dem.
kambo ciyo kenero Yason nir kange tangne nubori, lacin nyamkan cinen.
10 Men bröderna släppte straxt om nattena ut Paulus och Silas, och läto dem fara till Berea. När de kommo dit, gingo de in i Judarnas Synagogo;
Mor kumewo nob kwamabo cokum Bulus kang. Silas, cin twomci biten Biriya. kambo ci lameri, cin doken mor lo kwama yahuda.
11 Ty de voro de ädlaste ibland dem i Thessalonica; de anammade ordet ganska viljeliga, alla dagar sökande i Skrifterna, om det ock så hade sig.
Nubo Biriya kidimen kange nubo Tasuliska, cin ciya kange ker Bulus cero kinero win. Cifuwa bifumer kwamaro ti kumeni kumeni, wori na cin yimon ker Bulus. Yora. keno bilenkeri.
12 Och månge af dem trodde, och ärliga Grekiska qvinnor och män, väl månge.
Naweu la nubo ducce morece cin ne bilenke wari, kange natub helinawa wo, cin yimom kange nabarubo ducce.
13 Men när de Judar i Thessalonica förnummo, att Guds ord vardt ock i Berea af Paulo förkunnadt, kommo de dit, och upprette också der folket.
kambo yahudawa wo tasaloniyawa cinuwa ki Bulus tok ker kwamaroti Biriya cin yaken wi firen, cin kun ner nubero.
14 Och straxt läto bröderna Paulum ut, att han gick allt intill hafvet; men Silas och Thnotheus blefvo der qvare.
Dang jang nob kwamabo Biriya to Bulus twam ken caji cin dubo silas kange Timoti bwiri.
15 Men de, som förfordrade Paulum, följde honom till Athen; och de fingo befallning till Silas och Timotheus, att de skulle med hast komma till honom, och foro sina färde.
Birombo wo yati ki Bulus tuu co kutan biten Antina. kambo ci dob Bulus wiyeri, cin yo tomange, cinen wo Silas ce kange Timoti na cin bou cinen wolum no nure wiri.
16 Och då Paulus förbidde dem i Athen, vardt hans ande upptänd i honom, då han såg staden afgudadyrkan undergifven vara.
kambo Bulus ningtan boka Silas koti kange Timoti Atina kangum ner mor nerece, kambo cito bitineco dimki bibwiti tinim.
17 Och disputerade han med de Judar och de gudfruktiga uti Synagogon, och på torget, hvar dag, med dem som kommo till honom.
Cin fuwanangi kange yahudawa lo kwama kange nubo wab kwamamtiyeu, kange birombo citiye kirkireu, fiye miyake kange tenka.
18 Och någre Philosophi, nämligade Epicureer och Stoiker, begynte kämpas med honom. Och somlige sade: Hvad vill denne sqvallraren säga? Och somlige sade: Det synes som han ville förkunna några nya gudar; derföre att han förkunnade dem Evangelium om Jesu, och uppståndelsen.
Dila kange Abikuriyawam nob nyomkab wabkang kange co. Kangumbo yiki “Nyewo niwo tokker nyeu ki tok kiye?” kangembo yiki “Cin cerkan ni kange wo co nubo ti na bwang ten fulendo fwereu,” Wori ci tok ker Yeesu roti kange kwenka ceko tuweu.
19 Och de togo fatt på honom, och ledde honom på domplatsen, sägande: Måge vi icke veta, hvad denne nye lärdomen är, som du lärer?
Cin Bulus cin yaken ciko diko Arassa, ciyitiki, mwo nyin yo merangka ko wo mwe fwerko woka?
20 Ty du gifver vår öron ny styck er före; så vilje vi nu veta, hvad det vara skall.
Kertinimbo mutikan tiyeu, fiye nyinen. Nyi cwiti na nyimom dike kerowo dan tiyeu”.
21 Och de af Athen, och alle de främmande som der vistades, aktade på intet annat än att säga eller höra något nytt.
(Antimiyawa) kange fabubo more ceu, cine dor ciro kang tikangka dikero fwirtinim kange tangnim cem.
22 Då stod Paulus midt på domplatsen, och sade: I män af Athen, jag ser, att I uti all stycke omgån med vantro;
Bulus tiken tiber dii Arasa yiki, “Kom nubo Aniniyawa min nyimom kom nob bikwaneb fuleneb.
23 Ty jag hafver gångit omkring, och skådat edor gudsdyrkan, och fann ett altare, derpå skrifvet stod: Dem okända Gudenom. Den I nu dyrken ovetande, honom förkunnar jag eder.
Min ynimom kambo kom ki wabre kwama kimeu min bwelangtiyeu, dila minto tang lando kange dikero mulangum wi dorce tokktiki, “Kwama wo wuro cin nyombeu.” Miki tok dike kom wabti mor bwininyomkau.
24 Gud, som hafver gjort verldena, och allt det deruti är, efter han är Herre öfver himmel och jord, bor han icke uti de tempel, som med händer uppbyggd äro;
kwama ywel dor bitinero kange dike moreceu, kambi cin co kwamam diyeu kange bitineu, mani yi lo kwama wuro nubo mu ki kang cikeu.
25 Ej heller dyrkas med menniskohänder, behöfvandes någon ting, efter han gifver allom lif, anda och allt;
Mani do tikaliti kange wo labou a neco tiyeu, kange fubom kange dikero wuyak.
26 Och hafver gjort allt menniskoslägtet af ett blod, till att bo på hela jordene, och satt dem före beskärda tider, och skickat huru vidt och långt de bo skola;
Nii win nin ci fwel nubo dor bitinere gwam, naci yi dor bitiner, co ci nung kume ciya mati dor bitinere kange yika tini fiye ciya yim tiye.
27 På det att de skola söka Herran, om de måtte kunna kännan och finnan, ändock han är icke långt ifrå hvarjom och enom af oss.
Naci do kwama, tano ciya do cori, naci fiya co. Bwenno ci kutangbo beneneu.
28 Ty i honom lefve vi, röroms och hafve varelse; såsom ock någre af edra Poeter sagt hafva: Ty vi äre ock hans slägte.
Biyim morece binuwa luma bekti, kambo kange mi nyomka more kume toke. “Bo bibyo loce.
29 Äre vi nu Guds slägte, så skole vi icke tänka att Gudomen är lik vid guld och silfver, eller stenar konsteliga uthuggna, eller vid menniskors fund.
Nno bi bei kwama ri, datenbo bi mwer kang kwama kange mwin kaka no kokaa banatini, kange tini wo ci ywirangeu.
30 Och ändock Gud hafver öfversett härtilldags sådana fåvitskhets tid, förkunnar han dock nu menniskomen, att alle allestäds skola bättra sig.
Dila nyori, kwama turingum kumeni bwini nyom ka, dila cin tokker nubokwarub adubom bwinraka kereko.
31 Ty han hafver satt en dag före, på hvilken han skall döma jordenes krets med rättfärdighet, genom den man i hvilkom han det beslutit hafver, gifvandes allom trona före, i det han honom uppväckt hade ifrå de döda.
Kuniwi wo ciyo ca ma dorbitinenereu win bolang tiyeu mor bilenke, ki niiwo ci cokeu. Kwama dang nii co ki kunka ceko tuwe.
32 Då de hörde nämnas de dödas uppståndelse, gjorde somlige der gack af, och somlige sade: Vi vilje än yttermera höra dig derom.
kambo nubo Atina nuwa ker kwenka tuweri, kangem bo buo Bulus kangem bo ki. “Nyan nuwa tenen tak, dor kerero wonen.
33 Och så gick Paulus ut ifrå dem.
Lanyori Bulus dubomci.
34 Och någre män höllo sig intill honom, och trodde; ibland hvilka var Dionysius, en af Rådet, och en qvinna, benämnd Damaris, och andre med dem.
Dila nabarubo kangum bo morece ciya ki ker kwamaro, cin ne bilenke, mworum kange diyoni Siyus in ni durlor. Dii Arasa kange nawiye kange deudo damaris kangum bo wari, kange ci.
