Apostlagärningarna 16
1 Och han kom till Derben och Lystra; och si, der var en Lärjunge, benämnd Timotheus, en Judisk qvinnos son, den der trogen var; men fadren var en Grek.
Pawulo wakasika alimwi ku Debbe aku Lisitila, aboobo, umwi mutobeli uutegwa Timoti wakaliwo, imwana wamukayintu muJuda iwakali musyomi, pesi wisi wakali muGiliki.
2 Den samme hade ett godt rykte af de bröder, som voro i Lystris och Iconien.
Wakali ampuwo mbotu kulibakwabo ibakali ku Lisitila aku Ikkoniyamu.
3 Då ville Paulus, att han skulle fara med honom; och tog och omskar honom, för de Judars skull, som voro i de rum; ty de visste alle, att hans fader var en Grek.
Pawulo wakali kuyanda kweenda anguwe; nkinkaako wakamubweza wamupalula kaambo kaba Juda bakali mumasena aayo, nkambo kakuti boonse bakalizizi kuti wisi mu Giliki.
4 Och der de foro genom städerna, befallde de dem hålla de stadgar, som af Apostlarna och Presterna i Jerusalem beslutne voro.
Awo nibakayobweenda lwendo lwabo mumadolopo, bakayobupa imajwi kubatumwa abapati ibakali mu Jelusalema ikuti balilemeke.
5 Och vordo de församlingar stadfäste i trone, och förökades på talet hvar dag.
Awo imbungano zyakasimisigwa mu mweelwe ibuzuba abuzuba.
6 Då de vandrade genom Phrygien och Galatie landskap, vardt dem förment af den Helga Anda, tala ordet i Asien.
Pawulo abasindikizi bakwe bakayinda kumasena a Pilijiya a Galantiya, mbuli kuti bakali babindwa aMuuya Uusalala kuti bakambauke ijwi mubusena bwa Eziya.
7 Derföre foro de in i Mysien, och bödo till att fara in i Bithynien; och Anden tillstadde dem icke.
Nibakasika afwifwi Misiya, bakeezya kunjila mu Bbitiniya, pesi imuuya wa Jesu wakabakasya.
8 Men då de hade farit genom Mysien, foro de ned till Troadem.
Awo nibakayinda Misiya, bakakusika kudolopo lya Tulowasi.
9 Och en syn syntes Paulo om nattena. En Macedonisk man stod och bad honom, sägandes: Far in i Macedonien, och hjelp oss.
Ichilengano chakaboneka kuli Pawulo imansiku; imwalumi waku Mesodoniya wakalimvwi mpawawo, kalikumukkumbila akwamba kuti, “kweza ku Mesodoniya uzotugwasye,”
10 Och straxt han hade sett synena, tänkte vi till att fara in i Macedonien; och voro visse deruppå, att Herren hade kallat oss till att predika Evangelium för dem,
awo Pawulo nakabona chilengano, mpawawo twakabambilila kuyaku Mesodoniya, akuzumina kuti Leza nguwatwiita kuti tukakambauke ijwi kuli mbabo.
11 Då vi nu seglade af Troade, kommo vi vår rätta kos till Samothracien, och dagen derefter till Neapolis;
Akutalika kuyamba kuzwa ku Trowasi, twakeendela limwi kululama ku Samotilasi, aboobo mubuzuba butobela twakasika ku Neyopolisi.
12 Och dädan till Philippos, som är ypperste staden i Macedonien, och är en fristad. Och vistades vi uti den staden några dagar.
Kuzwaawo twakaya ku Filipi, kalili dolopo lyaku Mesodoniya, idolopo lyabulemu mubboma akubwendeleezi bwa Loma, aboobo twakakkala mazuba miingi mudolopo eeli.
13 Och om Sabbathsdagen gingo vi ut af staden till älfvena, der man plägade bedja; och satte oss ned, och talade med qvinnor, som der tillsamman kommo.
mubuzuba bwamugibelo twakazwa aanze aakkoma lyakubbazu lyamulonga, oko nkutwakayeya kuti kuli busena bwakukombela. Twakakkala aansi twambuula abakaintu bakabungene.
14 Och en gudelig qvinna, benämnd Lydia, en purpurkrämerska, utaf de Thyatirers stad, lydde till; och Herren öppnade hennes hjerta, att hon gaf akt på det Paulus sade.
Umwi mwanakazi walikutegwa Lidiya, wakalikusambala zisamo zyamubala wantumbula, iwakali kukomba Mwami, wakatuswilila. Leza wakajula moyo wakwe kuti aswilizye loko nzyakali kwamba Pawulo.
15 Och hon lät sig döpa, och allt sitt hus; och bad dem, sägandes: Om I hållen mig derföre att jag tror på Herran, så kommer i mitt hus, och blifver der. Och hon nödgade oss.
Aawo naka bbabbatizigwa antoomwe abempuli yakwe, wakatukombelazya, wakamba kuti, “kuti mwandibona kuti ndilasyoma kuli Leza, amuze mukakkale kunganda yangu.” Alimwi wakatukombelezya.
16 Och hände sig, då vi gingom till bönen, mötte oss en piga, som hade en spådomsanda, och hon drog sina herrar mycken båtning till, med sin spådom.
Mbuzyakaba, aawo nitwakali kuya kubusena bwakukukombela, umwi musimbi muzike iwakali aamuya wabusondi wakatuwondongania. Wakapa basimalelo bakwe impindu kuzwa kubusondi bwakwe.
17 Hon följde Paulum och oss efter, och ropade, sägandes: Desse männerna äro högsta Guds tjenare, de der eder förkunna salighetenes väg;
Oyu mukaintu wakatobelela Pawulo andiswe kali koompolola, wakati, “Aaba balumi mbabelesi ba Leza wabulemu. Bali kumukambawukila ijwi lyalufutuko.”
18 Och det gjorde hon i många dagar. Men Paulus tog detta illa vid sig, och vände sig om, sägandes till andan: Jag bjuder dig, vid Jesu Christi Namn, att du far ut af henne. Och han for ut i samma stund.
Wakachita mbuboobu kwamazuba miingi. Pesi Pawulo, nakamunyemya loko, wakacheba akwambila muuya oyu wakati, “Ndili kukwambila muzina lya Jesu Kilisito kuti uzwe mumukayintu oyu.” Aboobo imuuya wakazwa muchiindi nchichecho.
19 Då hennes herrar sågo, att hoppet var borto till deras båtning, togo de fatt på Paulus och Silas, och drogo dem på torget till de öfversta;
Aawo basimalelo bakwe nibakabona kuti imweenya wabo wakujana mpindu wagola, bakajata Pawulo a Sayilasi akubakwelela kuli basimulawu muchisambalilo.
20 Och antvardade dem Rådherrarna i händer, sägande: Desse männerna göra ena villo i vår stad, efter de äro Judar;
Nibakabeeta kuli Sikubeteka, bakati, “Aaba baalumi balikupenzya idolopo lyesu, mba Juda.
21 Och lära det sätt, som oss icke höfves anamma eller hålla, efter vi äre Romerske.
Bakambawuka milawu itazumininwi kuti ba Looma batambule akuchita mbubo.”
22 Och folket lopp ihop med dem; och Rådherrarna refvo deras kläder sönder, och läto hudflänga dem med ris.
Aawo iluundu loonse lwakanyampuka akutongooka aatala a Pawulo a Sayilasi, imubetesi wakadelula akubazwatununa zisamo akwambilizya kuti bawumwe amilamu.
23 Och när de hade mycket slagit dem, kastade de dem i fängelse, och befallde fångvaktaren, att han skulle granneliga taga vara på dem.
Nibakamana kubabuduula, bakabawalila muntolongo akwambila simulinda ntolongo kuti abalinde tabazwi.
24 Då, efter han fick så sträng befallning, kastade han dem in i innersta fångahuset, och slog en stock öfver deras fötter.
Musule akapegwa mulawo oyu, simulinda ntolongo wakabajalila mukaanda kamukati loko kabasungidwe misungo kumawulu.
25 Om midnattstid voro Paulus och Silas i sina böner, och lofvade Gud med sång; och fångarna hörde dem.
Aakati kabusiku Pawulu a Sayilasi bakalikukomba akwimbila Leza, awo bamwi basungwa bakali kubaswilizya.
26 Och med hast vardt en stor jordbäfning, så att grundvalen i fångahuset bäfvade; och straxt vordo alla dörrarna öppna, och allas deras bojor vordo lösa.
Muchiindi chifwifwi kwakaba muzuzumo wanyika, ezi zyakazunganisya intolongo; mpawo imilyango yakajuka, alimwi imisungo yanketani yakanguunuka kuli umwi awumwi.
27 Då vaknade fångvaktaren, och fick se dörrarna på fångahuset öppna, och drog sitt svärd ut, viljandes dräpa sig sjelf; och mente att fångarna voro bortflydde.
Simulinda ntolongo wakasinsimuka akubona milyango yantolongo kayaseeme; wakabweza ipanga lyakwe (Ifulo) lyakwe akuyanda kulijaya, nkaambo wakayeeya kuti basungwa boonse bachija.
28 Då ropade Paulus med höga röst, sägandes: Gör dig sjelfvom intet ondt; ty vi äre alle här.
Pesi Pawulo wakatambwizya ajwi pati, wakati, “utalinyonyoni, nkambo toonse mputuli.”
29 Då beddes han ett ljus, och gaf sig derin, och föll ned för Pauli och Sile fötter, bäfvandes.
Simulinda ntolongo wakayasya malampi akunjila mukati, kateketa akuyowa, wakawidaansi kunembo lya Pawulo a Sayilasi.
30 Och han hade dem ut, och sade: Herrar, hvad skall jag göra, att jag må blifva salig?
Wakabeeta aanze akwamba kuti, “Nobapati, ndichite biyeni kuti ndifutulwe?”
31 Då sade de: Tro på Herran Jesum, så blifver du och ditt hus saligt;
Bakaamba kuti, “syoma kuMwami Jeso, ulafutulwa. iwebo ampuli yako.”
32 Och talade för honom Herrans ord, och för allom dem som i hans huse voro.
Bakamwambila ijwi lya Mwami, antoomwe aboonse bempuli yakwe.
33 Och i samma stunden om natten tog han dem till sig, och tvådde deras sår; och lät sig straxt döpa, och allt sitt folk.
Awo simulinda ntolongo wakabweza boonse busiku oobo, wabasanzya zilonda, alimwi wakabbabbatizigwa aboonse bempuli yakwe mpawawo.
34 Och hade dem hem i sitt hus, och gaf dem mat, fröjdandes sig att han med allt sitt hus trodde Gudi.
Nakeeta Pawulo a Sayilasi munganda yakwe akubapa ichakulya, wakabotelwa kapati ampuli yakwe yoonse, nkambo wakali wasyoma kuli Leza.
35 Då dager vardt, sände Rådherrarna stadstjenarena, sägande: Släpp de männerna ut.
Nibwakacha, imubetesi wakatuma ijwi kuli basikulinda, wakati, “Amubaleke baalumi abo bayinke.”
36 Detta talet förkunnade fångvaktaren Paulo: Rådherrarna hafva budit, att I skolen släppas; går fördenskull ut, och farer i frid.
Simulinda ntolongo wakambila Pawulo, wakati; imubetesi walayizya kuti ndimulekezye mwende nkokuti amuzwe lino, mweende mulumuuno.”
37 Då sade Paulus till dem: De hafva hudflängt oss uppenbarliga, utan lag och dom, ändock vi äre Romerske, och kastat oss i fängelse; och vilja nu hemliga hafva oss härut! Nej, icke så; utan komme sjelfve, och tage oss härut.
Pesi Pawulo wakabambila kuti; “Batuuma kunembo lyabantu kabatatubetekede, nikuba kuti tuzwa ku Looma - alimwi batubika muntolongo. Lino bayanda kutugwisya chakusisikizya na: Pepe. Aabaze mbabo bazotwaangunune.
38 Då bådade stadstjenarena Rådherromen dessa ord. Då vordo de förfärade, hörande att de voro Romerske;
Basimulinda ntolongo bakasisya majwi ayaa kubabetesi, nibakamvwa kuti Pawulo a Sayilasi mba Loma bakayoowa.
39 Och kommo dit, och förmante dem; och togo dem ut, bedjande att de utgå skulle af staden.
Bakasika ibabetesi akukkumbila lulekelelo kuliba Pawulo a Sayilasi akubagwisya aanze, akubakumbila kuti bazwe mudolopo eeli.
40 Då gingo de utu fängelset, och kommo till Lydia; och när de hade sett bröderna, och styrkt dem, foro de sina färde.
Pawulo a Sayilasi bakazwa muntolongo akuya kunganda ya Lidiya. Aawo Pawulo a Sayilasi nibakabona babunyina, bakabasungwazya alimwi bakazwa mudolopo eeli.
