Holy Bible Aionian Edition® ~ Swedish---Swedish-Bible-1873 ~ Acts Chapter 15

< Apostlagärningarna 15 >

1 Och kommo någre neder af Judeen, och lärde bröderna: Utan I låten eder omskära efter Mose sätt, så kunnen I icke blifva salige.

Mi senkhat Judea ram renga Antioch an juonga, “Moses Balam anghan sertan nin tho nônchu sanminring ni thei no tu nui,” tiin iempungei an minchua.

2 Då vardt en tvedrägt och träta, icke den minsta, så att Paulus och Barnabas föllo emot dem; och derföre skickade de att Paulus och Barnabas, och någre andre af dem, skulle uppfara till Apostlarna, och till Presterna i Jerusalem, för detta spörsmålets skull.

Paul le Barnabas han ma roia han anni ngei hah an inkhalpui ngei oka, masikin, Paul le Barnaba le an lâia mi senkhat le ha bâiinkhamna chungroia han Jerusalema tîrtonngei le upangei hong intongpui rangin an minsûk zoia.

3 Och så vordo de förfordrade af församlingene, och foro genom Phenicien och Samarien, och förtäljde Hedningarnas omvändelse; och gjorde dermed allom brödromen stor glädje.

Koiindangin an hong mathâna, anni han Jentailngei Pathien tienga an inlet roi hah misîr tîrin Phoenicia ram le Samaria ram an sir suoa ha an misîr renga han iempungei murdi an râiasân oka.

4 När de nu kommo till Jerusalem, vordo de undfångne af församlingene, och af Apostlarna, och de äldsta; och de förkunnade allt det Gud hade gjort med dem.

Jerusalem an tungin chu koiindangin tîrtonngei le upangeiin an lei modôma ma ngei kôm han Pathien'n anni ngei ma anga sin a tho ngei murdi hah an rila.

5 Då reste sig upp någre af de Phariseers parti, som vid trona tagit hade, sägande att man måste omskära dem, och bjuda uppå att man hålla skulle Mose lag.

Hannirese Pharisee pâla mi iempungei senkhat an indinga, “Jentailngei sertan ngêta, Moses Balam an jôm rangin tipe ngei rang ani” an tia.

6 Då församlade sig Apostlarna och Presterna, till att ransaka om det ärendet.

Tîrtonngei le upangei, ha roi hah jêk rangin an intûpa.

7 Och när nu fast derom frågadt var, stod Petrus upp, och sade till dem: I män och bröder, I veten, att uti förgången tid ibland oss hafver Gud utvalt, att Hedningarna hörde Evangelii ord genom min mun, och trodde.

Asôt tak an inkhal suo nûkin Peter ândinga, “Sûngsuokngei, Jentailngei Pathien chong an rieta, an iem theina ranga Thurchi Sa misîr pe ngei ranga nin lâi renga tien renga Pathien'n mi zen ani ti hah nin riet.

8 Och Gud, som hjertat känner, vittnade med dem, gifvandes dem den Helga Anda, så väl som oss;

Mitin mindona rietpu Pathien'n ei kôm mi pêk anghan Jentailngei khom Ratha Inthieng pêk sân a khôk tiin ânlanga.

9 Och gjorde ingen åtskilnad emellan oss och dem; utan rengjorde deras hjerta genom trona.

Eini le anni sensâi loiin, an iem sikin an sietnangei a ngâidam zoia.

10 Hvi fresten I då nu Gud, att I viljen lägga det ok på Lärjungarnas hals, det hvarken våra fäder eller vi bära kunde?

Masikin, ei richibulngei le eini pêl zoi khâiloi puok hah atûna hin iempungei chunga mokhop pe rang bôkin irang mo Pathien nin minsin hi?

11 Utan genom Herrans Jesu Christi nåd tro vi, att vi skole salige varda, såsom ock de.

Ni mak! Anni ngei angdênin eini khom Pumapa Jisua iema moroina han Sanminring ei ni,” a tia.

12 Då tigde hele hopen, och hörde på Barnabas, och Paulus, som förtäljde hvad tecken och under Gud, genom dem, ibland Hedningarna gjort hade.

Barnabas le Paul'n anni ngei manga Pathien'n Jentailngei lâia sininkhêlngei le kamâmruoingei a sin roi an misîr kâr chu mipuingei nâm an dâireka.

13 När de tystnade, svarade Jacobus, och sade: I män och bröder, hörer mig.

An misîr suole chu Jacob khomin a misîr sa, “Sûngsuokngei, ko chong rangâi ta u!

14 Simeon hafver förtäljt, huruledes Gud först sökt hafver, och anammat ett folk till sitt Namn utaf Hedningarna.

Pathien'n ama riming ruput ranga anni ngei lâia ni lâk suok rangin Jentailngei a juong pan phut roi Simon'n a misîr zoia.

15 Och med honom draga öfverens Propheternas ord; såsom skrifvet är:

Ha chong le dêipungei chong hi ântok thap ani. Pathien lekhabu'n,

16 Derefter vill jag komma igen, och åter uppbygga Davids tabernakel, som förfallet är; och vill bota de refvor, som derpå äro, och upprätta det;

‘Masuole, Pumapa han kîr nôk ka ta David omna rêngram achim hah minding nôk ki tih. a sietnangei sin nôk ka ta male mindet nôk ki tih.

17 Att det som qvart är af menniskorna skola spörja efter Herran, och desslikes alle Hedningar, öfver hvilka mitt Namn nämndt är, säger Herren, som allt detta gör.

Male mi murdi ngei le Jentailngei, Ki mi niranga ko koi ngei nâm Jentailngei ko kôm hong an ta.

18 Gudi äro all hans verk kunnig, ifrå verldenes begynnelse. (aiōn g165)

Rammuol insieng renga hi chong min riet ngâipu Pumapa han a ti,’ ati anghan. (aiōn g165)

19 Derföre besluter jag, att man icke skall bekymra dem som af Hedningarna omvändas till Gud;

“Masikin Jacob'n, mahi ki mindon chu ani. Jentailngei Pathien tienga hong inlet ngei chu minjêl no ila.

20 Utan att man skrifver dem till, att de hafva återhåll af afgudars besmittelse, och boleri och af det som förqvafdt är, och af blod.

Manêkin, lekha muthuonin mirmilngei biekna neinun inthiengloi sâk mo, hur le ngal mo, sâ lei thisai le thisen sâk mo, mong rangin tipe ngei ila ki ti ani.

21 Ty Moses hafver af ålder i alla städer dem som honom predika uti Synagogorna, der han på alla Sabbather läsen varder.

Moses Balam chu tienlâi renga sabbathni rachamin Synagog taka an pore ngâi zoia, a chongngei khom khopui tina an misîr ngâi zoi,” a tia.

22 Då belefvade Apostlarna och Presterna med hela församlingene, att man utvalde några män af dem, och sände till Antiochien med Paulo och Barnaba; nämliga Judas, som kallades Barsabas, och Silas, som voro yppersta männerna ibland bröderna.

Hanchu, tîrtonngei, upangei le koiindang pumpuiin an lâia mi senkhat an thanga, Paul le Barnabas pâla Antiocha min se rangin an min chukka. An ulien uol inik iempungeiin an mirit, Judas, Barsabass an ti le Silas an thang ngeia.

23 Och de fingo dem bref i händerna, vid detta sinnet: Vi Apostlar, och äldste, och bröder, önskom dem brödrom, som äro af Hedningomen uti Antiochien, och Syrien, och Cilicien, helso.

Hi anghin miziekin, an min chôi ngeia: “Keini, tîrtonngei le upangei nin sûngsuokngeiin kin iempu champui Jentail ânzir ngei Antioch, Syria le Cilicia rama omngei chibaingei nangni kin mûk.

24 Efter vi hört hafve, att någre äro utgångne af oss, och hafva förvillt eder med läro, och förvändt edra själar, bjudandes att I skolen låta eder omskära, och hålla Lagen, dem vi det icke befallt hafve;

Kin pâla mi senkhatin thurchi juong misîrin nangni an minjêla, mulungjîng nangni an shak ti kin rieta; nikhomrese, anni ngei ha kin kôm renga ite rilnangei man mak ngei.

25 Derföre syntes oss endrägteliga i våra församling att taga några män ut, och sända till eder, med oss älskeligom Barnaba och Paulo;

Masikin kin intûpa, mulung inruol takin kin thanga nin kôm juongtîr rangin kin minsûk ani. Ei ruol moroitak ngei Barnaba le Paul

26 Som äro de män, som sina själar utsatt hafva, för vårs Herras Jesu Christi Namn.

Jisua Khrista sinthona an ringna phal ngei lehin juong rese ngei kin ti.

27 Så sände vi nu Judas och Silas, de som ock med munnen skola säga eder det samma.

Ha anghan, Judas le Silas kin juongtîr ani, hi ngei hin kin miziek hih mêl inmun nangni misîr pe an tih.

28 Ty dem Helga Anda, och oss, syntes ingen yttermera tunga lägga på eder, utan dessa stycken som af nödene äro;

Ratha Inthieng le inruolin hi balamngei sin om pêna hi chu puok rik dang sin loi rangin kin inruol;

29 Nämliga att I hafven återhåll af thy som afgudom offradt är, och af blod, och af det förqvafdt är, och af boleri; för hvilken stycke om I eder förvaren, så gören I väl. Farer väl.

mirmilngei biekna sâkruo sâk no roi, thisen sâk no roi, sâ sômthat sâk no roi, hur le ngal renga inkêm roi. Hi ngei hih tho tet loi rangin nin indîn theiin chu nin ta rangin sa ok atih, chibai” tiin.

30 När de nu hade fått sin afsked, kommo de till Antiochien; och församlade den meniga man, och fingo dem brefvet.

An tîrlâmngei hah an sea, Antioch an tunga; mahan iempungei pâl murdi an koibûma, lekhamuthuon hah an pêk ngeia.

31 När de det läsit hade, vordo de glade af den trösten.

An pore suole chu ma mohôkna chong sika han râisânin an sip zoia.

32 Men Judas och Silas, efter de ock voro Propheter, förmanade de bröderna med mång ord, och styrkte dem;

Judas le Silas chu dêipungei khom an ti sa, asôtzan an chongpui ngeia, an mohôk ngeia, an min rât oka.

33 Och blefvo der i någon tid; och vordo sedan igensände med fred ifrå bröderna till Apostlarna.

Sûn sôtzan an om suole chu a juongtîr ngei kôm kîr nôk rangin an se zoia, iempungeiin rathangamriemin an mathân ngeia.

34 Och Silas täcktes att blifva der.

35 Men Paulus och Barnabas vistades i Antiochien, lärandes och förkunnandes Herrans ord, med mångom androm.

Paul le Barnaba chu midang tamtak ngei le Pumapa chong minchu le misîrin Antioch'a han zora sôtzan an la oma.

36 Men efter några dagar sade Paulus till Barnabas: Vi vilje fara tillbaka igen, och bese våra bröder, i alla städer der vi Herrans ord förkunnat hafve, huru de hafva sig.

Zora sôtzan suole chu Paul'n Barnabas kôm, “Tho se nôk ei ta, khopui tina Pumapa chong ei misîrna murdia ei sûngsuokngei pan ei ta, i angin mo an om va en ngei rei,” a tia.

37 Men Barnabas rådde, att de skulle taga med sig Johannem, den ock Marcus kallades.

Barnabas'n John Mark an kôm tuongsa rang a nuoma.

38 Då ville icke Paulus, att den skulle följa dem, som hade trädt ifrå dem i Pamphylien, och icke följt dem till verket.

Hannirese Paul'n chu nuom maka, abi chu Pamphylia ram tena a kîra, an sin a zoipui loi sikin ani.

39 Och så skarp vardt deras träta, att den ene skiljdes ifrå den andra. Och Barnabas tog Marcum till sig, och seglade till Cypren.

An inkhal bita, an insen zoia, Barnabas John Mark a tuonga, rukuongin Cyprus tuihuol tieng an sea.

40 Men Paulus utvalde Silam, och for sina färde, befallder i Guds nåd af bröderna;

Paul'n chu Silas a thanga, iempungeiin Pumapa moroina kuta an bâng ngei suole chu a se zoi.

41 Och vandrade omkring i Syrien och Cilicien, styrkandes församlingarna.

Koiindangngei mindet tîrin Syria le Cilicia ram a sir zoi.

Go to > Bookmark / Concordance / Maps / Report Issue

The world's first Holy Bible un-translation!