Apostlagärningarna 13
1 Och voro uti den församling i Antiochien någre Propheter och Lärare; ibland dem var Barnabas, och Simeon, som kallas Niger; och Lucius af Cyrenen, och Manahen, som var uppfödd med Herode Tetrarcha; och Saulus.
Eshi hwi kanisa lya hu Antiokia, bhahali akuwe na bhaalimu. Bhahali bha Barnaba, Simeoni itawa (elya mwao ali Nigeri). Lukio uwahu Kirene, Manaeni( yali mwanakwao nu Herode ulongozi we mkoa), nu Sauli.
2 När de samme tjente Herranom, och fastade, sade den Helge Ande: Skiljer mig ut Barnabam och Saulum, till det verk, som jag hafver kallat dem till.
Lwabhaputaga na funje, Umpepo Ufinjile wayanga, “Nabhaala akristi waga nefwezi a Paulo nu Barnaba bhabhale humbombo yembasaluliye(Yembakwzizizye).”
3 Då fastade de, och bådo, och lade händer på dem, och läto dem fara.
Ikanisa palyabapuutila bhabhiha amakono pitwe lyabho, bhabhaleha bhabhalaje.
4 Och som de sände voro af den Helga Anda, drogo de till Seleuciam; och seglade dädan intill Cypren.
U Barnaba nu Paulo bhamwitishe Umpepo Ufinjile bhahasogola bhahafiha huseleukia afume uhwo, bhahashula bhashila muminzi mpaka hu Kipro.
5 Och då de voro i den staden Salamine, predikade de Guds ord uti Judarnas Synagogor; och Johannem hade de för en tjenare.
Na bhahali hu Salami, bhahalumbilila izu elya Ngulubhi mumasinagogi ga Yahudi bhahali nu Yohana (U Marko) yabhavwaga.
6 Och då de öfverfarit hade öna allt intill ( den staden ) Paphum, funno de der en trollkarl, som var en falsk Prophet, en Judo som het BarJesus.
Nabhabhalile hushisiwa sha Pafo bhahamwajile umuntu umo itawa yu Bar Yesu umuntu uyo ali ni tuunga nantele ali kuwe wilenga.
7 Han var med landshöfdinganom, som het Sergius Paulus, hvilken en förståndig man var. Han kallade till sig Barnabam och Saulum, och begärade höra Guds ord.
Umuntu unu ahavwanwaga nu ugosi we Wilaya u Sergion Paulus, ali umuntu wi njele umwene abhakwizizye a Paulo nu Barnaba ahanzaga atejelezye izu elya Ngulubhi.
8 Men trollkarlen Elymas, ty hans namn uttydes så, stod dem emot, och ville vända landshöfdingan ifrå trone.
Lelo u Elima “ula uwitunga sigahanzaga huje ula uliwali (ugosi we wilaya) atipinjile tete ahanzaga hugaluzanye hahitishile zyabhayanga a Paulo nu Barnaba.
9 Men Saulus, den ock Paulus het, full med den Helga Anda, såg på honom;
Lelo uSauli yahitwaga Paulo, walangulila amaso amemile Umpepo Ufinjile, akamkazia macho
10 Och han sade: O du djefvulsbarn, full med allt bedrägeri, och med alla list, fiende till allt det rättfärdigt är, du låter icke af att förvända Herrans rätta vägar.
waga awe wumwana wa shetani wupenga shila hantu ahinza aha Ngulubhi, ugaluzanya idala lya Ngulubhi lyaligulushe ubhaliwezye?
11 Och nu, si, Herrans hand är öfver dig, och du skall varda blind, och icke se solena en tid långt. Och straxt föll på honom töcken och mörker; och han gick omkring, sökandes efter att någor måtte tågan vid handena, och ledan.
Eshi enya, ukhono gwa Ngulubhi guli nawe ubhabhefwe maso, subhalilole isanya, nawayanga isho pepo walola enkisi amaso gafa, walabha abhantu abhahukhate ukhono aje bhalongozye.
12 Då landshöfdingen såg hvad skedt var, trodde han, och förundrade sig öfver Herrans lärdom.
Ula uli wali alolaje esho walyeteha izu lya Ngulubhi aswijile tee zila zyazyabhombishe hwuula uwitunga.
13 Då Paulus, och de med honom voro, foro ifrå Papho, kommo de till Pergen i Pamphylien; och Johannes skiljdes ifrå dem, och for igen till Jerusalem.
U Paulo wa bhamwabho bhasogola bhafiha hu Pafo bhafiha na hu Pafo bhafiha a hu Perge hu Pamfilia. U Yohana(U Marko) wabhaleha umwene wawela hu Yerusalemu.
14 Men de drogo genom de landsändar ifrå Pergen, och kommo till Antiochien, i det landet Pisidien; och gingo in uti Synagogon, om Sabbathsdagen, och satte sig.
U Paulo nu wamwabho bhashula afume hu Perge bhafiha hu Antiokia yahu Pisidia. Uhwo bhahinjila mwisinagogi isiku elya Sabato(eleye lutuyo).
15 Och sedan lagen var läsen och Propheterna, sände de öfverste af Synagogon till dem, sägande: I män och bröder, hafven I något att tala till folkets förmanelse, så taler.
Nabhabhazya esheria na kuwe, alongozi bhe sinagogi bhabhatuma abhantu huje kabhanga mlinezyayanje muyanje na bhantu.”
16 Då stod Paulus upp, och gaf tecken med handene, att de skulle vara tyste, och sade: I män af Israel, och I som frukten Gud, hörer härtill.
U Paulo wabhuha wayanga waga mubhalume namwe mwamuhumwitiha Ungulubhi tejelezi(umwumi).
17 Detta folks Israels Gud hafver utvalt våra fäder, och upphöjt folket, då de främlingar voro uti Egypti land, och fört dem derut med högom arm.
Ungulubhi wa bhantu ebha abha Israeli abhasaluye abhaise bhetu na huje bhanyame bhabhe bhinji pabhakhiye hunsi ya Misri, nu khono gwakwe abhalongozizye.
18 Och vid fyratio år långt led han deras seder uti öknen;
Humaha amalongo gane hwijangwa.
19 Och nederlade sjuhanda folk uti Canaans land; och skifte deras land emellan dem med lott.
Nabhagananganya amataifa saba aga hu Kaanani, abhapiiye abhaise betu ensi yabho aje ebhensi yabho aise bhetu.
20 Och sedan, vid femtio och fyrahundrade år, gaf han dem domare, intill Propheten Samuel.
Ezi zyonti zyabhombishe humaha zaidi ye maha emia zine na mashomi gasanu nazya shila ezi zyonti, Ungulubhi abhapeelile abhameli mpaka u Samweli Ukuwe.
21 Och derefter begärade de Konung; och Gud gaf dem Saul, Kis son, en man af BenJamins slägte, i fyratio år.
Pamande abhaiisraeli bhahalabha umfumu, Ungulubhi abapela uSauli umwana wa kishi uwishikholo sha Benjamini, alongozizye amaha amalongo gane.
22 Sedan satte han honom af, och uppsatte öfver dem David till en Konung, hvilkom han gaf vittnesbörd, och sade: Jag hafver funnit David, Jesse son, en man efter mitt hjerta; han skall göra all min vilja.
Ungulubhi pawamwefwa uSauli, wabhiha uDaudi aje abhe mfumu wabho. Ungulubhi ahile uDaudi agukhondezizye zyonti zyenziganile ane.'
23 Af hans säd hafver Gud upptagit Israels Frälsare, Jesum, efter som han lofvat hade;
Afume mushikholo sha Daudi Ungulubhi atiletiye ugombozi uYesu Kilisti, neshi shatilaginye aje aibhomba.
24 Såsom Johannes predikade Israels folke döpelse till bättring, förr än han begynte.
Shasile ahwenze uYesu ahinzile uYohana nasoti umwene atangazizye uwozyo uwalaambe hwa bhantu bhonti abhaIsraeli.
25 Och när Johannes hade uppfyllt sitt lopp, sade han: Den I hållen mig före, den är jag icke; men si, han kommer efter mig, hvilkens skor jag icke värdig är draga af hans fötter.
Wope uYohana nawamala embombo yakwe abhabhuuzya abhantu huje amwe muiga ane ne nanu? Ane sendi yayula, umvwi ahwinza umwene yampyanila ane uyo anesiga embajiye ata husatule evilato vyakwe.'
26 I män och bröder, Abrahams slägtes barn, och de som ibland eder frukta Gud, eder är denna salighetenes ord sändt.
Abheshikholo sha Ibulahimu mwa mupuuta hwa Ngulubhi, unuu Yesu atinziye tete.
27 Ty de som bodde i Jerusalem, och deras öfverste, efter de icke kände honom, eller Propheternas röster som alla Sabbather läsas, uppfyllde de dem med sin dom.
Hwa bhaala bhabhakhala hu Yerusalemu, na gosi bhabho sigabhaminye uYesu ata nongwa ezya akuwe zyabhabhazya shila lutuyo(Sabato); bhitimilizizye enongwa zya akuwe nabhahabudile uYesu.
28 Och ändock de ingen dödssak funno med honom, beddes de likväl af Pilato, att han skulle dräpa honom.
Nantele sigabhazyajile embibhi ezyahugoje uYesu pabhalabhile u Pilato huje agoje.
29 Och när de hade fullbordat allt det som skrifvet var om honom, togo de honom neder af trät, och lade honom i grafvena.
Nabhamalizya zyonti zyasimbililwe bhahamwisya mwikwi bhahagonia munkungwa.
30 Men Gud hafver uppväckt honom ifrå de döda;
Lelo Ungulubhi ahazyusya afume hwa bhafwe.
31 Och han hafver varit sedder i många dagar af dem, som med honom uppkomne voro ifrå Galileen till Jerusalem, hvilke hans vittne äro till folket.
Nawazyuha ahajenda na bhantu bhakwe ensiku zinyinji nabhaala abhantu eshi bhaketi bha bhantu.
32 Och vi förkunnom eder, att det löfte som till fäderna gjordt var, det hafver Gud fullkomnat oss, deras barnom, i det han uppväckt hafver Jesum;
Eshi tibhaletela enongwa enyinza ezye ndaganyo zya bhapewilwe agogolo betu.
33 Såsom i andra Psalmen skrifvet är: Du äst min Son, i dag hafver jag födt dig.
Ungulubhi abhishile endaganyo ezi hulite, tibhana bhabho Ungulubhi azyusizye apiye uwomi wane nantele. Ezi zyasimbilwe mu Zaburi eya bhili: 'Awe uli Mwana wane, ane endi Yise waho'
34 Men att han uppväckte honom ifrå de döda, så att han icke skall mer igenkomma till förgängelighet, sade han så: Den nåd, som David lofvad är, skall jag eder troliga hålla.
Ungulubhi azyusizye afume hwa bhafwe aje ubili gwakwe gusahananjishe nu lusayo lwa lyoli ulwa Daudi'
35 Derföre säger han ock annorstäds: Du skall icke tillstädja, att din helige skall se förgängelse.
Neshi shayanjile muzaburi apamwabho, subhahuleshe, ufinjile waho alole uvunzu.'
36 Ty då David i sinom tid hade tjent Guds vilja, afsomnade han, och vardt lagd till sina fäder, och såg förgängelse.
U Daudi nawabhombela Ungulubhi embombo yakwe ne mpapo yakwe, agonile(afwiye), bhahagonizye pandwimo na bhaise bhakwe aulolile uvunzu,
37 Men den som Gud uppväckt hafver han såg ingen förgängelse.
Umwene yazyusiwe nu Ngulubhi siga aulolile uvunzu.
38 Så skall eder nu vetterligit vara, I män och bröder, att genom honom varder eder förkunnad syndernas förlåtelse;
Eshi mumanye mwenti huje ashilile hwa muntu unu ulusajilo lwe mbibhi lulombelelwe hulimwe.
39 Och af allo der I icke med kunden rättfärdige varda, uti Mose lag; men hvilken som tror på denna, han varder rättfärdigad.
Ashilile hwunu tisajilwe naganje gonti gaala gehapotilwe esheria ya Musa atipele.
40 Så ser nu till, att eder icke öfverkommer det som sagdt är i Propheterna:
Eshi mukhalaje maso aje zyazyayangwilwe nakuwe zisahafumile hulimwe:
41 Ser till, I föraktare, och förundrer eder, och varder till intet; ty jag skall verka i edra dagar ett verk, det I icke tro skolen, om någor det eder förtäljer.
'Eshi, amwe mwamudhalau, muswije nantele muyaje; ebhomba embombo hunsiku zyenyu, sigamuzyeteha ata umuntu abhabhuule.”
42 När nu Judarna voro gångne utu Synagogon, bådo Hedningarna, att de ville hafva dessa orden för dem på nästa Sabbathen.
U Paulo nu Barnaba pabhasogola abhantu bhabhabhuula huje enongwa ezi mugayanjile mwisiku lye tuyo(Sabato) yehwenza.
43 Då folket var åtskildt, följde Paulum och Barnabam månge Judar och gudfruktige Proselyter; till hvilka de talade, och rädde dem, att de skulle blifva stadige i Guds nåd.
Ubhungano ugwamwi sinagogi nagwamaliha Ayahudi na bhaongofu bhabhalondola aPaulo nu Barnaba, bhayanga nabho mukhalaje mwibhangili lya Ngulubhi.
44 Men på nästa Sabbathen derefter församlade sig så när hele staden, till att höra Guds ord.
Mulutuyo ulwamwabho nalwenza abhantu bhabhungine bhabhinsi ahwenze atejelezye izu lya Ngulubhi.
45 Och när Judarna sågo folket, vordo de fulle med nit, och sade tvärtemot det som Paulus sade, emotsägandes och talandes hädelse.
Ayahudi nabhalola uwinji wa bhantu bhabhatejelezya aPaulo bhabha nu kero, bhayanga enongwa embibhi na hubhalije.
46 Då togo Paulus och Barnabas tröst till sig, och sade: Eder borde man först säga Guds ord; men efter det I drifven det ifrån eder, och hållen eder ovärdiga till evinnerligit lif, si, så vilje vi vända oss till Hedningarna. (aiōnios g166)
A Paulo nu Barnaba bhayanga nkahwogope bhaga izu lya Ngulubhi tulubhiliye hulimwe nasoti amwe mulibunshiye uhutali eshi ate tibhala hwa bha Mataifa. (aiōnios g166)
47 Ty Herren hafver så budit oss: Jag hafver satt dig Hedningomen för ett Ljus, att du skall vara salighet intill jordenen ända.
Neshi Ugosi shatibhuulile huje embabhishile amwe huje mubhe lukhozya munsi yonti mubhatwalile uwausha abhantu bhonti abha munsi.”
48 Och Hedningarna hörde detta med glädje, och prisade Herrans ord; och trodde så månge, som beskärde voro till evinnerligit lif. (aiōnios g166)
Abhamataifa nabhumvwa isho bhasha(basungwa) tee nalilumbilile izu lya Ngulubhi. Nabhalabhabhasalulwe hu womi uwawila bhahitishe. (aiōnios g166)
49 Och Herrans ord vardt utspridt öfver alla den ängden.
Izu lya Ngulubhi lanyampana hwonti.
50 Men Judarna togo till att egga gudeliga och ärliga qvinnor, och de öfversta i staden; och uppväckte förföljelse emot Paulum och Barnabam, och drefvo dem utu sina landsändar.
Lelo ayahudi bhabhavitilwe aPaulo nu Barnaba bhabhabhinga aje bheepe mumpaho yensi yabho.
51 Men de skuddade stoftet af sina fötter på dem, och kommo till Iconien.
U Paulo nu Barnaba bhabhakunyitila amankowi ga mumanama gabho bhasogola bhabhala hu Ikonia.
52 Och Lärjungarna vordo uppfyllde med fröjd och den Helga Anda.
Amanyili (abhanafunzi) bhahali nuluseshelo nu Mpepo Ufinjile.
