Apostlagärningarna 11

1 Då fingo Apostlarna, och de bröder som med dem voro i Judeen, höra att ock Hedningarne anammade Guds ord.

Kitetidaytine Yudan diza ammanizayit Ayhuda gidoontta dereti xoossa qaala ekkidayssa siyida.

2 Och då Petrus kom upp till Jerusalem, begynte de som voro af omskärelsen kifva med honom;

Hessa gish Phixiroossay yerussaleme kezin qaxxaretiida Ayhudeepe ammaniizayitti phixirossa

3 Sägande: Du hafver ingångit till de män, som förhud hafva, och hafver ätit med dem.

“Ne qaxxaretoonttyta keethi gellada isttara kaathi madassa” gi leqqida.

4 Då begynte Petrus förtälja dem af begynnelsen, det ena med det andra, sägandes:

Phixiroossay qasse isttas gellana mala marara hizzgi yootides.

5 Jag var i Joppe stad bedjandes; då kom jag uti en dvala, och såg ena syn; nämliga ett fat nederkomma, såsom ett stort linnet kläde, fyrahörnadt, nederlåtet af himmelen; och det kom intill mig.

“Tani Yophphe kaataman wosishini dhisikoo mala tana liphiph histtidi ajjutan giita mayoo millatizza miishshi oyddu baggara oykketiidi saloppe ta dizaso wodhdhishin beeyadiis.

6 Och när jag gaf der akt uppå med ögonen, vardt jag varse, och fick se fyrafött djur på jordene, och vilddjur, och de der krypande äro, och de der flygande äro under himmelen;

Ta tiish histta xeelishin oyddu toora diza meheista, woora doo7ata, biita bolla gochchetiza medheteththatane salo bolla piradhdhiza kafoota beeyadiis.

7 Och hörde en röst, sägandes till mig: Statt upp, Petre; slagta, och ät.

Heraka tana (Pixiroossa dendda! hayssa shuukkada maa) giza qaala siyadiis.

8 Och jag sade: Ingalunda, Herre; ty intet menligit eller orent hafver någon tid kommit i min mun.

Taka (Godo hess haneena, tani tuna waykoo geshshi gidoonttayssa mulleka ta duunakoo shishsha errike) gadiis.

9 Svarade mig åter rösten af himmelen: Det Gud hafver rent gjort, det måste du icke räkna menligit.

He kasse qaalay qasseka (Xooss geshshidayssa ne tunesoppa) gidi salope taas yootdees.

10 Och det skedde tre resor; och vardt allt åter upptaget i himmelen.

Hessikka hedzdzu wode shiretti shiretti yootetidape guye wurikka simidi puude salo bides.

11 Och si, i det samma voro tre män för huset, der jag uti var, de der sände voro till mig af Cesareen.

Qisariyappe taakko kittetida hedzdzu asati heraka he saateyin yi gakkidi ta diza keththa karen eqqida.

12 Och sade Anden till mig, att jag skulle gå med dem, och tvifla intet. Då följde mig ock desse sex bröderna, och vi kommo uti mansens hus.

Ta aynne sidhontta isttara bana mala Xiillo Ayanay taas yootides. He usuupun ishshantti tanara isfe biidi addeza keeth gellidos.

13 Och han förtäljde för oss, att han hade sett en Ängel i sitt hus, den der för honom stod, och sade till honom: Sänd ut några män till Joppe, och kalla till dig Simon, som ock kallas Petrus.

Izika Xoossa kittanchay iza keeththan eqqdi izas beetidaysanne (Yophphe gizaso asee yeddada Phixiroossa geetetiiza simmoona xeeygisa.

14 Den skall säga dig ord, hvarmed du skall frälst varda, och allt ditt hus.

Izi yiidi nenane nesso asa wursi ashshana qaala yootana” gidaysa nus yotides.

15 När jag hade begynt mitt tal, föll den Helge Ande ned på dem, såsom han ock i förstone nederföll på oss.

Takka bada buro yooto oykkishin koyroo Xiillo Ayanay kase nu bolla wodhooyssatho istta bollaka wodhides.

16 Så kom mig ihåg det Herren sagt hade: Johannes hade döpt eder i vatten; men I skolen döpte varda i dem Helga Anda.

Kasse Goday nusu yootishshe (Yanssay haathan xamaqqidees, shin inte xiillo ayanan xaamaqistana) gida qaalay herakka taas qoofetiides.

17 Efter nu Gud hafver gifvit dem lika gåfvo med oss, som troddom på Herran Jesum Christum; ho är jag, att jag kunde stå emot Gud?

Hessa gish nuni Goda Yesus Kirsttossa ammanishin nusi immida Xiillo Ayana Xoossi isttas immiko histtin Xoossara eqqistanas ta oonne?”

18 När de detta hörde, tigde de, och prisade Gud, sägande: Så hafver ock nu Gud gifvit Hedningomen bättring till lifs.

Istti hessa siyida wode isttas gizazi dhayin co7u gi simmid “Hayssaa mala gidikko Ayhuda gidoontta deretiika ha oraatha deyooko yana mala Xoossi asas maaroteth immides guussakka” giidi xoossa gallatida.

19 Och de som förströdde voro, för den bedröfvelsens skull, som påkommen var för Stephani skull, vandrade omkring allt intill Phenicen, och Cypren, och Antiochien, talande ordet för ingom, utan allenast för Judomen.

Isxxifanose bolla denddida godeetha gaason laaletida ammaniza asay qaala Ayhudatas xalala yootishe Finqqe, Qophirosanne Anxxokiiya gizasoo gakkanaas kanththi bida.

20 Och voro någre män ibland dem, af Cypren och Cyrenen; när de kommo till Antiochien, talade de ock till de Greker, predikandes Herran Jesum.

Qophirossapene Qarenape yida issi issi asati Anxxokiiya bidi Girkkistaskka Goda Yesussa mishirachcho qaala yootida.

21 Och Herrans hand var med dem; och en stor hop togo vid trona, och omvände sig till Herran.

Goda madoyka isttara des, qoodani kehi daroo asayi ammanidi Godako simmides.

22 Så kommo då tidende härom för den församling, som var i Jerusalem; då sände de Barnabam, att han skulle fara till Antiochien.

Hessa woreykka Yerussalemen diza wossa keeththa asa hayththan wodhin woossa keeththaya Barnabasa Anxxokiya yeedadus.

23 När han der kom, och fick se Guds nåd, vardt han glad; och förmanade dem alla, att de af hjertat skulle faste blifva, och hålla sig intill Herran;

Izika he bi gakkidi Xoossi ba adhdho keeyateth deeraso immidayssa beeyidi uhaaththaa7etidesinne asay wurikka kuumetha wozzinape Goda ammanon miinnana mala zoriides.

24 Ty han var en god man, och full med den Helga Anda, och tro. Och en stor hop med folk förökades intill Herran.

Izikka Xiillo Ayananiine ammanoni kuumiida loo7o asa. Daroo derey Goda ammanon gujjetidees.

25 Sedan for Barnabas till Tarsen, och ville uppsöka Saulum.

Hessafe kaallidi Barinnabasay Sawule koyana Xarsese biides.

26 Då han honom fann, tog han honom med sig till Antiochien. Och så begaf det sig, att de ett helt år omgingo med den församlingene, och lärde mycket folk; och att Lärjungarna begynte först der i Antiochien kallas Christne.

Iza demmidine Anxxokiya ekki yidees. Namm7aykka heni diza wossa keeththa asara gididi layith kuumeth daroo dere tammarisida. Hen Anxxokiyan ammaniizayt koyro “kiristtane” geeteti xeeygetida.

27 Och uti de dagar kommo någre Propheter till med af Jerusalem till Antiochien.

He wode issi issi nabeti Yerussalamepe duge Anxxokiya wodhida.

28 Och en af dem, benämnd Agabus, stod upp, och underviste dem genom Andan, att en stor hunger komma skulle öfver hela verldena; hvilken som skedde under den Kejsaren Claudius.

Istta garssafe issay Agabossa geetettizays denddi eqqidi xiillo ayanay iza beesin allame wursion gita koshshay deenddanayisa yootides. Hesikka Rome kawo Qalawudosa qesare geetettizayssa kawootetha wode pooletides.

29 Då satte Lärjungarna sig före, efter som hvar förmådde, att sända något till hjelp till de bröder, som bodde i Judeen;

Ammaniizayt wuri issay issay ba wolliqa sire mishshe kesettidi Yudan diza ammaniza ishshata maadanas qachchida.

30 Hvilket de ock gjorde; och sände till de äldsta, genom Barnabe och Sauli hand.

Maado mishsha kesetidi Barinassane Sawule kushsheni cimattas gaththana mala yedida.