Apostlagärningarna 10
1 Uti Cesareen var en man, benämnd Cornelius, en höfvitsman af den skaran, som het den Valske;
Aliga alio munu mulebhe mu musi gwa kaisaria, lisina lyae atogwaga Kornelio, aliga ali munu mukulu owe chise cha abhaitalia.
2 Gudelig och gudfruktig med allt sitt hus, gifvandes folkena mycken almoso, och bedjandes Gud alltid.
Aliga Ali munu mulengelesi no kumlamya Nyamuanga na inyumba yae yona; Aliga nasosha jimpilya nyafu ku bhayaudi no kusabhwa ku Nyamuanga nsiku jona.
3 Han såg uti en syn uppenbarliga, vid nionde timman på dagen, Guds Ängel inkomma till sig, och säga till sig: Corneli.
Mu mwanya gwa saa mwenda ja mumwisi, nalola ebhilolo malaika wa Nyamuanga namujako. Malaika namubhwila, “Kornelio!
4 Då såg han uppå honom, och vardt förfärad, och sade: Hvad äret. Herre? Då sade han till honom: Dina böner och dina almosor äro uppkomne i åminnelse för Gud.
Kornelio namulolela malaika na aliga no bhubha bhwafu mno naika ati,”chinu ni chinuki mukulu”? Malaika namubhwila “Okusabhwa kwao ne bhiyanwa bhyao bhinu ouyanaga abhataka bhyalinyile ingulu kuti bhwichukisho bhwo kubhao kwa Nyamuanga.”
5 Så sänd nu några män till Joppe, och kalla till dig Simon, som ock kallas Petrus;
Mbe woli sila abhanu bhagende ku musi gwa Yafa no kumleta omunu umwi unu katogwa Simoni ne lindi kabhilikilwa Petro.
6 Han gästar när en, som heter Simon lädermakare, och hans hus är vid hafvet; den skall säga dig hvad du göra skall.
Ekae na unu kayasha jinjai katogwa Simoni unu inyumba yae ili kunjejekela ya inyanja.”
7 Och då Ängelen, som talade med Cornelio, var bortgången, kallade han till sig två sina tjenare, och en gudfruktig krigsknekt, af dem som togo vara på honom;
Malaika unu aliga naika nage ejile asokao, Kornelio nabhabhilikila abhakosi bha mu nyumba yae bhabhili, no musilikale unu aliga namulyamya Nyamuanga mu bhasilikale bhanu bhaliga nibhamukolela.
8 Och förtäljde dem allt detta, och sände dem till Joppe.
Mbe Kornelio abhabhwilie gona ganu gabhonekene no kubhasila Yafa.
9 På den andra dagen, då de voro på vägen, och begynte lida intill staden, gick Petrus upp i salen, till att bedja, vid sjette timman.
olusiku lunu lwalubhie kuti mwanya gwa saa mukaga bhali mulugendo Mbe nibhalebhelela mu musi, Mbe Petro nalinya ingulu mulusala najo okusabhwa.
10 Och som han vardt hungrig, ville han få sig mat; och vid de tillredde, kom en dvale öfver honom;
Mbe nabha no omweko nakena echinu cho kulya, nawe mu mwanya ogwo abhanu bhaliga nibhateka ebilyo nelesibwa ebhilolo,
11 Och han såg himmelen öppen, och nederkomma till sig ett fat, såsom ett stort linnet kläde, tillhopabundet i alla fyra hörnen, nederlåtet på jorden;
Nalola olwile nilwiguka nechinu chilebhe kuti ngubho nene ni ika emwalo ansi ku nsonde jayo jona enna.
12 Uti hvilko voro allahanda fyrafött djur på jorden, och vilddjur, och de som krypande äro, och de som flygande äro under himmelen.
Mbe munda yacho bhyaliga bhilimo bhinu bhyafu bhya bhuli nyami jilimo jityanyi ja magulu gana na bhinu ebhikwesa ansi, na jinyonyi ja mulutumbha.
13 Och en röst skedde till honom: Statt upp, Petre; slagta, och ät.
Obhulaka nibhwaika lindi ku mwene “imuka, Petro ubhage na ulye.”
14 Då sade Petrus: Ingalunda, Herre; ty jag hafver aldrig ätit något menligit, eller orent.
Mbe nawe Petro naika,” atalikutyo Latabugenyi kulwo kubha nichaliga kulya chinu chona chona chinu chili chibhibhi na chijabhi.”
15 Och rösten sade andra reson till honom: Det Gud hafver rent gjort, det behöfver du icke kalla menligit.
Mbe nawe Obhulaka nibhuja ku mwene lindi lwa kabhili ati, “chinu osishe Nyamuanga wasinga chitoga chibhibhi amwi chijabhi.”
16 Och detta skedde ock så tredje reson; och vardt fatet sedan igen upptaget i himmelen.
Gunu gwabhonekene kwiya ngendo esatu, ne chinu echo nichigegwa lindi mulutumbha.
17 Och då Petrus begynte bekymrad varda vid sig sjelf, hvad syn detta skulle vara, som han sett hade; si, männerna, som sände voro af Cornelio, voro för dörrene, och frågade efter Simons hus;
No mwanya ogwo Petro nasusana no musasi ingulu ye bhilolo ebhyo bhili na bhugajulo -ki, nalola, abhanu bhanu bhaliga bhatumilwe na Kornelio nibhemelegulu imbhele ya lilango, nibhabhusha injila yo kuja mu nyumba.
18 Och kallade de en ut, och sporde, om Simon, som ock kallades Petrus, var der till herberge.
Mbe nibhabhilikila no kubhusha alabha Simoni unu abhilikiywe Petro labha aliga ekae alia.
19 Och vid Petrus tänkte på synena, sade Anden till honom: Si, der äro tre män, som söka efter dig.
Mu mwanya ogwo Petro anu aliga neganilisha ingulu ye bhilolo, Mwoyo naika nage,”Lola abhanu bhasatu abhakuyenja.
20 Så statt nu upp, och stig ned, och gack med dem, intet tviflandes; ty jag hafver sändt dem.
Imuka wike emwalo na ugende nabho. Wasiga kubaya ugende nabho, kulwo kubha nibhatumile.”
21 Så steg Petrus ned till männerna, som sände voro af Cornelio till honom, och sade: Si, jag är den som I söken; för hvad sak ären I komne?
Petro neka emwalo ku bhene no kwaika “Anye nanye uliya unu omuyenja. Kubhaki mwaja?”
22 Svarade de: Cornelius, den höfvitsmannen, som är en rättfärdig och gudfruktig man, och hafver vittnesbörd af allt Judiska folket, hafver fått befallning af en helig Ängel, att han skulle kalla dig uti sitt hus, och höra ord af dig.
Nibhaika, “mukulu umwi wa bhasilikale lisina lyae Kornelio, ni munu we chimali na endele muno okumulamya Nyamuanga, na abhanu abhamwaika kisi mwiyanga lyona elya bhayaudi, nabhwilwa na malaika wa Nyamuanga okukutuma koleleki ugende ku nyumba yae, koleleki ugwe emisango okusoka kwawe”.
23 Då kallade han dem in, och behöll dom der till herberges. Dagen derefter for Petrus med dem; och några bröder af Joppe följde honom.
Petro nabhafogesha okwingila munju no kwinyanja amwi nage. Katondo inu yalubhiye nemuka nagenda amwi nage, na bhaili batoto kusoka Yafa nibhabha amwi nage.
24 Och den andra dagen kommo de in uti Cesareen; och Cornelius förbidde dem, och hade kallat tillhopa sina fränder, och sina bästa vänner.
olunaku lunu lwalubhie bhejile Kaisaria. Mbe Kornelio aliga abhategelee; na aliga abhabhilikie amwi na bhaili bhae na bhasani bhae abhayei.
25 Och då dertill kom, att Petrus skulle ingå, gick Cornelius emot honom, och föll ned för hans fötter, och tillbad honom.
mu mwanya ogwo Petro engie munda, Kornelio namulamila no kumfukamila kukinga ansi ku magulu gae kwe chibhalo.
26 Men Petrus reste honom upp, sägandes: Statt upp; jag är ock en menniska.
. Mbe nawe Petro namwinamusha no kwaika “imelegulu; anye omwene nili mwana munu.”
27 Och som han hade talat med honom, gick han in, och fann der många, som församlade voro;
Mu mwanya ogwo Petro naika nage, engie munda nasanga abhanu bhekofyanyishe amwi.
28 Och sade till dem: I veten, att icke plägar lofligit vara, att en Judisk man må umgå eller komma till någon främmande; men Gud hafver mig undervist, att jag inga mennisko skall räkna menliga eller orena.
Nabhabhwila, “emwe abhene mu menyele ati chitali chilagilo cha bhayaudi ati bhabhe bhumwi no kulibhatilwa no munu unu atali we Yanga linu. Nawe Nyamuanga amalile okunyelesha anye ati kutanyi ile okumubhilikila omunu wona wona ati ni mubhibhi amwi mujabi.
29 Derföre är jag ock otvifvelakteligen kommen, sedan jag vardt kallad af eder. Så frågar jag eder nu, för hvad sak hafven I kallat mig?
Niyo insonga nijile kubhambala uli, natumilwe kulwa injuno eyo. kulwejo nibhabhushe kulwaki mwatumilwe kulwa injuno yani.”
30 Då sade Cornelius: Fyra dagar sedan fastade jag intill denna stunden, och bad i mitt hus vid nionde timman; och si, en man stod för mig i skinande kläder;
Kornelio naika,”naku enna jinu jatulileo, mu mwanya kuti gunu naliga ninsabhwa mu mwanya gwa saa mwenda mu mwisi nili mu nyumba yani; nindola imbele yani omunu emeleguyu ali nebhifwalo bhyelu,
31 Och sade: Corneli, din bön är hörd, och Gud hafver tänkt uppå dina almosor.
Nambhwila, Kornelio lisabhwa lyao lyonguywe na Nyamuanga, ne migemu jao ku bhataka one bhwabhee bhwichukisho imbhele ya Nyamuanga.
32 Så sänd nu några till Joppe, och kalla till dig Simon, som ock kallas Petrus; han gästar uti Simons lädermakares hus, utmed hafvet; när han kommer, skall han tala med dig.
Kulwejo nutume omunu aje Yafa ajo omubhilikila munu umwi unu kabhilikilwa Simoni aje kwawe, ne lindi katogwa Petro. Unu ekae ku munu unu kayasha Jinjai unu katogwa Simoni unu inyumba yae ili kumbali ya Inyanja.
33 Så sände jag ock straxt till dig, och du gjorde väl att du kom. Så äre vi nu här alle för Gudi, till att höra allt det dig af Gudi befaldt är.
komelesha: olugobho lunu,”mwenene akaja kaika nemwe”, lutalimo mu maandiko ga kala.
34 Då öppnade Petrus sin mun, och sade: Nu förnimmer jag i sanning, att när Gudi är intet anseende till personen;
Mbe Petro natanya omunwa gwae no kwaika,” Nchimali nekilisha ati Nyamuanga atakutula kubha na solole.
35 Utan i allahanda folk den som fruktar honom, och gör rättfärdigheten, han är honom täck.
Kwibhyo ejibhonekana ati, bhuli Eyanga munu wona wona unu kamulamya no kukola ebhikolwa bhye kisi kekilisibhwa kumwene.
36 I veten väl om det talet, som Gud utsändt hafver till Israels barn, bebådandes frid genom Jesum Christum, hvilken är Herre öfver allt;
Umenyele emisango jinu asosishe ku bhanu bha Israel, aliga nalasha emisango jo bhwana ejo mulembe gunu ogulabha ku Yesu Masiya unu ali Latabugenyi wa bona.
37 Om hvilket tal beryktadt är öfver hela Judiska landet, och först begynt af Galileen, efter den döpelsen som Johannes predikade;
Emwe abhene-la mumenyele, linu lyabhonekene mu Yudea yona na lyambhie Galilaya, bhejile bhamala obhubhatijo bhunu Yohana alasishe.
38 Huru Gud hafver smort Jesum af Nazareth med den Helga Anda, och kraft; hvilken vandrade omkring, görandes väl, och hjelpandes allom som besatte voro af djefvulen; ty Gud var med honom.
okulubhana ne misango ja Masiya Yesu lwa kutyo Nyamuanga amuteleyeko mafuta ga Mwoyo Mwelu kwa managa. Agendele nakola ebhye kisi no kwiulisha bhona bhanu bhaga nibhanyasibwa na shetani, kulwo kubha Nyamuanga aliga ali amwi nage.
39 Och vi äre vittne till allt det han gjort hafver, i Judiska landet, och i Jerusalem; den dråpo de, och hängde på träd.
Eswe chili bhabhambhasi bha ganu gone ago akolele mu muchalo cha bhuyaudi na mu Yerusalemu - ati unu niwe Yesu unu bhetile no kumusunga kwiti.
40 Denna hafver nu Gud uppväckt på tredje dagen, och låtit honom varda uppenbar;
Omunu unu Nyamuanga amusuluye ku lusiku lwa kasatu no kumuyana okumenyekana,
41 Icke allo folkena, utan oss, som Gud tillförene till vittne utvalt hade; vi, som åtom och druckom med honom, sedan han var uppstånden ifrå de döda.
Atali ku bhanu bhona, nawe ni kubhabhambhasi bhanu bhasolelwe ku bhwambhilo na Nyamuanga - Eswe bhona, bhanu chalie nage no kunywa nage anu aliga achali kusuka okusoka mu bhafuye.
42 Och han böd oss, att vi skulle predika för folket, och vittna, att han är den som af Gudi tillskickad är, till en domare öfver lefvande och döda.
Achilagilie okusimulila abhanu no kubhabhambalila ati unu niwe unu Nyamuanga amusolele kubha mulamusi wa bhaanga na bhafue.
43 Honom bära alle Propheterna vittnesbörd, att hvar och en som tror på honom, han skall få syndernas förlåtelse genom hans Namn.
mu mwene abhalagi bhona bhamubhambhalie, ati koleleki buli unu kekilisha mu mwene kabhona okwiswalililwa ebhibhibhi kwo kulabha mwisina lyae.”
44 Vid Petrus ännu talade dessa orden, föll den Helge Ande på alla dem som talet hörde.
Mu mwanya ogwo Petro nagendelela okwaika ganu, Mwoyo Mwelu nabhejusha bhona bhanu bhaliga nibhategelesha emisango jae.
45 Och de trogne af omskärelsen, som med Petro komne voro, förundrade sig att den Helga Andas gåfva vardt ock utgjuten öfver Hedningarna;
Okulubhana no bhwafu bhwa bhanu bhalya abhekilisha bhanu bhasalilwe- bhona bhanu bhejile na Petro -nibhatang'anga'la kulwa insonga ye chiyanwa cha Mwoyo mwelu chinu chetiliywe ku bhanu bha Maanga.
46 Ty de hörde dem tala med tungomål, och prisa Gud.
Kwo kubha bhonguywe abha Maanga nibhaika mu ndimi jindi no kumulamya Nyamuanga. Petro nasubhya,
47 Då svarade Petrus: Kan någor förbjuda, att desse icke döpas i vatten, som fått hafva den Helga Anda, så väl som vi?
“Alio omunu wona wona unu katula okuganya amanji koleleki abhanu bhasige kubhatibhwa, abhanu bhanu bhamulamiye Mwoyo Mwelu lweswe?”
48 Och så lät han döpa dem i Herrans Namn. Och de bådo honom, att han skulle blifva när dem i några dagar.
Mbe niwo nabhalagilila bhabhatijibhwe Mwisina lya Yesu masiya. Okumala nibhamusabhwa enyanje nabho nsiku nyafuo.
