3 Johannesbrevet 1

1 Den äldste, dem älskeliga Gajo, den jag älskar i sanningene.

Den eldste - til Gajus, den elskede, som jeg elsker i sannhet.

2 Min älskelige, jag önskar i all stycken att dig väl går, och du helbregda äst, såsom dine själ väl går.

Du elskede! jeg ønsker at du i alle deler må ha det godt og være ved god helse, likesom din sjel har det godt.

3 Men jag var mycket glad, då bröderna kommo, och båro vittnesbörd om dine sanning, såsom du vandrar i sanningene.

For jeg blev meget glad da det kom nogen brødre og vidnet om din sannhet, således som du vandrer i sannhet.

4 Jag hafver ingen större fröjd än den, att jag hörer min barn vandra i sanningene.

Større glede har jeg ikke enn dette at jeg hører mine barn vandrer i sannheten.

5 Min käreste, du gör troliga hvad som helst du gör emot bröderna, och de främmande;

Du elskede! du gjør en trofast gjerning med det du gjør imot brødrene, enda de er fremmede,

6 Som om din kärlek betygat hafva inför församlingen; och du hafver väl gjort, att du hafver dem affordrat värdeliga för Gudi.

og de har vidnet om din kjærlighet for menigheten. Du vil gjøre vel om du hjelper dem på vei, således som det sømmer sig for Gud;

7 Ty de äro utfarne för hans Namns skull, och hafva intet tagit af Hedningarna.

for det var for hans navns skyld de drog ut, og av hedningene tar de ikke imot noget.

8 Så skole vi nu sådana undfå, på det vi sanningenes medhjelpare varda mågom.

Vi er derfor skyldige å ta oss av slike, forat vi kan bli medarbeidere for sannheten.

9 Jag hafver skrifvit församlingene; men Diotrephes, som ibland dem vill afhållen vara, anammar oss intet.

Jeg har skrevet noget til menigheten; men Diotrefes, som gjerne vil være førstemann iblandt dem, tar ikke imot oss.

10 Derföre, när jag kommer, vill jag kungöra hans gerningar som han gör, och sqvallrar emot oss med ondom ordom, och låter sig icke dermed nöja; sjelf anammar han icke bröderna, och förmenar dem som det göra vilja, och drifver dem ut af församlingene.

Derfor vil jeg, når jeg kommer, minne om de gjerninger som han gjør, idet han baktaler oss med onde ord; og ikke tilfreds med dette tar han ikke selv imot brødrene, og dem som vil det, hindrer han og støter dem ut av menigheten.

11 Min käreste, efterfölj icke det ondt är, utan det godt är; den der väl gör, han är af Gudi, och den der illa gör, han ser icke Gud.

Du elskede! ta ikke efter det onde, men det gode! Den som gjør det gode, er av Gud; den som gjør det onde, har ikke sett Gud.

12 Demetrius hafver vittnesbörd af hvar man, och af sjelfva sanningene; och vi vittnom ock, och I veten, att vårt vittnesbörd sant är.

Demetrius har godt lov av alle, og av sannheten selv; men også vi gir ham godt vidnesbyrd, og du vet at vårt vidnesbyrd er sant.

13 Jag hade mycket till att skrifva; men jag ville icke med bläck och penna skrifva dig till.

Jeg hadde meget å skrive til dig, men jeg vil ikke skrive til dig med blekk og penn;

14 Men jag hoppas snarliga få se dig, så vilje vi muntliga tala med hvarannan. Frid vare med dig. Vännerna helsa dig. Helsa du vännerna, hvar vid sitt namn.

men jeg håper snart å få se dig, og så skal vi tale muntlig sammen. Fred være med dig! Vennene hilser dig. Hils vennene ved navn!