< 2 Timotheosbrevet 1 >

1 Paulus, Jesu Christi Apostel, genom Guds vilja, till att predika lifsens löfte, i Christo Jesu;
Paul, Khrista Jisua taka ringna om inkhâmna thurchi misîrna lama Pathien lungdoa Jisua Khrista tîrton renga han,
2 Minom kära son Timotheo: Nåd, barmhertighet, frid af Gud Fader, och Christo Jesu vårom Herra.
Ka nâipasal moroitak, Timothy kôm: Pathien ei Pa le Khrista Jisua ei Pumapa han moroina, inriengmuna le inngêina ngei nang pêk rese.
3 Jag tackar Gudi, den jag tjenar ifrå mina föräldrar, uti ett rent samvet, att jag utan upphåll hafver din åminnelse i mina böner, natt och dag.
Ki richibulngei renga sielesarietna inthiengtak dôna a sin ko tho pe ngâi Pathien kôm râisânchong ki misîr ngâi. Sûn le jân ku chubaithonangeia zoratin nang riettitin a kôm râisânchong ki misîr ngâi.
4 Och mig längtar efter att se dig, när jag tänker på dina tårar; på det jag med glädje måtte uppfylld varda.
Ni mitrithingei khom ki riettit ngâi, male râisânnân ka sip theina rangin nang mu rang ku nuom sabak ani.
5 Och jag drager mig till minnes den oskrymtade tro, som i dig är, den tillförene bodde uti dine fadermoder Loide, och i dine moder Evnica; är jag viss att sammalunda ock i dig;
Taksônna, takintâina no dôn hah ki riettita, ma taksônna hah aphut han ni pi Lois kôm le nu nû Eunice kôm khom aom, nangma no kôm khom aom sa ti ki riet minthâr ani.
6 För hvilka saks skull jag förmanar dig, att du uppväcker Guds gåfvo, som i dig är, genom mina händers påläggning.
Ma sika han nu chunga ku kutngei ki minngam lâia Pathien'n neinunpêk nang a pêk hah minring tit rangin nang ka minrietnôk ani.
7 Ty Gud hafver icke gifvit oss räddhågans anda, utan kraftenes, och kärlekens, och tuktighetenes.
Pathien Ratha mi pêk han ei thâimindôp maka; manêkin, ama Ratha'n sinthotheina, lungkhamna le indîntheinân mi min sip ngâi ani.
8 Derföre skäm dig icke vid vårs Herras vittnesbörd; icke heller vid mig, som är hans fånge; utan var delaktig uti Evangelii bedröfvelse, efter Guds kraft;
Hanchu ei Pumapa rietpuipu nina ha inzakpui nônla; keima Khrista jâra mi intâng khom hih mên zakpui uol no roh. Manêkin, Pathien'n Thurchi Sa sika tuong theina ranak nang a pêk ngâi anghan nu tuong rangtum hah tuong roh.
9 Den oss frälsat hafver, och kallat med en helig kallelse; icke efter våra gerningar, utan efter sitt uppsåt, och nåd, den oss gifven är i Christo Jesu, för evig tid. (aiōnios g166)
Ama han ei sintho ngei sika niloiin, ama neinunkhîn le a moroina sikin mi sanminringa, a mingei ni rangin mi koi ani. Hi moroina hih Khrista Jisua han rammuol insieng mân mi pêk zoia, (aiōnios g166)
10 Men nu är hon uppenbar vorden genom vår Frälsares Jesu Christi uppenbarelse, den der döden borttagit hafver, och lifvet och ett oförgängeligit väsende framburit i ljuset, genom Evangelium;
aniatachu maha mi Sanminringpu Khrista Jisua juongna sikin atûn chu ei kôm minlangin aom zoi ani. Ama han thitheina ranak hah a min monga, male thurchisa renga han thitheiloina ringnun a minlang zoi.
11 Uti hvilket jag är satter till en predikare, och Apostel, och Hedningarnas lärare;
Thurchi Sa phuong rangin Pathien'n tîrton le minchupu'n ni phun zoi ani,
12 För hvilka saks skull jag ock detta lider; och skämmes dock intet; ty jag vet på hvem jag tror, och är viss att han förmår förvara mitt betrodda gods intill den dagen.
male ma sika han kêng hi neinunngei khom hi ku tuong ani. Hannirese atûn tena khom ngamnân ka la sippuia, ka taksônpu hah tumo ani ti ki riet sikin, male ko kôma ni minkol hih ma Nikhuo ha atung mâka a rung thei ti ki riet mindik ani.
13 Håll dig efter de helsosamma ords eftersyn, som du hört hafver af mig, om trona och kärleken i Christo Jesu.
Chong dik nang ki minchu ngei hah sûr mindet tit roh, nu jûi ranga minenna ani anghan, Khrista Jisua leh inzoma eita, taksônna le lungkhamna han omtit roh.
14 Detta goda betrodda godset bevara genom den Helga Anda, den uti oss bor.
Ei kôma om ngâi, Ratha Inthieng sinthotheinân neinun asa ngei no kôma minkola om hah vong minsa roh.
15 Du vetst att alle de, som i Asien äro, hafva vändt sig ifrå mig; ibland hvilka är Phygellus, och Hermogenes.
Asia ramhuola om murdi'n min mâk ti ni rieta, Phygelus le Hermogenes ngei khom an inchel sa.
16 Herren gifve Onesiphori huse barmhertighet; ty han hafver ofta vederqvickt mig, och skämdes icke vid mina kedjo;
Pumapa'n Onesiphorus insûngmi ngei inriengmu ngei rese, ama han vêl tamtak mi minhar zoi sikin. Intângna ina ko om khom hi mên zakpui maka,
17 Utan, då han var i Rom, sökte han fliteliga efter mig, och fann mig.
aniatachu Rom a hong tung lehan mi roka, ni mu mâka ni rok titir ani.
18 Gifve honom Herren, att han finner barmhertighet när Herranom på den dagen; och i huru mång stycke han mig till tjenst var i Epheso, vetst du bäst.
Pumapa'n ha Nikhuo han a inriengmuna pêk rese! Male Ephesus taka keima rangin idôrmo sin a tho khom ni riet minthâr sabak ani.

< 2 Timotheosbrevet 1 >