2 Samuelsboken 7

1 Då nu Konungen satt i sitt hus, och Herren hade honom ro gifvit för alla hans fiendar allt omkring;

Bangʼe ka ruoth nosedonjo e ode mar ruoth kendo Jehova Nyasaye nosemiye kwe e kinde gi wasike duto mane olwore,

2 Sade han till den Propheten Nathan: Si, jag bor uti cedrehus, och Guds ark bor under tapeter.

nowacho ni Nathan janabi niya, “Koro anto adak e od ruoth moger gi yiend sida, to Sandug muma mar Nyasaye to osiko e hema.”

3 Nathan sade till Konungen: Gack, allt det du hafver i ditt hjerta, det gör; ty Herren är med dig.

Nathan nodwoko ruoth niya, “Gimoro amora manie pachi, to dhi nyime mondo itim, nikech Jehova Nyasaye ni kodi.”

4 Men om natten kom Herrans ord till Nathan, och sade:

Otienono wach mar Jehova Nyasaye ne obiro ni Nathan, kawacho niya,

5 Gack och säg till min tjenare David: Detta säger Herren: Skulle du bygga mig ett hus, att jag deruti bo skulle?

“Dhiyo mondo inyis jatichna Daudi niya, ‘Ma e gima Jehova Nyasaye wacho: In ema digerna ot mondo adagie?

6 Hafver jag dock intet bott i något hus, ifrå den dag, jag förde Israels barn utur Egypten, allt intill denna dag; utan jag hafver vandrat i tabernakel och hyddor.

Pok adak e ot chakre ndalo mane agolo jo-Israel e piny Misri nyaka kawuono. Asebedo kawuotho kuonde miguroe hema mopogore kaka kar dakna.

7 Ehvart jag med alla Israels barn vandrade, hafver jag ock någon tid talat med någro Israels slägt, den jag befallt hafver att föda mitt folk, och sagt: Hvi hafven I icke byggt mig ett cedrehus?

Kuonde duto masewuothoe gi jo-Israel duto, bende asewachoe gimoro ni jotendgi mane aketo mondo orit joga Israel niya, “Angʼo momiyo pok ugerona ot mar yiend sida?”’

8 Så skall du nu säga minom tjenare David: Detta säger Herren Zebaoth: Jag hafver tagit dig utaf markene, der du gick efter fåren, att du skulle vara en Förste öfver mitt folk Israel.

“Omiyo koro wach ni jatichna Daudi niya, ‘Ma e gima Jehova Nyasaye Maratego wacho kama: Ne agoli e lek kuma ne ikwayoe rombe mondo ibed jatend joga Israel.

9 Och hafver varit med dig, ehvart du gångit hafver; och hafver utrotat alla dina fiendar för dig, och hafver gjort dig ett stort namn, såsom de storas namn på jordene.

Asebedo kodi kuonde duto misedhiye, kendo asetieko wasiki duto e nyimi. Koro abiro miyo nyingi bed maduongʼ kaka humb jomadongo manie piny.

10 Och jag vill sätta mino folke Israel ett rum, och plantera det så, att det skall der blifva, och icke yttermera rördt varda; och orättfärdighetenes barn skola icke mera tränga det, såsom tillförene;

Kendo abiro chiwo piny ni joga Israel, abiro gurogi mondo gibed gi pinygi giwegi mondo kik chandgi kendo. Jomahundu ok nochak osandgi kendo kaka negitimonegi mokwongo,

11 Och ifrå den tid jag skickade domare öfver mitt folk Israel; och jag skall gifva dig ro för alla dina fiendar. Och Herren förkunnar dig, att Herren vill göra dig ett hus.

kendo kaka gisetimo nyaka chakre ne ayier jotelo marito joga Israel. Bende abiro miyo ibed gi kwe e kindi gi wasiki duto. “‘Jehova Nyasaye owacho ni en Jehova Nyasaye owuon ema obiro geroni ot.

12 När nu din tid förliden är, att du afsomnad äst med dina fäder, skall jag uppväcka dina säd efter dig, som af ditt lif komma skall; honom skall jag stadfästa hans rike.

Ka ndaloni orumo mitho kendo iluwo kwereni to abiro keto kothi moro mondo okaw kari, manobed kothi owuon kendo anagur pinyruodhe.

13 Han skall bygga mino Namne ett hus; och jag skall stadfästa hans rikes stol till evig tid.

En ema noger ot ni nyinga, kendo anagur lochne gi pinyruodhe nyaka chiengʼ.

14 Jag skall vara hans fader, och han skall vara min son; om han gör något illa, skall jag straffa honom med menniskoris, och med menniskors barnas hugg.

Anabed wuon-gi to enobed wuoda. Ka otimo marach, to anakume, ka achwade gi lwet dhano kendo noyud chwat koa kuom ji.

15 Men min barmhertighet skall icke ifrå honom vänd vara, såsom jag vände henne ifrå Saul, den jag för dig borttagit hafver.

To herana to ok nogol kuome kaka ne agole kuom Saulo, mane agolo e nyimi.

16 Men ditt hus och ditt rike skall blifva ståndandes för dig evinnerliga; och din stol skall stadig blifva till evig tid.

Odi gi pinyruodhi nosik nyaka chiengʼ e nyima kendo lochni nogurre nyaka chiengʼ.’”

17 Då nu Nathan hade sagt David all dessa orden, och alla denna synena,

Nathan nonyiso Daudi weche duto mane ofwenyne.

18 Kom Konung David, och satte sig för Herranom, och sade: Ho är jag, Herre, Herre? Och hvad är mitt hus, att du hafver låtit mig komma härtill?

Eka ruoth Daudi nodonjo e hema mobet piny e nyim Jehova Nyasaye mowacho niya, “An to an ngʼa? Yaye Jehova Nyasaye Manyalo Gik Moko Duto, jooda to gin angʼo, momiyo isetimona gigi duto?

19 Dertill hafver det icke tyckt dig vara nog, Herre, Herre; utan du hafver ock talat till dins tjenares hus om tillkommande ting i längdene. Är det menniskorätt, Herre, Herre?

To ka gima kamano ok oromo e nyim wangʼi, yaye Jehova Nyasaye Manyalo Gik Moko Duto, to isewuoyo kuom gik mabiro timore e od jatichni kinde mabiro. Bende ma e kaka itiyo gi dhano, yaye Jehova Nyasaye Manyalo Gik Moko Duto?

20 Och hvad skulle David mer tala med dig? Du känner din tjenare, Herre, Herre.

“En angʼo ma Daudi dimed wachoni? Nimar ingʼeyo jatichni, yaye Jehova Nyasaye Manyalo Gik Moko Duto.

21 För ditt ords skull, och efter ditt hjerta hafver du all denna stora tingen gjort, att du det dinom tjenare förkunna ville.

Nikech wach misewacho kendo koluwore gi dwaroni, isetimo tim maduongʼni bende isemiyo ongʼere ni jatichni.

22 Derföre äst du ock mycket aktad, Herre Gud; ty det är ingen såsom du, och är ingen Gud, utan du, efter allt det vi med vår öron hört hafve.

“Mano kaka iduongʼ yaye Jehova Nyasaye Manyalo Gik Moko Duto! Onge ngʼama chalo kodi, kendo onge Nyasaye moro makmana in, kaka wasewinjo gi itwa wawegi?

23 Förty hvar är ett folk på jordene, såsom ditt folk Israel? För hvilkets skull Gud är gången till att förlossa sig ett folk, och göra sig ett Namn, och göra sådana stor och förskräckelig ting på ditt land för dino folke, som du dig förlossade utur Egypten, ifrå Hedningarna och deras gudar.

Ere oganda machal gi jogi Israel? Bende nitiere oganda moro e piny mane Nyasaye osedhi moreso mondo obed joge owuon kendo mosemiyogo nyinge ongʼere mi otimogo honni madongo kendo malich koriembo ogendini gi nyisechegi ka gia e nyim joge, mane oreso kogolo Misri?

24 Och du hafver tillredt dig ditt folk Israel, dig till folk i evig tid; och du, Herre, äst deras Gud vorden.

Iseguro loch jogi ma jo-Israel kaka jogi iwuon nyaka chiengʼ to in yaye Jehova Nyasaye isebedo Nyasachgi.

25 Så stadfäst nu, Herre Gud, ordet i evighet, det du öfver din tjenare, och öfver hans hus sagt hafver, och gör såsom du sagt hafver.

“To koro Jehova Nyasaye rit singruok misetimo gi jatichni kod ode osik nyaka chiengʼ. Tim mana kaka ne isingori,

26 Så blifver ditt Namn stort i evighet, så att man skall säga: Herren Zebaoth är Gud öfver Israel; och dins tjenares Davids hus varder fast för ditt ansigte.

mondo nyingi obed maduongʼ nyaka chiengʼ. Eka ji biro wacho ni, ‘Jehova Nyasaye Maratego en Nyasach jo-Israel!’ Kendo dhood jatichni Daudi nogurre e nyimi.

27 Ty du, Herre Zebaoth, du Israels Gud, hafver öppnat dins tjenares öra, och sagt: Jag skall bygga dig ett hus; derföre hafver din tjenare funnit sitt hjerta, att han denna bönena till dig bedja skulle.

“Yaye Jehova Nyasaye Maratego, ma Nyasach Israel, isefwenyo ni jatichni wechegi kiwacho ni, ‘Abiro geroni ot.’ Omiyo jatichni osebet gi chir mar lami gi lemoni.

28 Nu, Herre, Herre, du äst Gud, och din ord skola vara sanning; du hafver detta goda talat öfver din tjenare.

Yaye Jehova Nyasaye Manyalo Gik Moko Duto, in Nyasaye! Wecheni ogen, kendo isesingo gik mabeyogi ni jatichni.

29 Så tag nu till, och välsigna dins tjenares hus, att det blifver evigt för dig; ty du Herre, Herre, hafver det talat; och med din välsignelse skall dins tjenares hus välsignadt varda till evig tid.

To koro yie mondo igwedh od jatichni, mondo osik e nyimi nyaka chiengʼ; nimar, yaye Jehova Nyasaye Manyalo Gik Moko Duto, isewuoyo to gi gwethni, isegwedho dhood jatichni gweth mosiko.”