< 2 Samuelsboken 4 >

1 Då nu Sauls son hörde, att Abner var död i Hebron, föll honom händer ned, och hela Israel vardt bedröfvad.
Hagi Abna'ma Hebroni kumate'ma fri'nea nanekema Soli nemofo Is-boseti'ma nentahigeno'a, hanave'a omnegeno agra tusi koro nehige'za, Israeli vahe'mo'za zamagogogu hu'naze.
2 Så voro två män höfvitsmän öfver krigsfolket under Sauls son; den ena het Baana, den andre Rechab, Rimmons den Beerothitens söner, utaf BenJamins barn; ty Beeroth vardt ock räknad under BenJamin;
Hagi Soli nemofo Is-boseti sondia vahepima ugota huneke rohu'ma vahe'ma re'zama vanoma nehaza sondia vahete kva hu'na'a netre zanagi'a Bana'ene Rekapuke. Hagi zanagra Beroti kumate Benzameni nagapinti netrenkike Rimoni mofavre mani'na'e.
3 Och de Beerothiter voro flydde till Gitthaim, och der främlingar vordne, allt intill denna dag.
Na'ankure Beroti mopa agafa vahe'mo'za fre'za vu'za Gitaimu kumate kraga vahe umani'nazageno, eno ama knarera ehanati'ne.
4 Hade ock Jonathan, Sauls son, en son; han var ofärdig i fötterna, och var fem åra gammal, då tidenden kommo om Saul och Jonathan utaf Jisreel; och hans amma tog honom upp, och flydde; och i det hon hastade, och flydde, föll han, och vardt halt; och han het MephiBoseth.
Hagi Soli nemofo Jonatani'a mago mofavre ante'neana, ana mofavremofo agamo'a haviza hu'ne. Hagi ana mofavremo'a 5fu'a kafu nehige'za Soline Jonataninema zanahaza zanagenkea ehanatigeno, mofavrema kegava nehia a'mo'a ana mofavrea avreno fre'ne. Hianagi ana mofavrema avreno nefreno ome ahentegeno, ana risemofo tarega aga hantagi'ne. Hagi ana rise'mofo agi'a Mefiboseti'e.
5 Så gingo nu Rimmons den Beerothitens söner, Bechab och Baana, bort, och kommo till Isboseths hus, då dagen var hetast; och han låg på sine säng om middagen, och sof.
Hagi mago zupa ferura Is-boseti'a noma'afi maseno mani'negeno, Beroti kumateti Rimoni mofavremoke Banake Rekapukea ome ke'naku vu'na'e.
6 Och de kommo i huset till att hem ta hvete; och stungo honom i buken, och rymde sin väg.
Hagi zanagra witima erinaku'ma hiaza huke nomofona agu'afinka ufre'ne Is-bosetina kazinteti amupi ome rakeno fri'ne. Hagi vahe'mo'a ozanageama'a zanagra ananke akafrike agenopa e'nerike, ana kenagera atiramike frene vu'na'e.
7 Ty då de kommo i huset, låg han på sine säng i sin sängakammar, och de stungo honom ihjäl, och höggo honom hufvudet af; och togo hans hufvud, och gingo bort den vägen på slättmarkene, i den hela nattene.
Hagi zanagrama nompima ufrenema ka'ana agra tafe'are mase'negene ome negeke, kazina amupi reke ahe nefrike agenopa akafrike erike, ana kenageke Jodani agupofi freke vu'na'e.
8 Och båro Isboseths hufvud till David i Hebron, och sade till Konungen: Si, der är Isboseths hufvud, Sauls sons, din fiendas, som stod efter dina själ; Herren hafver i dag hämnat min herra Konungen på Saul och hans säd.
Hagi ana agenopa erike Hebroni kumate Devitinte uhanati'ne anage hu'na'e, Ha'ma regante'nea ne' Soli nemofo Is-boseti agenopa amanagi ko. Hagi menina Ra Anumzamo'a kagrima ha'ma hugante'naza vahera rankva nimoka kaza huno nona huzamante.
9 Då svarade David, och sade till dem: Så visst som Herren lefver, som mina själ utur all bedröfvelse frälst hafver;
Hianagi Beroti kumateti ne' Rimoni ne'mofavrerarena Rekapune Banakiznia Deviti'a anage huno kenona huzanante'ne, Maka hazenkema nagrite'ma ne-egeno'a mani'nea Ra Anumzamoke naguranevazie.
10 Den som mig bådade, och sade: Saul är död, och mente att han var ett godt bådskap, den tog jag fatt, och drap honom i Ziklag, den jag skulle tidendeslön gifvit.
Hagi kora mago ne'mo'a Solima fri'nea nanekea erino eme nenasamino, agesama antahiana knare naneke nasamigahie huno antahi muse hu'neanagi, nagra ana nera Ziklaki kumate ahe fri'noe. Ana nanekema eme nasamia zamofonte mizama'a ami'noe.
11 Och desse ogudaktige männerna hafva ihjälslagit en oskyldig man, uti hans hus, på hans säng? Ja, skulle jag icke utkräfva hans blod utur edra händer, och taga eder utaf jordene?
Hagi mago hazenke'ama omne fatgo ne'ma noma'afima masenegeno ome ahe fria hazenke vahera, na'a huntegahue? Ana nona'a nagra tanahe frinugeta ama mopafina omanigaha'e.
12 Och David böd sina unga män, och de slogo dem ihjäl, och höggo dem händer och fötter af, och hängde dem vid dammen i Hebron; men Isboseths hufvud togo de, och begrofvo det i Abners graf, i Hebron.
Huno nehuno Deviti'a agranema nemaniza sondia vene'ne huzamantege'za, ana netrena zanahe nefri'za zanagia zanazana nekafri'za zanavufga'a eri'za Hebronia mago tiru me'nea ankenare ome hantinte'naze. Hianagi Is-boseti aseni'a eri'za Abnama asente'naza havegampi Hebroni ome asente'naze.

< 2 Samuelsboken 4 >