2 Samuelsboken 4

1 Då nu Sauls son hörde, att Abner var död i Hebron, föll honom händer ned, och hela Israel vardt bedröfvad.

Kane Ish-Bosheth wuod Saulo owinjo ni Abner nosetho Hebron, chunye noa, kendo Israel duto luoro nomako.

2 Så voro två män höfvitsmän öfver krigsfolket under Sauls son; den ena het Baana, den andre Rechab, Rimmons den Beerothitens söner, utaf BenJamins barn; ty Beeroth vardt ock räknad under BenJamin;

Koro wuod Saulo ne ni kod ji ariyo mane otelo ni jolweny mane dhi peyo. Achiel kuomgi ne nyinge Baana to machielo ne iluongo ni Rekab; ne gin yawuot Rimon ja-Beeroth, moa dhood Benjamin nikech Beeroth ne ikwano kaka achiel kuom jo-Benjamin,

3 Och de Beerothiter voro flydde till Gitthaim, och der främlingar vordne, allt intill denna dag.

nikech jo-Beeroth noringo modhi Gitaim mi gibedo kuno kaka jodak nyaka chil kawuono.

4 Hade ock Jonathan, Sauls son, en son; han var ofärdig i fötterna, och var fem åra gammal, då tidenden kommo om Saul och Jonathan utaf Jisreel; och hans amma tog honom upp, och flydde; och i det hon hastade, och flydde, föll han, och vardt halt; och han het MephiBoseth.

Jonathan wuod Saulo ne nigi wuowi mane tiendene ariyo duto ongʼol. Ne en ja-higni abich kane wach Saulo gi Jonathan obiro koa Jezreel. Japite ne okawe mi oringo, kane orikni mondo owuogi nyathi nogore piny mobet rangʼol. Nyinge ne en Mefibosheth.

5 Så gingo nu Rimmons den Beerothitens söner, Bechab och Baana, bort, och kommo till Isboseths hus, då dagen var hetast; och han låg på sine säng om middagen, och sof.

Koro Rekab gi Baana, yawuot Rimon ja-Beeroth, ne owuok mondo odhi e od Ish-Boseth, negichopo odiechiengʼ tir sa ma piny liet, noyudo ka oyweyo.

6 Och de kommo i huset till att hem ta hvete; och stungo honom i buken, och rymde sin väg.

Negidonjo e ot maiye ka gima gidwaro kawo ngʼatno kendo, negichwowo bund iye. Eka Rekab gi owadgi ma Baana nopusore modhi.

7 Ty då de kommo i huset, låg han på sine säng i sin sängakammar, och de stungo honom ihjäl, och höggo honom hufvudet af; och togo hans hufvud, och gingo bort den vägen på slättmarkene, i den hela nattene.

Negidonjo e ot kane oyudo onindo e kitandane e ode kor nindo. Bangʼ kane gisechwowe ma ginege, negingʼado wiye oko. Negikawo wiye ma gidhigo kendo negiwuotho otieno duto ka giluwo yor Araba.

8 Och båro Isboseths hufvud till David i Hebron, och sade till Konungen: Si, der är Isboseths hufvud, Sauls sons, din fiendas, som stod efter dina själ; Herren hafver i dag hämnat min herra Konungen på Saul och hans säd.

Negikelo wi Ish-Boseth ni Daudi e piny Hebron mi giwachone ruoth niya, “Ma en wi Ish-Boseth wuod Saulo ma jasiki, mane dwaro negi. Odiechiengni Jehova Nyasaye osechako chulo kuor ni Saulo gi kothe ne ruodha ma en ruoth.”

9 Då svarade David, och sade till dem: Så visst som Herren lefver, som mina själ utur all bedröfvelse frälst hafver;

Daudi nodwoko Rekab gi owadgi ma Baana yawuot Rimon ja-Beeroth niya, “Akwongʼora gi nying Jehova Nyasaye mangima, moseresa e masiche duto,

10 Den som mig bådade, och sade: Saul är död, och mente att han var ett godt bådskap, den tog jag fatt, och drap honom i Ziklag, den jag skulle tidendeslön gifvit.

kane ngʼato owachona ni, ‘Saulo otho,’ noparo ni okelona wach maber. Ne amake mine onege Ziklag. Mano e mich manamiye kuom kelona wach.

11 Och desse ogudaktige männerna hafva ihjälslagit en oskyldig man, uti hans hus, på hans säng? Ja, skulle jag icke utkräfva hans blod utur edra händer, och taga eder utaf jordene?

To koro nachiw kum malit machalo nadi ka joricho osenego ngʼat maonge ketho e ode owuon kendo e kitandane owuon? Donge owinjore mondo achulni kuor kuom remo ma usechwero, mondo ua e piny!”

12 Och David böd sina unga män, och de slogo dem ihjäl, och höggo dem händer och fötter af, och hängde dem vid dammen i Hebron; men Isboseths hufvud togo de, och begrofvo det i Abners graf, i Hebron.

Omiyo nochiwo chik ni joge, mine ginegogi. Negingʼado lwetgi gi tiendgi mine giliero ringregi e dho yawo man Hebron. Negikawo wi Ish-Boseth ma giyiko e liend Abner e Hebron.