2 Samuelsboken 23

1 Dessa äro de sista Davids ord; David, Isai son, sade: Den mannen sadet, som för en Jacobs Guds smord uppsätter är, och en lustig Israels diktare.

Now these [be] the last words of David. David the son of Jesse said, and the man [who was] raised up on high, the anointed of the God of Jacob, and the sweet psalmist of Israel, said,

2 Herrans Ande hafver talat genom mig, och hans ord är skedt genom mina tungo.

The Spirit of the LORD spake by me, and his word [was] in my tongue.

3 Israels Gud hafver talat till mig; Israels tröst hafver mig tillsagt, den der råder öfver menniskorna, den rättvise rådanden i Guds fruktan;

The God of Israel said, the Rock of Israel spake to me, He that ruleth over men [must be] just, ruling in the fear of God.

4 Såsom ljuset är om morgonen, då solen uppgår bittida, utan moln; och af skenet efter regn växer gräs upp af jordene.

And [he shall be] as the light of the morning, [when] the sun riseth, [even] a morning without clouds; [as] the tender grass [springing] out of the earth by clear shining after rain.

5 Ty ingen ting är för Gudi såsom mitt hus; ty han hafver gjort ett evigt förbund med mig, i alla måtto visst och fast; ty det är all min salighet, och all lust, att intet så växa skall.

Although my house [be] not so with God; yet he hath made with me an everlasting covenant, ordered in all [things], and sure: for [this is] all my salvation, and all [my] desire, although he make [it] not to grow.

6 Men den ogudaktige Belial skall varda alldeles utrotad såsom törne, så att man intet behåller deraf.

But [the sons] of Belial [shall be] all of them as thorns thrust away, because they cannot be taken with hands:

7 Och om någor antastar dem, skola de med jern och spets platt förderfva dem; och man skall uppbränna dem med eld i deras rum.

But the man [that] shall touch them must be fenced with iron and the staff of a spear; and they shall be utterly burned with fire in the [same] place.

8 Desse äro namnen af Davids hjeltar: Jasabeam, Hachmoni son, den ypperste ibland tre; hvilken upphof sin spets, och slog ihjäl åttahundrad i ena reso.

These [be] the names of the mighty men whom David had: The Tachmonite that sat in the seat, chief among the captains; the same [was] Adino the Eznite: [he lift up his spear] against eight hundred, whom he slew at one time.

9 Näst honom var Eleazar, Dodi son, Ahohi sons, ibland de tre hjeltar med David, då de förhädde de Philisteer, och voro der församlade till strid, och Israels män drogo upp.

And after him [was] Eleazar the son of Dodo the Ahohite, [one] of the three mighty men with David, when they defied the Philistines [that] were there gathered together to battle, and the men of Israel were gone away:

10 Då stod han, och slog de Philisteer, tilldess hans hand dofnade, trött af svärdena. Och Herren gaf en stor salighet på den tiden, så att folket vände om igen efter honom till att röfva.

He arose, and smote the Philistines until his hand was weary, and his hand clave unto the sword: and the LORD wrought a great victory that day; and the people returned after him only to spoil.

11 Efter honom var Samma, Age son, den Hararitens. Då de Philisteer församlade sig i en rota, och der var en åker full med linse, och folket flydde för de Philisteer;

And after him [was] Shammah the son of Agee the Hararite. And the Philistines were gathered together into a troop, where was a piece of ground full of lentiles: and the people fled from the Philistines.

12 Då trädde han midt uppå den åkren, och undsatte honom, och slog de Philisteer; och Herren gaf en stor salighet.

But he stood in the midst of the ground, and defended it, and slew the Philistines: and the LORD wrought a great victory.

13 Och desse tre ypperste ibland tretio kommo neder i andene, till David uti kulona Adullam; och de Philisteers rote låg i Rephaims dal.

And three of the thirty chief went down, and came to David in the harvest time unto the cave of Adullam: and the troop of the Philistines pitched in the valley of Rephaim.

14 Men David var på den tiden på borgene; och de Philisteers folk låg i BethLehem.

And David [was] then in an hold, and the garrison of the Philistines [was] then [in] Beth-lehem.

15 Och David vardt lysten och sade: Ho vill hemta mig dricka af det vatten i BethLehems brunn, under portenom?

And David longed, and said, Oh that one would give me drink of the water of the well of Beth-lehem, which [is] by the gate!

16 Då föllo de tre hjeltar in uti de Philisteers lägre, och hemtade vatten utu brunnenom i BethLehem, under porten, och båro till David; men han ville intet dricka det, utan utgöt det Herranom;

And the three mighty men brake through the host of the Philistines, and drew water out of the well of Beth-lehem, that [was] by the gate, and took [it], and brought [it] to David: nevertheless he would not drink thereof, but poured it out unto the LORD.

17 Och sade: Det låte Herren vara långt ifrå mig, att jag detta göra skulle; är det icke de mäns blod, som sitt lif vågade, och gingo dit? Och han ville icke drickat. Det gjorde nu de tre hjeltar.

And he said, Be it far from me, O LORD, that I should do this: [is not this] the blood of the men that went in jeopardy of their lives? therefore he would not drink it. These things did these three mighty men.

18 Abisai, Joabs broder, ZeruJa son, var ock en ypperst ibland tre. Han hof sin spets upp, och slog trehundrad, och var också prisad ibland tre;

And Abishai, the brother of Joab, the son of Zeruiah, was chief among three. And he lifted up his spear against three hundred, [and] slew [them], and had the name among three.

19 Och den härligaste ibland tre och var deras öfverste; men han kom icke intill de tre.

Was he not most honourable of three? therefore he was their captain: howbeit he attained not unto the [first] three.

20 Och Benaja, Jojada son, IsHails sons af storom gerningom, af Kabzeel, han slog tu de Moabiters lejon, och gick ned, och slog ett lejon i brunnenom i snötiden;

And Benaiah the son of Jehoiada, the son of a valiant man, of Kabzeel, who had done many acts, he slew two lionlike men of Moab: he went down also and slew a lion in the midst of a pit in time of snow:

21 Och slog desslikes en grufvelig Egyptisk man; den hade en spets i sine hand; men han gick neder till honom med en staf, och tog den Egyptien spetsen utu handene, och slog honom ihjäl med sin egen spets.

And he slew an Egyptian, a goodly man: and the Egyptian had a spear in his hand; but he went down to him with a staff, and plucked the spear out of the Egyptian’s hand, and slew him with his own spear.

22 Detta gjorde Benaja, Jojada son, och var beprisad ibland de tre hjeltar;

These [things] did Benaiah the son of Jehoiada, and had the name among three mighty men.

23 Och härligare än de tretio; men han kom icke till de tre. Och David gjorde honom till sitt hemliga Råd.

He was more honourable than the thirty, but he attained not to the [first] three. And David set him over his guard.

24 Asahel, Joabs broder, är ibland de tretio; Elhanan, Dodo son, i BethLehem;

Asahel the brother of Joab [was] one of the thirty; Elhanan the son of Dodo of Beth-lehem,

25 Samma den Haroditen; Elika den Haroditen;

Shammah the Harodite, Elika the Harodite,

26 Helez den Palthiten; Ira, Ikkes son, den Thekoitens;

Helez the Paltite, Ira the son of Ikkesh the Tekoite,

27 Abieser den Annethothiten; Mebunnai den Husathiten;

Abiezer the Anethothite, Mebunnai the Hushathite,

28 Zalmon den Achothiten; Maharai den Netophathiten;

Zalmon the Ahohite, Maharai the Netophathite,

29 Heleb, Baena son, den Netophathiten; Itthai, Ribai son, af Gibea BenJamins barnas;

Heleb the son of Baanah, a Netophathite, Ittai the son of Ribai out of Gibeah of the children of Benjamin,

30 Benaja, den Pirgathoniten; Hiddai, af de bäcker Gaas;

Benaiah the Pirathonite, Hiddai of the brooks of Gaash,

31 AbiAlbon den Arbathiten; Asmaveth den Barhumiten;

Abi-albon the Arbathite, Azmaveth the Barhumite,

32 Eliaheba den Saalboniten, Jasens och Jonathans barn;

Eliahba the Shaalbonite, of the sons of Jashen, Jonathan,

33 Samma den Harariten; Ahiam, Sarars son, dens Araritens;

Shammah the Hararite, Ahiam the son of Sharar the Hararite,

34 Eliphelet, Ahasbai son, Maachathi sons; Eliam, Achitophels son, dens Gilonitens;

Eliphelet the son of Ahasbai, the son of the Maachathite, Eliam the son of Ahithophel the Gilonite,

35 Hezrai den Carmeliten; Paarai den Arbiten;

Hezrai the Carmelite, Paarai the Arbite,

36 Jigeal, Nathans son, af Zoba; Bani den Gaditen;

Igal the son of Nathan of Zobah, Bani the Gadite,

37 Zelek den Ammoniten; Naharai den Beerothiten, Joabs vapnedragare, ZeruJa sons;

Zelek the Ammonite, Naharai the Beerothite, armourbearer to Joab the son of Zeruiah,

38 Ira den Jithriten; Gareb den Jithriten;

Ira an Ithrite, Gareb an Ithrite,

39 Uria den Hetheen. De äro alle tillhopa sju och tretio.

Uriah the Hittite: thirty and seven in all.