2 Samuelsboken 22
1 Och David talade för Herranom denna visones ord, den tid då Herren hade hulpit honom ifrån alla hans fiendars hand, och ifrå Sauls hand;
David pronunció las palabras de este cántico a Yavé el día cuando Yavé lo libró de la mano de Saúl y de todos sus enemigos:
2 Och sade: Herren är min klippa, och min borg, och min Frälsare.
Yavé es mi Roca, mi Fortaleza, y mi Libertador.
3 Gud är min tröst, på honom vill jag trösta; min sköld och mine helsos horn; mitt beskärm, och min tillflykt, min Frälsare, du som mig hjelper ifrån orätt.
ʼElohim es mi Roca, en Quien me refugio, Mi Escudo y el Fuerte de mi salvación, Mi alto Refugio y mi Salvador. De la violencia me libraste.
4 Jag vill lofva och åkalla Herran, så blifver jag ifrå mina fiendar förlossad.
Invoco a Yavé, Quien es digno de ser alabado Y soy salvo de mis enemigos.
5 Ty dödsens förderf hade omhvärft mig; och Belials bäcker hade förskräckt mig.
Me rodearon ondas de muerte Y torrentes de perversidad me aterraron.
Me ataron las cuerdas del Seol Y me alcanzaron las cuerdas de la muerte. (Sheol h7585)
7 När jag bedröfvad är, vill jag åkalla Herran, och ropa till min Gud, så hörer han mina röst utaf sitt tempel; och mitt rop kommer för honom i hans öron.
En mi angustia invoqué a Yavé. Invoqué a mi ʼElohim. Oyó mi voz desde su Templo, Y mi grito de auxilio llegó a sus oídos.
8 Jorden bäfvade och skalf; himmelens grundvalar hafva sig rört, och gifvit sig, då han var vred.
La tierra fue conmovida y tembló. Se conmovieron los cimientos del cielo. Se estremecieron porque Él se airó.
9 Rök gick upp utaf hans näso, och förtärande eld utaf hans mun; så att det ljungade deraf.
Humo subió de su nariz Y de su boca salió un fuego abrasador Que encendió brasas.
10 Himmelen böjde han, och steg neder; och mörker var under hans fötter.
Inclinó los cielos, Y descendió con espesa oscuridad debajo de sus pies.
11 Och han steg på Cherub, och flög, och syntes på vädrens vingar.
Cabalgó sobre un querubín y voló. Voló sobre las alas del viento.
12 Hans tjäll kringom honom var mörker, och svart tjockt moln.
Puso oscuridad alrededor de Él como escondedero, Oscuridad de aguas y densos nubarrones.
13 Af skenet för honom brann det med ljungande.
Con el resplandor de su Presencia se encendieron brasas.
14 Herren dundrade af himmelen; och den Högste lät utgå sitt dunder.
Yavé tronó desde el cielo, ʼElyón dio su voz.
15 Han sköt sina pilar, och förströdde dem; han lät ljunga, och förskräckte dem.
Disparó sus flechas y los dispersó. Lanzó relámpagos, y los destruyó.
16 Då såg man vattnet uppvälla; och jordenes grund vardt blottad genom Herrans straff, och genom hans näsos anda och blåst.
Entonces aparecieron los torrentes de las aguas Y quedaron descubiertos los cimientos del mundo a la reprensión de Yavé Por el soplo del aliento de su nariz.
17 Han sände utaf höjdene, och hemtade mig, och drog mig utu stor vatten.
Envió desde lo alto y me tomó. Me sacó de entre las aguas caudalosas.
18 Han frälste mig ifrå mina starka fiendar; ifrå mina hatare, som mig för mägtige voro;
Me libró de un poderoso enemigo, Y de los que me aborrecían, Aunque eran más fuertes que yo.
19 De mig öfverföllo i mine olyckos tid; och Herren är min tröst vorden.
Me enfrentaron en el día de mi quebranto, Pero Yavé fue mi Apoyo
20 Han hafver utfört mig på rymdena. Han tog mig ut; förty han hade lust till mig.
Y me sacó a lugar espacioso. Me libró, porque se agradó de mí.
21 Herren gör väl vid mig efter mina rättfärdighet; han betalar mig efter mina händers renhet.
Yavé me premió según mi rectitud Y recompensó la pureza de mis manos,
22 Ty jag håller Herrans vägar, och är icke ogudaktig vorden emot min Gud.
Porque guardé los caminos de Yavé Y no me aparté impíamente de mi ʼElohim.
23 Förty alla hans rätter hafver jag för ögon; och hans bud kastar jag icke ifrå mig.
Pues todos sus Preceptos estuvieron delante de mí, Y no me aparté de sus Estatutos.
24 Men jag är utan vank för honom, och bevarar mig för synd.
Fui recto ante Él Y me guardé de mi maldad.
25 Derföre vedergäller mig Herren efter min rättfärdighet; efter min renhet för hans ögon.
Yavé me recompensó según mi rectitud Según la pureza de mis manos ante Él.
26 Med de heliga äst du helig; med de fromma äst du from.
Con el misericordioso te muestras misericordioso, Y recto con el hombre íntegro.
27 Med de rena äst du ren; och vid de afvoga ställer du dig afvog.
Limpio te muestras con el limpio, Y sagaz con el perverso.
28 Ty du hjelper det elända folk; och med din ögon förnedrar du de höga.
Tú salvas al pueblo afligido, Pero tus ojos están sobre los altivos para humillarlos.
29 Ty du, Herre, äst min lykta; Herren upplyser mitt mörker.
¡Tú eres mi Lámpara, oh Yavé! ¡Oh Yavé, Tú alumbras mi oscuridad!
30 Förty med dig kan jag nederslå krigsfolk; och genom min Gud springa öfver muren.
Porque contigo puedo asaltar un ejército. Con mi ʼElohim puedo saltar sobre un muro.
31 Guds vägar äro utan brist; Herrans tal är genomluttradt; han är en sköld allom dem som hoppas till honom.
En cuanto a ʼEL, perfecto es su camino, Y acrisolada es la Palabra de Yavé. ʼEL es Escudo a todos los que se refugian en Él.
32 Ty hvilken är en Gud, utan Herren? Och hvilken är en tröst, utan vår Gud?
Porque ¿quién es ʼEL, excepto Yavé? ¿Y cuál roca hay además de nuestro ʼElohim?
33 Gud styrker mig med kraft, och visar mig en väg utan brist.
ʼEL es el que me ciñe de vigor Y perfecciona mi camino.
34 Han gör mina fötter lika som hjortars; och sätter mig uppå mina höjder.
ʼEL hace que mis pies sean como los de venados Y me establece en mis alturas.
35 Han lärer mina händer strida, och drifver mina armars kopparbåga.
El que adiestra mis manos para la batalla Y mis brazos para tensar el arco de bronce.
36 Och du gifver mig dine helsos sköld; och när du förnedrar mig, gör du mig storan.
Me diste también el escudo de tu salvación Y me engrandeció tu benignidad.
37 Du gör rum för mig till att gå, att mina fötter icke slinta.
Ensanchas mis pasos debajo de mí, Y no resbalan mis pies.
38 Jag vill jaga efter mina fiendar, och förgöra dem; och vill icke omvända, tilldess jag gör en ända med dem.
Perseguí a mis enemigos y los destruí, Y no regresé hasta que fueron acabados.
39 Jag vill förgöra dem, och nederslå dem, och de skola icke stå mig emot; de måste falla under mina fötter.
Los destruí, los destrocé para que no se levanten. Cayeron bajo mis pies.
40 Du kan omgjorda mig med kraft till strid; du kan kasta dem under mig, som sätta sig upp emot mig.
Pues Tú me dotaste de fuerza para la batalla. Doblegaste a mis enemigos debajo de mí.
41 Du gifver mig mina fiendar på flyktena, att jag må förstöra dem som mig hata.
También hiciste que mis enemigos me volvieran la espalda, Para que yo destruya a los que me aborrecen.
42 De ropa, men der är ingen hjelpare; till Herran, men han svarar dem intet.
Clamaron, y no hubo quien salvara. Aun [clamaron] a Yavé, pero no los escuchó.
43 Jag skall sönderstöta dem såsom stoft på jordene; såsom träck uppå gatone skall jag göra dem till mull, och förströ dem.
Los molí como polvo de la tierra. Los pisé y los trituré como el lodo de las calles.
44 Du hjelper mig ifrå det trätosamma folket; och bevarar mig till ett hufvud öfver Hedningarna. Det folk, som jag intet kände, skall tjena mig.
Tú me libraste de las contiendas de mi pueblo. Me guardaste para ser jefe de naciones. Pueblo que yo no conocía me sirvió.
45 De främmande barn försaka mig; men desse lyda mig med hörsam öron.
Los hijos de extranjeros se someten a mí. Al oír de mí, me obedecen.
46 De främmande barn äro försmäktade, och brytas i sina bojor.
Los extranjeros se debilitan Y salen temblorosos de sus encierros.
47 Herren lefver, och lofvad vare min tröst; och varde upphöjd Gud, mine helsos tröst.
¡Viva Yavé! ¡Bendita sea mi Roca! ¡Engrandecido sea ʼElohim, la Roca de mi salvación!
48 Gud, som gifver mig hämnden, och kastar folk under mig;
El ʼEL que ejecuta venganza por mí, Y somete pueblos a mí.
49 Han förer mig ut ifrå mina fiendar, och ifrå dem, som sätta sig emot mig, upphöjer du mig; och ifrå vrångvisa män frälsar du mig.
El que también me saca de entre los enemigos, Y aun me exalta por encima de los que se levantan contra mí.
50 Derföre vill jag tacka dig, Herre, ibland Hedningarna, och dino Namne lofsjunga;
Por tanto yo te alabaré, oh Yavé, entre las naciones. Cantaré alabanzas a tu Nombre.
51 Den der stor salighet bevisar sinom Konung; och gör väl med David sinom smorda, och med hans säd i evig tid.
Él engrandece las victorias de su rey, Y muestra misericordia a su ungido: A David y a sus descendientes para siempre.
