2 Samuelsboken 22
1 Och David talade för Herranom denna visones ord, den tid då Herren hade hulpit honom ifrån alla hans fiendars hand, och ifrå Sauls hand;
ダビデ、ヱホバが己を諸の敵の手とサウルの手より救ひいだしたまへる日に此歌の言をヱホバに陳たり曰く
2 Och sade: Herren är min klippa, och min borg, och min Frälsare.
ヱホバはわが巌わが要害我を救ふ者
3 Gud är min tröst, på honom vill jag trösta; min sköld och mine helsos horn; mitt beskärm, och min tillflykt, min Frälsare, du som mig hjelper ifrån orätt.
わが磐の神なりわれ彼に倚賴むヱホバはわが干わが救の角わが高櫓わが逃躱處わが救主なり爾我をすくひて暴き事を免れしめたまふ
4 Jag vill lofva och åkalla Herran, så blifver jag ifrå mina fiendar förlossad.
我ほめまつるべきヱホバに呼はりてわが敵より救はる
5 Ty dödsens förderf hade omhvärft mig; och Belials bäcker hade förskräckt mig.
死の波涛われを繞み邪曲なる者の河われをおそれしむ
冥府の繩われをとりまき死の機檻われにのぞめり (Sheol h7585)
7 När jag bedröfvad är, vill jag åkalla Herran, och ropa till min Gud, så hörer han mina röst utaf sitt tempel; och mitt rop kommer för honom i hans öron.
われ艱難のうちにヱホバをよびまたわが神に龥れりヱホバ其殿よりわが聲をききたまひわが喊呼其耳にいりぬ
8 Jorden bäfvade och skalf; himmelens grundvalar hafva sig rört, och gifvit sig, då han var vred.
爰に地震ひ撼き天の基動き震へりそは彼怒りたまへばなり
9 Rök gick upp utaf hans näso, och förtärande eld utaf hans mun; så att det ljungade deraf.
烟其鼻より出てのぽり火その口より出て燒きつくしおこれる炭かれより燃いづ
10 Himmelen böjde han, och steg neder; och mörker var under hans fötter.
彼天を傾けて下りたまふ黑雲その足の下にあり
11 Och han steg på Cherub, och flög, och syntes på vädrens vingar.
ケルブに乗て飛び風の翼の上にあらはれ
12 Hans tjäll kringom honom var mörker, och svart tjockt moln.
其周圍に黑暗をおき集まれる水密雲を幕としたまふ
13 Af skenet för honom brann det med ljungande.
そのまへの光より炭火燃いづ
14 Herren dundrade af himmelen; och den Högste lät utgå sitt dunder.
ヱホバ天より雷をくだし最高者聲をいだし
15 Han sköt sina pilar, och förströdde dem; han lät ljunga, och förskräckte dem.
又箭をはなちて彼等をちらし電をはなちて彼等をうちやぶりたまへり
16 Då såg man vattnet uppvälla; och jordenes grund vardt blottad genom Herrans straff, och genom hans näsos anda och blåst.
ヱホバの叱咤とその鼻の氣吹の風によりて海の底あらはれいで地の基あらはになりぬ
17 Han sände utaf höjdene, och hemtade mig, och drog mig utu stor vatten.
ヱホバ上より手をたれて我をとり洪水の中より我を引あげ
18 Han frälste mig ifrå mina starka fiendar; ifrå mina hatare, som mig för mägtige voro;
またわが勁き敵および我をにくむ者より我をすくひたまへり彼等は我よりも強かりければなり
19 De mig öfverföllo i mine olyckos tid; och Herren är min tröst vorden.
彼等はわが菑災の日にわれに臨めりされどヱホバわが支柱となり
20 Han hafver utfört mig på rymdena. Han tog mig ut; förty han hade lust till mig.
我を廣き處にひきいだしわれを喜ぶがゆゑに我をすくひたまへり
21 Herren gör väl vid mig efter mina rättfärdighet; han betalar mig efter mina händers renhet.
ヱホバわが義にしたがひて我に報い吾手の清潔にしたがひて我に酬したまへり
22 Ty jag håller Herrans vägar, och är icke ogudaktig vorden emot min Gud.
其はわれヱホバの道をまもり惡をなしてわが神に離しことなければなり
23 Förty alla hans rätter hafver jag för ögon; och hans bud kastar jag icke ifrå mig.
その律例は皆わがまへにあり其法憲は我これを離れざるなり
24 Men jag är utan vank för honom, och bevarar mig för synd.
われ神にむかひて完全かり又身を守りて惡を避たり
25 Derföre vedergäller mig Herren efter min rättfärdighet; efter min renhet för hans ögon.
故にヱホバわが義にしたがひ其目のまへにわが潔白あるに循ひてわれに報いたまへり
26 Med de heliga äst du helig; med de fromma äst du from.
矜恤者には爾矜恤ある者のごとくし完全人には爾完全者のごとくし
27 Med de rena äst du ren; och vid de afvoga ställer du dig afvog.
潔白者には爾潔白もののごとくし邪曲者には爾嚴刻者のごとくしたまふ
28 Ty du hjelper det elända folk; och med din ögon förnedrar du de höga.
難る民は爾これを救たまふ然ど矜高者は爾の目見て之を卑したまふ
29 Ty du, Herre, äst min lykta; Herren upplyser mitt mörker.
ヱホバ爾はわが燈火なりヱホバわが暗をてらしたまふ
30 Förty med dig kan jag nederslå krigsfolk; och genom min Gud springa öfver muren.
われ爾によりて軍隊の中を驅とほりわが神に由て石垣を飛こゆ
31 Guds vägar äro utan brist; Herrans tal är genomluttradt; han är en sköld allom dem som hoppas till honom.
神は其道まつたしヱホバの言は純粋なし彼は都て己に倚賴む者の干となりたまふ
32 Ty hvilken är en Gud, utan Herren? Och hvilken är en tröst, utan vår Gud?
夫ヱホバのほか誰か神たらん我儕の神のほか敦か磐たらん
33 Gud styrker mig med kraft, och visar mig en väg utan brist.
神はわが強き堅衆にてわが道を全うし
34 Han gör mina fötter lika som hjortars; och sätter mig uppå mina höjder.
わが足を麀の如くなし我をわが崇邱に立しめたまふ
35 Han lärer mina händer strida, och drifver mina armars kopparbåga.
神わが手に戰を敎へたまへばわが腕は銅の弓をも挽を得
36 Och du gifver mig dine helsos sköld; och när du förnedrar mig, gör du mig storan.
爾我に爾の救の干を與へ爾の慈悲われを大ならしめたまふ
37 Du gör rum för mig till att gå, att mina fötter icke slinta.
爾わが身の下の歩を恢廓しめたまへば我踝ふるへず
38 Jag vill jaga efter mina fiendar, och förgöra dem; och vill icke omvända, tilldess jag gör en ända med dem.
われわが敵を追て之をほろぼし之を絶すまではかへらず
39 Jag vill förgöra dem, och nederslå dem, och de skola icke stå mig emot; de måste falla under mina fötter.
われ彼等を絶し彼等を破碎ば彼等たちえずわが足の下にたふる
40 Du kan omgjorda mig med kraft till strid; du kan kasta dem under mig, som sätta sig upp emot mig.
汝戰のために力をもて我に帶しめ又われに逆ふ者をわが下に拝跪しめたまふ
41 Du gifver mig mina fiendar på flyktena, att jag må förstöra dem som mig hata.
爾わが敵をして我に後を見せしめたまふ我を惡む者はわれ之をほろぼさん
42 De ropa, men der är ingen hjelpare; till Herran, men han svarar dem intet.
彼等環視せど救ふ者なしヱホバを仰視ど彼等に應たまはず
43 Jag skall sönderstöta dem såsom stoft på jordene; såsom träck uppå gatone skall jag göra dem till mull, och förströ dem.
地の塵の如くわれ彼等をうちくだき又衢間の泥のごとくわれ彼等をふみにぢる
44 Du hjelper mig ifrå det trätosamma folket; och bevarar mig till ett hufvud öfver Hedningarna. Det folk, som jag intet kände, skall tjena mig.
爾われをわが民の爭闘より救ひ又われをまもりて異邦人等の首長となしたまふわが知ざる民我につかふ
45 De främmande barn försaka mig; men desse lyda mig med hörsam öron.
異邦人等は我に媚び耳に聞と均しく我にしたがふ
46 De främmande barn äro försmäktade, och brytas i sina bojor.
異邦人等は衰へ其衛所より戰慄て出づ
47 Herren lefver, och lofvad vare min tröst; och varde upphöjd Gud, mine helsos tröst.
ヱホバは活る者なりわが磐は讃べきかなわが救の磐の神はあがめまつるべし
48 Gud, som gifver mig hämnden, och kastar folk under mig;
此神われに仇を報いしめ國々の民をわが下にくだらしめたまひ
49 Han förer mig ut ifrå mina fiendar, och ifrå dem, som sätta sig emot mig, upphöjer du mig; och ifrå vrångvisa män frälsar du mig.
又わが敵の中よりわれを出し我にさからふ者の上に我をあげまた強暴人の許よりわれを救ひいだしたまふ
50 Derföre vill jag tacka dig, Herre, ibland Hedningarna, och dino Namne lofsjunga;
是故にヱホバよわれ異邦人等のうちに爾をほめ爾の名を稱へん
51 Den der stor salighet bevisar sinom Konung; och gör väl med David sinom smorda, och med hans säd i evig tid.
ヱホバその王の救をおほいにしその受膏者なるダビデと其裔に永久に恩を施したまふなり
