2 Petrusbrevet 1
1 Simon Petrus, Jesu Christi tjenare och Apostel; dem som med oss lika dyrbara tro fått hafva i rättfärdighetena, som vår Gud gifver, och Frälsaren Jesus Christus.
Simon Peter, a servant and an apostle of Jesus Christ, to them that have obtained like precious faith with us through the righteousness of God and our Savior Jesus Christ:
2 Nåd och frid föröke sig i eder, genom Guds och vårs Herras Jesu Christi kunskap.
Grace and peace be multiplied to you through the knowledge of God, and of Jesus our Lord,
3 Efter det allahanda af hans Gudoms kraft, hvad som till lif och Gudaktighet tjenar, oss skänkt är, genom hans kunskap, som oss hafver kallat genom ( sina ) härlighet och dygd;
According as his divine power hath given to us all things that [pertain] to life and godliness, through the knowledge of him that hath called us to glory and virtue:
4 Genom hvilka oss de dyra och aldrastörsta löfte gifna äro; nämliga, att I derigenom mågen blifva delaktige af Guds natur, om I flyn verldenes förgängeliga lusta;
Whereby are given to us exceeding great and precious promises; that by these ye might be partakers of the divine nature, having escaped the corruption that is in the world through lust.
5 Så lägger eder nu derom alla vinning, att I uti edra tro låten finnas dygd, och i dygdene beskedelighet;
And besides this, giving all diligence, add to your faith virtue; and to virtue knowledge;
6 I beskedelighetene måttelighet, i måttelighetene tålamod, i tålamodet Gudaktighet;
And to knowledge temperance; and to temperance patience; and to patience godliness;
7 I Gudaktighetene broderlig kärlek, i broderlig kärlek allmännelig kärlek.
And to godliness brotherly kindness; and to brotherly kindness charity.
8 Ty när dessa stycker äro rikeliga när eder, så låta de eder icke finnas fåfänga eller utan frukt, i vårs Herras Jesu Christi kunskap.
For if these things be in you, and abound, they make [you that ye shall] neither [be] barren nor unfruitful in the knowledge of our Lord Jesus Christ.
9 Men hvilken denna icke hafver, han är blind, och ser intet, och hafver förgätit, att han var ren gjord af de synder, som han förra hade.
But he that lacketh these things is blind, and cannot see afar off, and hath forgotten that he was purified from his old sins.
10 Derföre, käre bröder, lägger eder heldre vinning om att I gören edor kallelse och utkorelse fast; ty om I det gören, så fallen I icke någon tid.
Wherefore the rather, brethren, give diligence to make your calling and election sure: for if ye do these things, ye shall never fall:
11 Ty i så måtto blifver eder rikeliga gifven ingången i vårs Herras och Frälsares Jesu Christi eviga rike. (aiōnios g166)
For so an entrance shall be ministered to you abundantly into the everlasting kingdom of our Lord and Savior Jesus Christ. (aiōnios g166)
12 Derföre vill jag icke hafva fördrag att förmana eder alltid härom, ändock I det veten, och ären stadfäste i denna närvarande sanning.
Wherefore I will not be negligent to put you always in remembrance of these things, though ye know [them], and are established in the present truth.
13 Ty jag menar det vara tillbörligit, så länge jag är i denna hyddo, att uppväcka och förmana eder.
Indeed, I think it meet, as long as I am in this tabernacle, to stir you up by putting [you] in remembrance;
14 Ty jag vet att jag skall snarliga aflägga denna mina hyddo, såsom ock vår Herre Jesus Christus hafver mig kungjort.
Knowing that shortly I must put off [this] my tabernacle, even as our Lord Jesus Christ hath shown me.
15 Men jag vill vinnlägga mig att I, efter min död, skolen behålla detta i åminnelse.
Moreover, I will endeavor that ye may be able, after my decease, to have these things always in remembrance.
16 Ty vi hafve icke efterföljt några kloka fabler, då vi kungjordom eder vårs Herras Jesu Christi kraft och tillkommelse; utan vi hafve sjelfve sett hans härlighet.
For we have not followed cunningly devised fables, when we made known to you the power and coming of our Lord Jesus Christ, but were eye-witnesses of his majesty.
17 Då han fick af Gud Fader äro och pris, genom ena röst, som till honom skedde af den stora härligheten, så lydandes: Denne är min älskelige Son, i hvilkom jag hafver ett godt behag.
For he received from God the Father honor and glory, when there came such a voice to him from the excellent glory, This is my beloved Son, in whom I am well pleased.
18 Och denna röst hörde vi komma af himmelen, då vi vorom med honom på det helga berget.
And this voice which came from heaven we heard, when we were with him on the holy mount.
19 Vi hafvom ett fast prophetiskt ord; och I gören väl att I akten derpå, lika som på ett ljus, som skin uti ett mörkt rum, så länge det dagas, och morgonstjernan uppgår i edor hjerta.
We have also a more sure word of prophecy; to which ye do well that ye take heed, as to a light that shineth in a dark place, until the day dawn, and the day-star arise in your hearts:
20 Och det skolen I först veta, att ingen Prophetia i Skriftene sker af egen utläggning.
Knowing this first, that no prophecy of the scripture is of any private interpretation.
21 Ty ingen Prophetia är ännu framkommen af menniskovilja; utan de helga Guds menniskor hafva talat, rörde af dem Helga Anda.
For prophecy came not in old time by the will of man: but holy men of God spoke [as they were] moved by the Holy Spirit.
